arkiv

Etikettarkiv: energieffektivisering


När Passivhus Norden höll sin andra konferens i Göteborg hösten 2009 låg en inbjudande bok om Beckomberga passivhus bland informationsmaterialet i registreringslokalen. Boken presenterar det första flerbostadshuset i Stockholm som byggs enligt passivhuskriterierna. Byggnaderna är dessutom silverklassade enligt systemet Miljöbyggnad. NCC och arkitektkontoret Brunnberg & Forshed står bakom projektet. NCC har varit inblandad i flera passivhusbyggen som entreprenör, t ex Hamnhuset på Norra Älvstranden i Göteborg och Oxtorget i Värnamo, men Beckomberga passivhus är koncernens första projekt med NCC Boende som byggherre. Bokens om Beckomberga passivhus stora förtjänst är att projektet presenteras före och efter passivhusanpassningen och utmaningarna på vägen. Projektet var ursprungligen inte tänkt att som ett passivhus. Ett passivhus är i stort sett självuppvärmt med extra isolerat och lufttätt klimatskal, värmeåtervinning från ventilationen och utvändiga solskydd. Lägenheterna saknar traditionellt värmesystem eftersom spillvärmen från människor, belysning och apparater normalt räcker för att hålla 21 grader.
Golvstående plattvärmeväxlare i tvättstugan längst in i hörnet. I bilden till höger syns den fördragna utvändiga träjalusin

Under årets kallaste dagar stöttar ett elbatteri i ventilationsaggregatet med extra värme. Varmvattnet värms med fjärrvärme och vacuumsolfångare på taket. De första hyresgästerna flyttade in hösten 2010 och nu säljs den sista lägenheten med norr/österläge som fungerat som visningslägenhet.


Jag hade turen att få uppleva visningslägenheten under ett improviserat studiebesök. Efter att ha sett planritningar och exteriörbilder före och efter passivhusanpassningen var jag nyfiken på dagsljuset i lägenheterna, de vinklade fönstersmygarna, ljudet från installationerna och hur lätt det är att manövrera de utvändiga jalusierna. Den totala fönsterarean i förhållande till boarena minskades nämligen i omarbetningen från 23 % till 19 %. Ingen dramatisk men betydelsefull förändring för energiförlusterna. Den minskade fönsterarean är däremot märkbar i exteriörerna där man övergav glasade fönsterhörn för att undvika svårlösta köldbryggor i hörnen. Det visade sig att lägenheten var överraskande ljus. Lägenheten är så välplanerad som jag föreställde mig med rundgång, välplacerade fönster och fina siktlinjer genom rummen.

Energidisplayen vid lägenhetsdörren var en annan överraskning. Tanken är att synliggöra så mycket som möjligt av energianvändningen, aktuella CO2-utsläpp mm. Av samma anledning är hela teknikrummet (undercentralen för VVS) fullt exponerat bakom en nätvägg i barnvagnsförrådet på bottenvåningen. Här syns ackumulatortankar för lagring av tappvarmvatten, fjärrvärmeväxlare samt isolerade värme- och vattenledningar. Det finns förstås mycket mer att säga om passivhusprojektet. Hoppas att NCC deltar i nästa Passivhus Norden-konferens och berättar om uppföljningen. Studiebesöket i visningslägenheten var absolut en av höjdpunkterna under min Stockholmsvistelse. Tack Johan och Daniel på NCC för att ni tog er tid att svara på alla mina frågor.


I förrådet i huvudentrén är ackumulatortankar och expansionskärl fullt exponerade bakom nätväggarna

Ett av mina favorituttryck är Walk the talk som innebär att vi lever som vi lär, att våra handlingar speglar våra visioner. Eller att policydokument efterlevs i praktiken. Idag tar Lunds kommun första spadtaget för etapp 1 av det nya kommunhuset Kristallen i tidstypisk glasfasad i centrala Lund på bästa skyltläge invid järnvägsspåren. Man har satt ribban högt och projekterat för klassen Guld i klassningssystemet Miljöbyggnad. Kommunen använder dessutom sitt eget framtagna Miljöbyggprogram Syd. Byggnaden blir kanske det tredje huset i kommunen som klassas enligt Miljöbyggnad. Villa Trift 3.0 på Skördevägen i Lund klassades i juni 2010 och Akademiska Hus Syd certifierade Studiecentrum i Lund i augusti samma år. Det är glädjande att kommunen inser värdet av att komplettera sitt lokala miljöprogram med ett nationellt mer heltäckande klassningssystem som utvecklats gemensamt av byggbranschen och forskare.

Ett av målen för kommunen har varit en hållbar och energieffektiv lokalbyggnad. Men för uppvärmning och kylning har kommunen valt eldriven bergvärme och borrhålslager framför kommunens egenproducerade fjärrvärme och fjärrkyla! Förvånande med tanke på kommunens antagna lokala miljömål i programmet Lunda Eko för ekologiskt hållbar utveckling. Enligt mål 4.20 Fjärrvärmeanslutning av nybyggda hus ska kommunen verka för att byggande av bostäder och lokaler planeras på sätt som underlättar anslutning till fjärrvärme och fjärrkyla. Byggnadsnämnden och Tekniska nämnden har ansvar för genomförande och måluppfyllelse.

I Skånes klimat- och energistrategi är främjande av fjärr- och kraftvärme en av de utpekade energieffektiviseringsåtgärderna. Om byggnader ansluts till fjärrvärmenätet ökar bl a möjligheterna att utnyttja spillvärme från industrin, t ex den planerade ESS-anläggningen i Lunds kommun. Finns det andra uppvärmningsalternativ än elenergi är det miljömässigt bättre att låta elenergin driva industriprocesser, motorer, apparater och belysning (eller för att slå av neutroner från atomkärnor i jättemikroskop) istället för att värma och kyla byggnader. Man kan också fundera på om helt uppglasade fasader är ett hållbart designalternativ eftersom behovet av kylning ökar. Jag hade själv valt att ansluta Villa Trift 3.0 till fjärrvärmenätet om ledningar funnits vid tomtgräns på Skördevägen, trots att Lunds fossilbaserade bränslemix hade dragit ner betyget för energiområdet från Guld till Silver. Men det finns kanske en förklaring som jag inte känner till varför Lund avstår från att vara en förebild för andra byggherrar i kommunen och inte lever upp till antagna riktlinjer.

Vilken lyckohöjare att plocka fram den energisnåla julbelysningen! 0,7 W räcker för att hålla julstjärnan i fönstret lysande och 0,5 W för att tända den femarmade adventsljusstaken. Brinntiden uppges av tillverkaren vara 15 000 timmar. Förklaringen är de magiska lysdioderna som blir bättre och billigare. LED går numera att få med varmvitt ljus. Färgtemperaturen på dioderna i julbelysningen är 2 100 K. Färgtemperaturen för glödlampsljus är 2 700 K medan färgtemperaturen för solljus mitt på dagen är ca 5 000 K. Ju högre värde desto blåaktigare ljus. Jag minns att säljaren på Zero som har leverat flera av ljusarmaturerna och ljuskällorna till Villa Trift 3.0 berättade att man i kalla Norden allmänt föredrar ett varmare mer rödaktigt ljus med européer på kontinenten hellre väljer vitare ljus.

Skillnaden i pris för smålampor med LED är dessutom inte särskilt stor. Läs mer om pris och prestanda i årets test av julbelysning på Energimyndighetens hemsida.

Vilket magiskt datum! Dagens inlägg har mer karaktären av en fundering med anknytning till tidigare påannonsering om Tim Jackson. I sitt korta föredrag på TED Talk (Tim Jackson´s economic reality check) betonar han vikten av gröna investeringar i samhället och hushållen. Han ställer även den oundvikliga frågan: Varför är vi så dåliga på att genomföra lönsamma energieffektiviseringarna i våra hem? Hans svar är att vi är så upptagna av att få vardagslivet att gå ihop.

Jag håller delvis med honom men tror att förklaringen är mer komplex. Varför hinner så många av oss som har det gott ställt med att renovera och förbättra t ex badrum och kök trots livspusslet? Kan det handla om människans psyke som stimuleras av synliga förbättringar? Drivkraften kan vara personlig tillfredsställelse eller statusmarkering. Lägga 15 000 kr på tilläggsisolering av vinden eller ett nytt parkettgolv? Ny isolering på vinden syns på energiräkningen men räkningar är inget man kollar på varje dag.

Men samtidigt är det många egnahemsägare som tar fukt i källaren och mögelrisk på allvar när de dränerar om sina hus. Ett nytt dräneringssystem runt husgrunden blir osynligt så fort dräneringsdiket är igenfyllt. I gengäld slipper man parkett som reser sig i källaren, mögelluktande kläder och puts eller tapet som lossnar från källarväggen. En fuktfri källare ger ofta direkt invändiga synliga effekter.

Eller är förklaringen att energin är för billig? Med högre energipriser blir åtgärderna ännu mer lönsamma. Då kan man fråga sig om t ex danskarna är bättre på att genomföra energiåtgärder som har dubbelt så höga elpriser. (Vet inte svaret men ska ställa frågan vid nästa byggseminarium med danska deltagare.)

En annan tänkbar förklaring kan vara att fastighetsägare är vana vid statliga stödprogram och avvaktar med åtgärder tills det finns bidrag eller andra ekonomiska incitament. Träffade nyligen en bostadssakkunnig på länsstyrelsen som bekräftar att stöden till byte till energieffektiva fönster och byte av värmesystem var väldigt populära.

Ett ytterligare hinder för energibesparingar kan vara fällan att fokusera på återbetalningstid istället för årlig kostnad + årlig besparing med hänsyn till ränta och livscykel. Helhetstänkande och beräkning av livscykelkostnad är en viktig nyckel för energismarta fastighetsägare. Om man väljer att tro på synlighet och visuella kvaliteter som en viktig motor för förändringar i hemmet kanske miljöklassat boende har goda utsikter. En plakett som pryder entrén är väl ett tilltalande smycke i hemmet?