Ljusreflektion #7

Fortsättning på föregående inlägg.

bild_1045
Skördevägen 24 den 9 februari 2017 – andra omgången snö som fick bambuhäcken att lägga sig. Bilden är tagen en halvtimme efter soluppgången (soluppgång 7:10, solnedgång 17:30)

Förra ljusreflektionen handlade om ljussättning i hemmiljöer. Dagens fundering spinner vidare på den tråden. De nytagna snöbilderna är utgångspunkten. Här i Skåne är det ovanligt med snö som ligger kvar mer än en vecka. Den vita snön lyser upp de gråa och ganska ljusfattiga dagarna eftersom snön reflekterar det naturliga februariljuset. Nyfallen snö har ungefär samma reflektans (0,8) som ett vitt papper, dvs den vita ytan återkastar 80 % av ljuset. Helt plötsligt kommer alltså en hel del av ljuset underifrån och inte bara från solen och himlen som vi är vana vid i Skåne. En effekt är att ljuset utomhus blir mer enhetligt och jämnt fördelat ungefär som ett rum med lysande tak och golv. Mer dagsljus studsar dessutom vidare in i rummen tack vare den ljusa markytan.

bild_1046
9 februari 2017 – första omgången februarisnö som låg kvar ovanligt länge och dagen var ca en timme kortare (soluppgång 7:44, solnedgång 17:00)

Detta fick mig att fundera på betydelsen av ljusets riktning – om det kommer uppifrån eller nerifrån – och hur det kan påverka stämningen i ett rum. Ett enhetligt ljus kan vara ganska ointressant och stämningssänkande i vissa sammanhang, som t ex en typisk skolmatsal eller lunchrestaurang, men behagligt och lugnande i andra, t ex utställningsrummet med indirekt takljus och vita väggar med tavlor eller skulpturer. Ljusets spridning, riktning och mängden ljus samt materialytornas struktur och färg har tveklöst stor betydelse för upplevelsen av en miljö. Men även människors förväntningar, erfarenheter och ljuspreferens (t ex ljusfärg och ljusstyrka). Och vilken aktivitet som pågår förstås. På en restaurang eller hemma vid matbordet med gäster och familj uppskattar många av oss, medvetet eller omedvetet, särskilda ljuskvaliteter.  Gärna varmt sken från ljuskällor på bordet eller hängande från taket ungefär 50–60 cm över bordsytan. Ljuskällor på bordet kan vara levande ljus, bordslampor med elektisk belysning eller till och med fotogenlampor som jag senast såg på en nyöppnad restaurang i hemstaden Lund (jag sparar miljöaspekterna kopplade till olika ljuskällor till ett annat tillfälle). Med rätt ljussättning vid bordet blir maten godare och sällskapet gladare. Ingen vill bli bländad, färgerna på tallriken ska gå att urskilja och vi vill se de glada ansiktena runt bordet. Då duger inget allmänljus från högt sittande ljusarmaturer i taket som ger konstiga skuggor under hakan och näsan. Om bordsytan dessutom är ljus eller har en vit duk är fördelen att de reflekterar ljuset upp i ansiktet. Precis som den nyfallna snön en februaridag i Skåne.

bild_1044
Stämningsfullt varmt ljus som kommer underifrån

2 comments
  1. Radha Maini said:

    Kanonbra!

    Fin balans mellan fakta och personligt.

    Må gott!

    Radha

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: