&mdash; kirans blogg

1 kommentar

Det är inte ofta man upplever –11 grader och + 23 grader under samma dygn. Här är några snapshots från Skördevägen och årets premiär i växthuset.

Villa Trift 3.0 måndag 13 februari kl 9.30 med snötäckta solfångare efter gårdagens rikliga snöfall

Samma dag men på eftermiddagen kl 14. Temperaturen i solfångarna är uppe i drygt 40 grader. Om snön inte hade täckt nedre delen av solfångarna skulle temperaturen varit ca 50 grader

I växthuset är det + 23 grader och i uteluften + 4 grader kl 14. Ska bli kul att beställa fröer till årets odlingssäsong lite senare i veckan. De automatiska lucköppnarna i taket har klarat av vintern i år också. Enligt instruktionerna ska lucköppnarna egentligen skruvas av och förvaras svalt inomhus

”Termobilden” förbryllar

1 februari, 2012

1 kommentar

Jag kan inte släppa gåtan med ”termobilden” från förra inlägget riktigt än. Fotot i förra inlägget visar norrfasaden med kondensutfällning på fasaden. Bilden togs förra veckan när det var kring 0 grader på dagen och –6 grader på natten med en stjärnklar kall himmel. Fukten i uteluften har fällt ut på nedkylda ytor på fasaden och bildat iskristaller under natten. Men alla ytorna, de mörkare partierna, är inte lika nedkylda och saknar därför kondens. Frågan är varför vissa ytor saknar kondens. Kondens kan var en indikator för att materialet inte läcker värme precis som lågenergifönster med låga U-värden. Det är naturligt att limfogarna läcker lite värme eftersom fogbruket saknar isolerande luft. (Med tjockputs, 15 mm istället för 8 mm, hade värmeläckorna kanske inte varit så tydliga.) Lättbetongelementen innehåller däremot 80 % luft när lättbetongen är helt uttorkad. Takfoten och fönsterblecken avskärmar en del av himlen och det kan vara anledningen till att övre delen av väggen och partierna närmast fönsterblecken saknar kondens. En annan anledning skulle kunna vara att väggen är otät men eftersom huset provtryckts och termograferats två gånger med goda resultat kan otätheter inte vara förklaringen (luftläckaget var 0,19 respektive 0,13 l/s m2 omslutande area).

Men varför är väggen under tre av fönstren torrare och kallare än de andra? Av de fem fönstren saknar fönster 3 och 4, från vänster i bild, radiatorer under fönstren (de är placerade på andra väggar i närheten pga av inredningen i badrummet och köket). Men fönster 3 saknar kondens vilket skulle kunna tyda på att detta väggparti inte är helt uttorkat och isolerar lite sämre. Kan det bero på ensidig uttorkning och därmed långsammare torkningsprocess eftersom insidan är målad med helt tät våtrumsfärg? Övriga rum är målade med en diffusionsöppen naturhartsfärg som medger uttorkning både utåt och inåt beroende på skillnaden i fukthalt inomhus och utomhus. Fast då borde väggen under de stora fönstren nr 1 och 5 vara torrare och kallare (dvs ha kondens).

Kan skillnaden bero på rummens placering och tillgång till direkt solljus från södersidan? Rummen med fönster 2 och 3 är genomgående (pentry/entré resp kök). När solen lyser in från söder stängs värmesystemet av och de ensidiga rummen mot norr är någon grad svalare än övriga rum. I pentryt finns ett takfönster och köket nås av solljuset/solvärmen från söder via allrummet. Tillgång till jämnare värme kanske har påskyndat uttorkningen under just dessa fönster? Å andra sidan såverkar skafferiväggen som saknar fönster vara torrare eftersom där finns kondens (väggen mellan fönster 4 och 5 där uteluftsventilerna sitter i fasaden). Under vinterhalvåret är kan temperaturen i skafferiet vara så låg som 15 grader. Förbryllande…En byggnadsfysiker har säkert en förklaring till skillnaderna.

”Termobild” i januari

29 januari, 2012

2 kommentarer

Norrfasaden på Villa Trift 3.0 måndag 23 januari 2012. Takpannor ligger staplade på marken utanför uteluftsintaget till kaminen. De fungerar som en vindbrytare för att slippa kalla vindar som blåser rakt in genom kanalen i betongplattan. En mer permanent lösning skulle kunna vara en halvcirkelformad betongbrunn

Denna första vintervecka har flera nätter varit kalla med minusgrader och klar himmel. Jag antar att detta i kombination med några grader högre dagstemperaturer (-6 på natten och strax under 0 grader på dagen) är anledningen till att det flera dagar i början av veckan fanns frost på norrfasaden på Villa Trift 3.0. Vattenånga har fällt ut på de kalla väggytorna mot norr och bildat iskristaller under natten. Fotot ovan är som en termobild eftersom det avslöjar väggens ojämnt fördelade värmeförluster. Jag gissar att anledningen delvis beror på att väggen som består av lättbetong inte är helt uttorkad. Villa Trift 3.0 är byggt av stående väggelement av lättbetong. De våningshöga elementen ”limmas” ihop och finns i olika bredder från 300 mm till 600 mm. Bilden visar tydligt de olika bredderna eftersom frosten har tinat i fogarna. Men det finns även andra partier där frosten har tinat pga värmegenomgången (de mörkare putsytorna i fotot), t ex under vissa fönster. Det skulle kunna bero på radiatorernas placering. Men radiatorn är inte placerad under fönstret i alla rum.

U-värdet är ett mått på materialens isoleringsförmåga. Ju lägre U-värde desto bättre isoleringsegenskaper. U-värdet för lättbetong är sämre än en vägg med t ex mineralull men lättbetong är i gengäld mycket lufttätt. Förutsättningen för god lufttäthet i hela väggen är att lättbetongelementen eller blocken är bra sammanfogade. Lättbetong innehåller en hel del fukt från tillverkningsprocessen som torkar ut i byggnaden efter en eller två vintrar. När lättbetongen är uttorkad innehåller materialet 80 % luft. Ett lättbetonghus uppnår de beräknade U-värdena som legat till grund för energiberäkningen vid projekteringen först när materialet är helt uttorkat. I Sverige är det lag på att byggnader ska energideklareras inom två år från inflyttningen. Det krävs minst ett års energistatisk (energianvändning för uppvärmning och tappvarmvatten) som underlag för energideklarationen. Men ett lättbetonghus hade vunnit på att deklareras inom tre år.

Nästa år vid samma väderlek åker kameran fram igen. Förhoppningsvis ligger det ett jämnare frostlager på hela väggen som ett kvitto på en vägg med mindre värmeförluster.

Vintern kom sista veckan i januari

26 januari, 2012

Frost och snö ligger kvar på solfångarna på Villa Trift 3.0 tisdag 24 januari kl 10.30. Det är alltid lika otroligt att se temperaturen i solfångaren stiga från –10 grader på morgonen till +43 grader mitt på dagen när vintern precis har kommit till Skåne. Vintersolen levererade solvärme till tanken i två timmar enligt styrpanelen till solvärmesystemet.

I måndags sken solen från en lika klar himmel. På förmiddagen besökte jag passivhuset Prisman i Helsingborg tillsammans med andra branschintresserade. Vakuum-solfångarna var tyvärr inte driftsatta. Det hade varit intressant att jämföra prestandan med våra plana solfångare. Vakuum-solfångare har lägre värmeförluster och kan uppnå större verkningsgrad vid högre arbetstemperatur men solenergiutbytet bli ungefär detsamma utslaget över året. Arbetstemperaturen eller drifttemperaturen är medelvärdet av värmebärarens ingående och utgående temperatur när värmebäraren passerar solfångaren. Om vakuumrören inte lutar tillräckligt mycket (gärna minst 60 grader) är det risk för snötäcke på solfångarna som inte smälter bort. Något att tänka på i snörika delar av landet.

Hushållsel – beräknat och uppmätt

17 januari, 2012

3 kommentarer

Jag har en certifieringskurs framför mig. Efter genomförd kurs och kunskapskontroll blir deltagarna miljöbyggsamordnare i systemet Miljöbyggnad. Inför kursen har jag testklassat ett par projekt och fick anledning att på nytt jämföra olika standarder för att beräkna bl a hushållsel.

Det finns flera branschstandarder för energi i byggnader. SVEBY (Standardisera och verifiera energiprestanda för byggnader) är ett utvecklingsprogram inom bygg- och fastighetssektorn. Programmets syfte är att ge ett branschanpassat underlag för energianvändningen, från tidiga energiberäkningar till verifierade uppmätta värden efter två års drift. Energistatistikundersökningar och mätningar används som underlag för rekommenderad indata. Tyvärr ökar förbrukningen av el för hushållsprodukter (apparater, belysning och vitvaror) trots att apparater och belysning blir mer energieffektiva. Anledningen är ökningen av elprylar i hemmet, fler datorer och TV-apparater. Även installation av elektriska handdukstorkar och komfortvärmegolv i badrum i befintliga bostadshus bidrar till en högre elförbrukning. SVEBY sammanfattar flera undersökningar med följande standardvärde för hushållselanvändningen i bostäder:
2 000 + 800 kWh/person och år för flerbostadshus
2 500 + 800 kWh/person och år för småhus (samma inmatningsvärde som Boverket rekommenderar i Indata för energiberäkningar i kontor och småhus, 2007)
SVEBYs rekommenderade inmatningsvärde i tidiga energiberäkningar är 30 kWh/m2 år för hushållsel både i flerbostadshus och småhus. (Källa: SVEBY Brukarindata för energiberäkningar i bostäder 2009-09-14.)

I klassningssystemet Miljöbyggnads manual version 2.0 är årsschablonvärdet för nybyggnad:
Småhus: (530 + A temp x 12 + B x 690) x 1,25.
B är antalet sängplatser, A temp är uppvärmd golvyta.
Flerbostadshus: 2 000 kWh/m2 år + 20 kWh/m2 år.

Enligt Miljöbyggnads manual version 2.1 är årsschablonvärdet för nybyggnad:
Småhus: 2 500 + 14 x A temp
Flerbostadshus: 2 000 + 20 xA temp

För Villa Trift 3.0 kan den beräknade hushållselanvändningen skilja med en faktor på 1,75 mellan det högsta och lägsta värdet beroende på vald årsschablon. A temp i Villa Trift 3.0 är 132,4 m2 och vi var 5 personer i hushållet första boendeåret:

Hushållselanvändning i kWh enligt SVEBYs årsschablon: 30 x 132,4 = 3 972
Hushållselanvändning i kWh enligt Boverkets årsschablon: 2 500 + 800 x 5 = 6 500
Hushållselanvändning i kWh enligt Boverkets årsschablon med genomsnittligt antal boende i ett småhus med 6 rok,: 2 500 + 800 x 3,19 = 5 052
Hushållselanvändning i kWh enligt Miljöbyggnads årsschablon, manual 2.0: (530 + 132,4 x 12+ 5 x 690) x 1,25 = 6 961
Hushållselanvändning i kWh enligt Miljöbyggnads årsschablon, manual 2.1:
2 500 + 14 x 132,4 = 4 353

Hur stämmer då förväntningarna med verkligheten? Den uppmätta hushållselen i Villa Trift 3.0 motsvarade 3 080 kWh första boendeåret. Som jämförelse kan nämnas att Sveriges första passivhus i Lindås hade en uppmätt genomsnittlig hushållselförbrukning på 3 700 kWh/år per lägenhet. I Sveriges första plusenergihus Villa Åkarp är den beräknade elanvändningen 2 500 kWh/år (både hushållsel och fastighetsel till fläktar och cirkulationspumpar).

Placering av innegivare

16 januari, 2012

I Villa Trift 3.0 finns en centralt placerad rumsgivarenhet eller innegivare som den även kallas. Givaren känner av temperaturen i rummet och kommunicerar med shuntmotorn i teknikutrymmet som sitter under ackumulatortanken. Shuntautomatiken heter Automix 20. Givaren innehåller en programmerad mikroprocessor som reglerar framledningstemperaturen i radiator- och golvärmeanläggningar med vattenburen värme. Villa Trift 3.0 har ett snabbreglerat radiatorsystem som är dimensionerat för lågtemperaturvärme (max ca 40 grader). Radiatorerna är något tjockare eftersom den värmeavgivande ytan behöver vara större i ett lågtemperatursystem.

Shuntmotorn som är en del av reglersystemet är den svarta apparaten till höger i bild. Under ackumulatortanken ryms vattenledningar, PEX-rör, kabel till elpatronen och en givare samt cirkulationspumpen till radiatorkretsen. PEX-rör är ett rör-i rör system med ett skyddsrör och ett medierör där vätskan rinner – en smart uppfinning för vattensäkerhet och förenklar utbyte om det skulle behövas

Det är inte helt lätt att hitta en optimal placering av en central innegivare i ett hus. För att den ska fungera optimalt får den inte påverkas av direkt solljus, öppna ytterdörrar, värmestrålning från belysning eller vara placerad för nära värmekällor (t ex radiator eller kamin). Vår innegivare är centralt placerad i husets allrum. Vid det senaste studiebesöket i Villa Trift 3.0 diskuterade vi en alternativ placering av innegivaren för att den inte ska stänga av värmetillförseln i radiatorerna för tidigt när vi eldar i den vattenmantlade kaminen. (Strålningsvärmen från kaminen höjer temperaturen i allrummet ca 1,5 grad under kvällen.) En tänkbar placering hade varit i hallen utanför badrummet men när jag mätte och jämförde lufttemperaturen visade sig att temperaturen var densamma på båda platserna. Den uppvärmda frånluften når även den här lilla hörnan av huset.

Kring den 21 januari står solen i Lund 15 grader över horisonten mitt på dagen. Vid vintersolståndet kring 21 december är solvinkeln så låg som 11 grader kl 12. Tack vare de höga fönstren når solstrålarna långt in i huset. Placeringen av innegivaren är tillräckligt högt upp på väggen för att inte påverkas av den direkta solinstrålningen

Solinstrålning som ger högre lyckonivå

14 januari, 2012

Styrpanelen till solfångaren visar aktuell temperatur kl 13.00

En solig januaridag när solen höjer temperaturen i botten av tanken från ca 30 till 40 grader stiger i alla fall min lyckomätare. Solenergisystemet är ingen billig investering. Vårt system med plana solfångare från Viessmann är något dyrare. Investeringskostnaden exklusive ackumulatortank men inklusive arbete för solenergisystemet i Villa Trift 3.0 var ca 50 000 kr (hänsyn är tagen till solvärmebidraget på 7 500 kr och installationen gjorde 2010). Om årsproduktionen är ca 2 400 kWh som beräknat, avskrivningstiden 20 år och kalkylräntan 4 % kostar varje producerad kilowattimme solvärme nästan 1,5 kr! Men det finns billigare solfångare. Utvecklingen går mot lägre produktionskostnader snarare än högre verkningsgrad enligt Lars Andrén (kringresande solenergiexpert och ordförande i Solenergiföreningen). Med billigare solfångare blir energikalkylen en helt annan. Ni förstår att man njuter en januaridag när det bara är ett par plusgrader utomhus och solfångaren håller mellan 30 och 40 grader under tre timmar.

Växthuseffekten i det fasadintegrerade växtthuset fick temperaturen att stiga till drygt 10 grader

Nylevererade mobila holkar

11 januari, 2012

odling

Från vänster: holk för fladdermöss, fjärilsholk och två humleholkar i förgrunden. Alla holkar är tillverkade på Tunneby Sågverk och finns i olika utförande

Fladdermössen kryper in nerifrån

Fjärilarna flyger in genom springorna på holkens sidor. Här syns holken underifrån

Humleholkarna har liksom fladdermusholken en öppningsbar lucka när det är dags att rensa och städa holken

Jag gillar det grova virket och kommer antingen låta det vara obehandlat eller stryka på olja. Nästa gång kameran fångar holkarna i bild sitter de monterade på tre olika platser i trädgården. Allt ska vara klart före mars när humledrottningarna vaknar upp ur vintervilan. I tidigare inlägg beskrev jag humlornas naturliga boende och jag återkommer med fler inlägg till våren (om humlorna hittar holkarna)…

Årets första aktiva solenergitillskott

8 januari, 2012