arkiv

Etikettarkiv: Villa Trift 3.0

Ljud och oljud

1 juni, 2012
miljöanpassat byggande & boende
1 kommentar

Buller är oönskat ljud. Definitionen är bra eftersom den visar att ljudstörningar till stor del handlar om upplevelsen av ljud. Men många människor delar samma upplevelse. Ljudstörningar kan bl a leda till sömnsvårigheter och bidra till stress. Naturvårdsverket och Socialstyrelsen har därför slagit fast riktvärden för utomhusbuller och för godtagbara ljudnivåer inomhus som gäller vid nybyggnad och ombyggnad. Ca 1,5 miljoner svenskar utsätts för bullernivåer från vägtrafik som överstiger Sveriges riktvärden för utomhusbuller vid bostaden. Nya välisolerade hus med mekanisk till- och frånluft måste dessutom planeras med hänsyn till risken för lågfrekvent buller från ventilationssystemet.

Ljud utifrån kan begränsas genom att minska fönsterytorna på den bullerexponerade sidan, välja en tung yttervägg (dvs undvik putsade cellplastfasader) och placera det centrala uteluftintaget på en ostörd sida. Ljud från installationer kan dämpas med hjälp av ljuddämpare vid fläktaggregatet och tilluftsdonen. Planlösningen och placeringen av sovrummen är också viktiga för den upplevda ljudmiljön.


Norra Ringen med över 16 000 förbipasserande fordon per dygn ligger 50 meter från husets norra sida. Men här motsvarar fönsterytan bara 13 % av fasaden

I Villa Trift 3.0 finns inga sovrum direkt mot teknikutrymmet och tvättstugan. Här uppstår ljud från det vägghängda ventilationsaggregatet och tvättmaskinen som är igång ett par timmar 4–5 dagar i veckan. Uteluftsintaget är placerat på en ostörd gavel. Vid varje tilluftsdon finns en ljuddämpare (ca 80 cm lång veckad böjbar kanal med mjuk insida). Två centrala ljuddämpare är placerade i undertaket i direkt anslutning till fläktaggregatet, en på frånluftskanalen och en på tilluftskanalen. Jag valde till och med en ljuddämpare vid frånluftsdonet i köket eftersom vi har en öppen planlösning med integrerat kök och allrum. Villa Trift 3.0 planerades för att uppnå ljudklass B med avseende på trafikljud och installationer. I bostäder med fler än rum ska dock ett av rummen klara stegljud- och luftljudsisoleringskraven inom bostaden. Tanken är att det ska finnas tillgång till ett ostört rum för t ex skiftarbetare som behöver sova på dagen. I vårt hus saknas ett sådant ostört rum och därför når byggnaden inte upp till Guld-nivån i klassningssystemet Miljöbyggnad.

Klassningskriterier för indikator nr 5 Ljud i Miljöbyggnad:
GULD Minst ljudklass B enligt SS 25268. Enkätresultat visar att > 80 % av brukarna är nöjda med ljudmiljön. I småhus deklareras ljudkvaliteten av ägaren
SILVER Hälften av de akustiska parametrarna* i ljudklass SS 25268 ska uppfylla minst ljudklass B och hälften minst C
BRONS Minst ljudklass C enligt SS 25268

* De fyra akustiska parametrarna som bedöms omfattar:
– luftljud,
– stegljud,
– ljud från installationer,
– ljud utifrån t ex trafikljud.
Efterklangstid, rumsakustik och ljudtrycksnivån utomhus bedöms däremot inte i Miljöbyggnad. SS 25267 är en frivillig ljudklassningsstandard för bostäder, SS 25268 är för kontor.

En kontrollmätning av ljudnivåerna från trafik och installationer genomfördes av Olof från Tyréns för en vecka sedan torsdagen 24 maj. I nästa inlägg kommer resultatet från kontrollmätningen…


Motljud från vindspel, naturljud eller musik kan maskera bakgrundsbruset från trafiken om trafikljudet upplevs som störande

Fågelholk och fastighetsbildning

30 maj, 2012
odling
1 kommentar


Den senaste holken på Skördevägen 20 är för fåglar, av FSC-märkt trä och föredömligt flexibel. Den är ekologiskt monterad på en tvärslå och upphängd i en grenklyka (tips från Naturhistoriska riksmuseet). Holken har två utbytbara fronter som drar till sig olika fågelfamiljer beroende på storlek. Utan front blir öppningen rektangulär och lika bred som holken:
1. 28 mm hål för små mesfåglar (på tomten finns både blåmes och talgoxe )
2. 32 mm hål för lite större fåglar och sparvar
3. En bred rektangulär öppning som lämpar sig för grå flugsnappare, sädesärla och rödhake

Holken är uppsatt men får vänta på sina första hyresgäster till 2013. Till dess hänger den som ett smycke i askträdet, det enda befintliga trädet som kunde sparas när huset byggdes 2010. Igår 29 maj var det exakt två år sedan vi flyttade in huset. Nu är det svårt att föreställa sig att tomten tidigare var en asfalterad angöringsplats med en liten gröning och tre askträd från 60-talet.


5 december 2009 inför byggstart

Tomten avstyckades i samband med bygget av dubbelspåret längs Västkustbanan. Tre fastigheter intill tomten exproprierades med hänsyn till säkerhet och buller pga av det korta avståndet till det nya spåret. Angöringsplatsen blev överflödig och kommunen valde istället att förtäta på godkänt avstånd från spåret. Villa Trift 3.0 ligger ca 40 m från närmaste spårmitt. I nästa inlägg berättar jag mer om ljudet från omgivande väg- och tågtrafik. Ingen av familjens fem medlemmar störs av varken bilar eller tåg. Men jag valde ändå att genomföra en ljudmätning för att kontrollera om ljudnivåerna uppfyller det högt ställda kravet på ljudklass B från trafik och installationer (klass C motsvarar normalnivån och klass A är inte särskilt vanlig i dagens bostadsbyggande).


26 maj 2012, exakt två år sedan slutbesiktningen i Villa Trift 3.0. Dagen sammanföll med ett garden-party med lätt regn, därav det provisoriska regnskyddet under pergolan

Odlingsstatus i Villa Trift 3.0

20 maj, 2012
odling
Lämna en kommentar


Fågelautomaten är en trivselhöjare på uteplatsen

Jag gör ett kort avbrott i rapporteringen av Fuktcentrums Informationsdag och presenterar några snapshots från odlingarna på friland och i växthuset. Även växter kan få för stort fukttillskott. Det verkar som om jag övervattnade några plantor efter frösådden i mars–april. Vi var bortresta första veckan i april. Alla försådda plantor förvarades inomhus pga den låga utetemperaturen och plantorna fick rikligt med vatten för att klara sig hela veckan. Ventilationen var dessutom inställd på bortaläge med reducerat luftflöde. En del chiliplantor fick redan då vitmögel på jordytan som envist håller sig kvar trots omplantering i stora krukor med ny jord. Har skrapat bort det översta jordlagret och ersatt med ny jord. Nu gäller det att inte vattna för rikligt. Tomatplantorna och basilikan är än så länge befriade från skador. För mig som nybörjare i växthuset är det en större utmaning att lyckas med odling än med att bygga hus.


Två tomatsorter från Runåbergs fröer: Tigrella och Brandy Wine

De nya solrosplantorna är utplanterade. Jag råkade nämligen bryta tre av fem plantor förra utplanteringsomgången 21 april. Två av fem squashplantorna som planterades ut på friland vid samma tid har möjligen klarat sig. Min kompis Åsa hade som tur var en över i sitt växthus och den kom i jorden igår efter en vecka i växthuset. Gårdagen 19/5 var perfekt för utplantering – inte för mycket vind eller stark sol och lätt regn i omgångar.


Till vänster en nysatt solrosplanta och till högere ett nytt försök med squash

Få bukt med fukt (2)

16 maj, 2012
miljöanpassat byggande & boende
1 kommentar

(Fortsättning på föregående inlägg) Jesper Arvidsson deltar i en undersökning om framtidens trähus där man följt produktionen av fyra prototyphus från olika småhusföretag. Han konstaterade att hälften av skadefallen har skett i hus som uppförts när det regnade.

Bild

Bild
Mitt hus, Villa Trift 3.0, är ett stenhus av lättbetong. Huset stomrestes i januari 2010 utan väderskydd med hjälp av en kranbil på två dagar. Inom en vecka stod alla väggelement av lättbetong på plats och trätakstolarna var täckta med underlagstak. Krönen på elementen är särskilt utsatta och måste täckas vid nederbörd men vi slapp som tur var regn och snö hela veckan. Det är ju inte så lätt att boka om en kranbil…

Angela Sasic från Chalmers pratade bl a om olika mögelindex och betydelsen av det geografiska läget. Skalan går från 0 till 6 där 6 är värst. Vid index 1 syns mögel endast i mikroskop. Vid mögelindex 3 är mögel synligt för ögat. Längs västkusten och i sydligaste Sverige är risken för mögel avsevärt högre medan risken för mögel i Stockholmsregionen betydligt mindre. I kalla norra Sverige är risken för mögelproblem mycket liten. Förutom hög relativ fuktighet på t ex kallvindar är temperatur och tid viktiga faktorer för mögelrisk. Mögelsvamp gillar värme och fukt men behöver också tid för att utvecklas. Orten har därmed stor betydelse för fuktsäkerheten. Då inser man att fuktskador kommer att bli mycket vanligare i framtiden eftersom våra utsläpp av växthusgaser bidrar till ett fuktigare klimat.

Man kan tro att en tegelfasad håller tätt men tegelstenar suger in vatten både genom fogarna och stenen. Peter Brander från Skanska berättade att det bara tar 15 min för regnvatten att tränga in genom tegelmuren till luftspalten vid kraftigt slagregn! Hans kollega Jörgen Falk höll ett intressant föredrag om ventilationen i luftspalten bakom t ex fasadskivor. Jag har länge undrat hur bra ventilationen faktiskt är i en luftspalt och borde det inte vara sämre med horisontell läkt även om den är genombruten av hål? Och vilken är den optimala spaltbredden? 5–10 mm är alldeles för lite medan en bredd på 20–30 mm bidrar till mycket bättre uttorkning. Det tar 5 dygn att torka ut en helt blöt gipsskiva med stående läkt. Väljer man horisontella läkt behövs ytterligare två dagar. En oventilerad putsad mineralullskonstruktion tar 4 gånger så lång tid och puts på cellplats tar 20 gånger längre tid att torka ut! Både vertikala och horisontella läkt fungerar och ger tillräcklig luftomsättning i spalten. Fortsatt rapport i nästa inlägg…

Bild
Söderväggen på Villa Trift 3.0 är klädd med mörkgrå träpanel med luftspalt mellan panel och lättbetongelement. Panelen är infäst i stående reglar med papp mellan träreglarna och betongen. en bra konstruktionslösning om man vill säkerställa snabbare uttorkning av lättbetongen som blir särskilt bra med en södervänd panel i mörk kulör


Bakom panelen syns den uppdragna vattenutledande plåten som är fastklistrad med asfalt. Men den borde kanske dragits upp ännu längre? Peter Brander underströk att uppviket av plåtar vid taklanterniner mm bör vara 30 cm för att undvika att vatten driver över kanten

Få bukt med fukt (1)

14 maj, 2012
miljöanpassat byggande & boende
1 kommentar


Illustration till BETSI-undersökningen för Boverket. Kiran M Gerhardsson 2011

Få bukt med fukt är titeln på en användbar och lättillgänglig bok med exempel på hur man kan bygga fuktsäkert. Boken är skriven av Ingemar Samuelson, Jesper Arfvidsson och Carl-Eric Hagentoft kom 2007 men är forfarande aktuell eftersom dagens byggen fortfarande drabbas av omfattande fuktskador. Flera av skadexemplen återkom på årets informationsdag om ventilerade konstruktioner och lufttäta hus som hölls av Fuktcentrum i nyligen invigda Clarion Hotel Post i Göteborg 9 juni. Jag missade höstens informationsdag i Lund och fick ta mig till Göteborg. En hel del var bekant för mig sedan tidigare. Fukt är ett självklart ämne på Passivhuskonferenserna och ett återkommande ämne i tidningen Bygg & Teknik som jag prenumererar på. Media har under de senaste åren gjort enstegstätade fasader kända för allmänheten i både tidningar och på TV. Det har skrivits flera rapporter om t ex enstegstätade fasader och ventilerade krypgrunder. Inför bygget av mitt eget hus, Villa Trift 3.0, läste jag flera rapporter och artiklar om ökade fuktproblem på kalla välisolerade vindar. Här kommer ett axplock av intressanta nyheter på fuktområdet som är relevanta för moderna energieffektiva byggnader med mina egna bildexempel från Villa Trift 3.0.

En av inledningstalarna påstod att 80 % av alla byggskador är fuktrelaterade. En anledning kan vara att dagens hus använder mer komplicerade konstruktioner för att uppnå kraven på god komfort och energieffektivitet. Traditionella konstruktionslösningar måste i en del fall förändras och bygga på ny kunskap.

Enstegstätade fasader har öppnats på 1000 ställen och visat sig ha flest skador på de vindutsatta sidorna. Många skador är dessutom inte synliga utifrån! De flesta byggföretag har övergett byggmetoden och väljer andra alternativa väggkonstruktioner:
1. Puts på skiva med ventilerad spalt
2. Beprövade sandwichväggar
3. Beprövade lättbetongväggar men tjockare än tidigare
Det återstår att se vilka nya problem som kan uppstå med ändrade konstruktionslösningar. Särskilt puts på skiva. Man ska även vara uppmärksam på att tjocka lättbetongväggar tar längre tid att torka ut.

Hur gör vi välisolerade och ventilerade vindar mer fuktsäkra? Ingemar Samuelssons svar var lufttäta bjälklag och undertryck i huset för att undvika att fuktig rumsluft tar sig upp på vinden. Välj fukttåliga material och isolera råsponten utvändigt (en vanlig konstruktion i nya ventilerade vindar i lågenergihus). Byggskedet är extra viktigt! Har fukt hamnat på vinden under byggtiden kommer den inte att torka ut om man inte använder avfuktare. Var även uppmärksam på att undvika inbyggd fukt i t ex råspont. Ett annat sätt att lösa för höga fuktnivåer på kalla välisolerade vindar är att installera en fuktstyrd fläkt som tyvärr kräver eltillförsel. Fortsättning följer…


Första vintern i Villa Trift 3.0 december 2010. Utvändig vindslucka, oventilerad takfot och reglerbara gavelventiler

Själv valde jag en passiv lösning i Villa Trift 3.0 utan traditionell takfotsventilation men med gavelventiler. Väggventiler på gavlarna är alltid stängda men de ger mig möjlighet att ventilera bort ev byggfukt eller fukt pga av läckage. Vindsluckan sitter på gaveln istället för i vindsbjälklaget. Underlagstaket är 2 mm tjockt är diffusionsöppet, dvs fukt kan vandra igenom materialet. Underlagstaket består av 5 sammanlimmade pappskikt och tillverkas av Paroc. Enligt Ingemar Samuelsson har man tyvärr ingen glädje av ett ångöppet underlagstak på vintern eftersom det inte finns någon drivkraft för fuktvandring utåt (pga att temperaturen på vinden kan vara lägre än uteluften). Jag har inspekterat vinden ett par gånger per år. Vinden har inget synligt mögel, klimatet känns torrt och vi slipper skotta snö på vinden! Det är inte ovanligt i Skåne att snö blåser in genom den ventilerade takfoten.

Fortsättning följer med fler fuktnyheter…

Studiebesök för blivande lantmätare

7 maj, 2012
miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar


Jag är imponerad av kursinnehållet i Hållbart byggande 12 poäng som blivande lantmätare läser termin 2 på LTH. I kursen ingår både husbyggnadsteknik och miljökunskap. Man kombinerar teori med praktiska beräkningsexempel där studenterna utgår från ett egenritat småhus. Den här typen av kurs med integrerad kunskap om miljöpåverkan kopplad till byggande och brukande borde vara obligatorisk på Arkitektskolan. Sista programpunkten på deras obligatoriska studieresa var en kort rundtur i Villa Trift 3.0 Skördevägen 20. Kul att visa huset för så intresserade och ambitiösa studenter.

Odlingsstatus i växthus och lådor

29 april, 2012
odling
Lämna en kommentar

Det har gått en vecka sedan utplantering av de förkultiverade grödorna. Veckan var blåsig med en del regn och mellan 10 och 15 grader i luften på dagarna. Sockerärtsplantorna ser ut som slagna hjältar på marken – knockade av vinden men redo att resa sig och börja klättra på det flätade pilstödet så snart vindarna avtar och när värmen kommer. Det verkar finnas liv i åtminstone några fänkålsplantor (tur att jag sådde mer fänkål förra helgen). Mangolden verkar tuff och kommer nog att överleva precis som squashplantorna. Solrosorna står fortfarande upprätta vid planket.


Tomatplantor i växthuset, 6 veckor sedan frösådd

I den skyddade miljön i växthuset mår tomaterna i alla fall utmärkt. Alla chiliplantor planterades om i eftermiddags i stora krukor fyllda med ekologisk E-jord. I år överger jag U-jorden. I 50 liter U-jord har man tillsatt i huvudsak naturgödsel (10 kg) men även en del NPK, dvs handelsgödsel (1,5 kg). I E-jorden har man däremor enbart tillsatt naturlig växtnäring: 10 kg hönsgödsel, 2 kg kalkstensmjöl, 2 kg dolomitmjöl, 0,5 kg tångmjöl och 0,5 kg gips. Tången bidrar med extra spårämnen och gipsen med svavel. Ska bli spännande att se om chiliplantorna kan prestera lika bra i E-jorden som förra årets plantor i U-jord. En flaska Biobact med flytande växtnäring finns annars nära till hands.


Chiliplantor i växthuset, 6 veckor sedan frösådd

En torr kallvind med returglas

17 april, 2012
mätning & uppföljning
Lämna en kommentar


På vindsbjälklaget ligger 50 cm lösullisolering – InsulSafe. Ca 70 % består av återvunna glasflaskor (InsulSafe). Dessutom lokalt producerat i Isovers fabrik i Billesholm utanför Bjuv i nordvästra Skåne. På bilden syns solvärmeslingan, avloppsluftaren, skorstenen till kaminen, antennkabel och belysningskabel i gröna skyddsrör

Då var det dags för den årliga inspektionen av vinden. Villa Trift 3.0 har en vind med begränsad ventilation för att förhindra kondensproblem som ofta uppstår på kalla välisolerade vindar. Fuktproblem kan inträffa kalla klara nätter när fuktig uteluft kommer in genom en traditionellt ventilerad takfot eller när fuktig inneluft läcker upp på vinden genom otätheter. När den fuktiga luften träffar den nedkylda undersidan av den papptäckta råsponten eller motsvarande underlagstak bildas kondens. Taktäckningsmaterialet och underlagstaket har lägre temperatur än uteluften pga värmeutstrålningen mot den kalla klara himlen. Lösningen är att antingen begränsa ventilationen på vinden eller höja temperaturen på underlagstaket genom att lägga 5–10 cm isolering under takpappen. Ett annat alternativ är att installera en fuktstyrd fläkt som ventilerar bort överskottsfukt.

I gamla hus med 10–15 cm vindsisolering och en varm skorstensstock blir temperaturen på vinden inte lika låg som på nya välisolerade vindar. Men när vinden tilläggsisoleras och värmesystemet förändras, t ex när fjärrvärme eller värmepump ersätter eldning i panna, finns risk för kondens på vinden. Särskilt om vindsbjälklaget saknar ett lufttätt skikt. Jag har själv varit på vinden till ett hus som anslutits till fjärrvärme där det bokstavligen droppar från undersidan av råsponten! Det finns flera forskningsrapporter om kalla vindar och läs gärna boken Vandrande fukt. Strålande värme av Carl-Eric Hagentoft.


Ventilgallret ovanför vindsluckan är stängt men finns där för säkerhets skull ifall fukt från t ex läckage skulle behöva ventileras bort

Den enkla dörren på gavelspetsen är en inspektionslucka till vinden. Jag valde en utvändig lucka istället för en invändig för att slippa perforera vindsbjälklagets tätskikt. En invändig vindslucka är dessutom ofta en fuktrisk under byggtiden. En invändig lucka måste tätas direkt och hållas stängd under hela byggtiden för att undvika att fuktig byggluft strömmar upp på vinden. Nedanför luckan på taket finns taksteg för att underlätta inspektion av kallvinden.


Det är inte helt lätt att inspektera runt takfönstret eftersom ljusschaktets väggar är isolerade med stenullsmattor

Vinden var som jag hoppades helt torr. Den såg likadan ut som vid slutbesiktningen för ca två år sedan (26 maj 2010). Inga oroande mörka partier eller tecken på läckage i det 2 mm tjocka underlagstaket av  sammanlimmade pappskikt eller på takstolarna. Jag tror att det är en stor fördel med ett diffusionsöppet underlagstak. Det enda jag behövde fixa var att byta glödlampa. Istället för en traditionell klar 60-watt glödlampa som numera inte får säljas sitter där en 11-watt lågenergilampa.

Bara små garantifel i Villa Trift 3.0

3 april, 2012
mätning & uppföljning
Lämna en kommentar

Härom veckan kom ett brev från Gar-Bo med information och erbjudande om en frivillig garantibesiktning eller tvåårsbesiktning. Priset för en besiktning av ett hus i vår storlek och prisklass är 7 600 kr (priset följer försäkringssumman i byggfelsförsäkringen). Vid besiktningstillfället undersöks vilka fel som inträffat under reklamationstiden, dvs två år från godkänd slutbesiktningen. Men en garantibesiktning känns inte nödvändig för vår del eftersom totalentreprenören och leverantörerna har varit hjälpsamma och ersatt skadade byggvaror. Entreprenören har ett lagstadgat felansvar för sina arbeten under reklamationstiden. Ansvaret omfattar enbart nya fel som har uppstått efter slutbesiktningen. Man får inte ta upp kvartstående punkter från slutbesiktningen (dessa fel ska i bästa fall redan vara åtgärdade). Det vore intressant att se statistik över hur många tvåårsfel som upptäcks och rapporteras i nybyggda hus.


Skadad originaldörr till vänster och ny dörr med mer rundad glasningslist till höger

Ett av våra anmälda fel var en av ytterdörrarna som leverantören Dooria ersatte förra veckan. Anledningen var en fuktskada som orsakat sprickbildning i färgen pga glasningslistens utformning. Den nya dörren har produktutvecklats och listen har bland annat fått en mer avrinningsvänlig profil som hindrar vattnet från att står kvar. Därför är det bra att påpeka fel och dålig funktionalitet för tillverkarna. Det handlar om hänsyn till både miljön och kommande kunder som ska slippa samma. Kvalitetsbrister och dåliga produkter bidrar till onödig resursförbrukning, utsläpp i samband med tillverkningen och meningslöst avfall. Tack Dooria!

Andra åtgärdade mindre fel under tvåårstiden:
– plusflödesventiler i sparblandare som inte återfjädrar (åtgärd: ny fjäder och gängtejp runt spännskruven för bättre återfjädring)
– limmad dörrtröskel som spruckigt pga av rörelser i parkettgolvet (åtgärd: montage med skruv istället för lim)
– svårstängd förrådsdörr (åtgärd: dörrbladet hyvlades ner några mm)
– tryckkolv som fastnat i två st ASSA C2002 (Åtgärd: byte till nya lås men samma modell)
– ringknapp som slutade fungera pga av fuktinträngning (mjukfog vid mellan vägg och knapp)

I slutet av maj är det två år sedan inflyttning i Villa Trift 3.0. Sammanfattningsvis har vi bara råkat ut för mindre fel de första två åren och haft tur med leverantörerna som tagit sitt ansvar. Det är skönt att t ex ha sluppit allvarliga brister och fel i radiatorsystemet och energianläggningen.

Månadsvis avläsning

2 april, 2012
mätning & uppföljning
Lämna en kommentar

Igår var det dags för den återkommande månadsvisa avläsningen. Att regelbundet läsa av mätare och anteckna mätvärden är helt nödvändigt de första åren i ett nybyggt hus. Avläsningen behövs för att ha tillräckliga underlag för energideklarationen som ska göras senast inom 24 månader efter att byggnaden tagits i bruk. Avläsningen är också ett enkelt sätt att kontrollera att all teknik fungerar som förväntat. En onormalt hög förbrukning kan t ex bero på en trasig elpatron, droppande utomhuskran eller onödig användning av torktumlaren.

undermätare fastighetsel, FTX-mätare, drifttid cirkulationspump till solkretsen, vattenmätare
Från vänster till höger: Undermätare till fastighetsel, mätare i uttaget till FTX-aggregatet, drifttid i timmar för cirkulationspump till solkretsen, vattenmätare

I Villa Trift 3.0 läser vi av vattenförbrukningen, solfångarens drifttid, ventilationsaggregatets elförbrukning och total elförbrukning samt separat förbrukning av elenergi för drift av cirkulationspumpar, elvärmare och ventilation (så kallad fastighetsel). I nybyggda hus finns krav sedan 2006 att fastighetsel ska kunna avläsas separat. Fastighetsel, uppvärmning och tappvarmvatten ingår nämligen i byggnadens specifika energianvändning som ska redovisas i energideklarationen. I de senaste byggreglerna (2012) är tillåten energianvändning för nybyggda bostäder i södra Sverige med annat uppvärmningssätt än el 90 kWh/m2 år. När Villa Trift 3.0 byggdes 2010 fick användningen uppgå till högst 110 kWh/m2 år. För eluppvärmda bostäder gäller 55 kWh/m2 år.

Vår energibesiktning är bokad 3 maj. Då har det gått 23 månader sedan vi flyttade in i huset. I helgen sammanställde jag energistatistiken så här långt för det andra boendeåret. Det är klokt att vänta med energideklarationen till det andra boendeåret för att driften ska vara så normal som möjligt och för att huset har hunnit torka ut. Ett lättbetonghus innehåller en hel del byggfukt som försämrar isoleringsförmågan i väggarna. Det första boendeåret behövs dessutom ofta en intrimning av energisystemet för att det ska fungera optimalt och energieffektivt.


Mitt excel-ark med summerade avlästa värden ger en bra överblick över våra energivanor och husets energiprestanda. Men värdena ska normalårskorrigeras (den senaste vintern var ju ganska mild) och korrigeras för avvikelse från projekterat brukande (om t ex innetemperaturen och varmvattenanvändningen inte överensstämmer med antagna värden i energiberäkningen). I maj när huset energibesiktigas av en certifierad energiexpert vet vi om uppmätta värden stämmer med beräknade värden och om Villa Trift 3.0 kan behålla sitt GULD på energiområdet enligt systemet Miljöbyggnad.