arkiv

Etikettarkiv: Passivhus Norden 2012

Fortsättning från föregående inlägg.

Camilla Brunsgaard från Ålborg Universitet har undersökt hur de boende i tre av de åtta Komforthusen upplever boendet i ett passivhus genom både kvalitativa och kvantitativa studier. Hennes slutsatser var att:
1. Solorienteringen kan inte styra fönsterplaceringen. Ta hänsyn till utemiljön och insyn samt planera för halvprivata ytor utanför huset. (Självklart är insyn besvärande om har huset har stora uppglasade partier mot den offentliga gatan oavsett om man bor i passivhus eller ordinära hus, tänker jag.)
2. Överväg bättre vädringsmöjligheter och utvändiga solskydd och gör innemiljösimuleringar i enskilda rum. Det var för varmt under sommaren i alla tre hus. Vissa rum var mer utsatta.
3. Informera de boende i passivhus att man inte behöver vädra. Ofta vädrar man av gammal vana.
4. Installera individuell temperaturreglering så att enskilda rum kan anpassa innetemperaturen. En del rum, t ex gavelrum med två ytterväggar kan annars få för svalt på vintern.


I Villa Trift 3.0 finns ett öppningsbart takfönster av två skäl: för att ge mer dagsljus i hallen och möjlighet till bra tvärdrag sommakvällar med höga dagtemperaturer. Ett högt sittande fönster ger en skorsteneffekt och förstärker självdraget. Samma tanke fanns i Sveriges första passivhus i Lindås som ritades av Hans Eek

Mina reflexioner är att den optimala bostaden borde vara ett miljöklassat passivhus, t ex miljöklassat enligt Miljöbyggnad. Det svenska klassningssystemet Miljöbyggnad lägger nämligen stor vikt vid innemiljön och bedömer ljudkvaliteten (installationer och ljud utifrån), risken för radon, fuktsäkerhet, förekomsten av trafikrelaterade kvävedioxider i inneluften, ventilationsflödet, den termiska komforten både vinter- och sommartid i de mest utsatta rummen, dagljuskvaliteten och risken för legionella i tappvarmvattnet. Passivhusen i Beckomberga som byggdes av NCC och är ritade av Brunnberg & Forshed miljöklassades strax efter Villa Trift 3.0.

En annan reflexion efter min fjärde Passivhus Norden-konferens är att det egentligen inte är någon konst att bygga ett optimalt passivhus efter alla utvärderingar som gjorts de senaste åren. Den stora utmaningen är snarare att ändra våra energirelaterade beteendevanor, t ex vädringsvanor, krav på hög innetemperatur vintertid istället för att anpassa klädseln efter årstiden, hur länge man står i duschen, matlagning, disk-, och tvättvanor osv. Att hitta en godtagbar och rimlig boendestandard med hänsyn till global rättvisa. Eftersom EU har bestämt att alla nya hus från 2020 ska vara nära-noll-energi-hus är miljömedveten etik en mycket större knäckfråga en tekniken.

I  förra söndagens Nybyggt-bilaga i Sydsvenskan uppmärksammade Birgitta Nordquist (lektor på Installationsteknik, LTH) de energislösande vädringsvanorna i Flagghusen i Västra Hamnen i Malmö. De flesta byggnaderna färdigställdes 2007 och energimålet var 120 kWh/m2 år inkl hushållsel, dvs långt ifrån passivhuskraven. Men i Flagghusen finns mekanisk till- och frånluft med värmeåtervinning, sk FTX-ventilation, precis som i passivhusen. I Flagghusen vädrar man bort överskottsvärme på sommaren. Drygt hälften av de boende vädrar dessutom varje dag eller nästan varje dag under uppvärmningssäsongen trots att den balanserade ventilationen säkerställer tillräckligt ventilationsflöde. Ett fönster på glänt kan släppa in 90 liter kall uteluft per sekund.


Ventilationsaggregatet Pingvin Eco i Villa Trift 3.0 med roterande värmeväxlare och partikelfilter som renar uteluften och frånluften från badrum, kök och tvättstuga


Ventilationsaggregatet med stängd lucka och synlig kondensisolerad utelufts- och avluftskanal

Jag bor själv i ett nybyggt hus (Villa Trift 3.0) med FTX och har aldrig haft något behov av att frivilligt vädra under eldningssäsongen. Luften är lika frisk och skönt förvärmd varje morgon när man vaknar trots stängd innerdörr. Men vid några tillfällen släpper vi in extra uteluft:
1. När köksfläkten ventilerar bort matos rakt ut genom imkanalen ställer vi köksfönstret invid spisen på glänt för att köksfläkten inte ska dra ut uppvärmd rumsluft. Köksfläkten är inte kopplad till ventilationssystemet.
2. När vi fyller på ved i den vattenmantlade kaminen öppnar vi samtidigt terrassdörren till växthuset för att en kort stund skapa lite övertryck. Alternativt ändrar vi till övertryck i manöverpanelen till ventilationsaggregatet. Annars är risken att lite rök kan dras in i rummet. Ventilationen i FTX-ventilerade hus är normalt inställda på ett svagt undertryck.
3. När dörren till skafferiet öppnas i köket smiter det in lite extra uteluft den vägen. Det ouppvärmda skafferiet har två väggventiler i ytterväggen mot norr och är egen klimatzon helt separerad från det övriga husets ventilationssystem.

På Passivhus Norden-konferensen i Trondheim handlade flera sessioner om inneklimat och beteendevanor i passivhus. På Arvid Dalenhaugs (Institut for bygg, anlegg och transport, NTNU) session framgick det att det är lika vanligt med vädring på sommaren i ordinära bostäder som i passivhusbostäder. Överskottsvärme är alltså inget nytt problem kopplat till passivhusbyggande men icke desto mindre ett problem som bör lösas. Ole Daniels från Ålborg Univeristet bekräftade problemen med övertemperaturerer sommartid i åtta danska passivhusvillor, Komforthusen. Innemiljömätningar har pågått i tre år i Komforthusen, från okt 2008 till sept 2011. De sämsta husen hade övertemperaturer 25 till 30 % av tiden. Rådet i svenska passivhuskriterier är att innetemperaturen i det mesta utsatta rummet får vara över 26 grader max 10 % av tiden från april till september.

Det finns flera möjliga åtgärder t ex utvändiga solskydd, öppningsbara fönster för naturlig ventilation genom tvärdrag, nattkylning genom forcering av ventilationsflödet så att sval nattluft får kyla sovrummen via tilluftsdonen. Öppningsbara fönster i sovrum tycker man borde vara en självklarhet men det finns exempel på passivhus med enbart fasta fönster i sovrum.

Fortsättning följer…

Det är alltid lika inspirerande att höra skickliga, ansvarsfulla och engagerade arkitekter tala om sina projekt. Walter Unterrainer är professor på den nya arkitekthögskolan i Umeå. Jag har aldrig sett honom live men hans namn var bekant. När jag kom hem grävde jag i fotoarkivet och hittade en passivhusvilla i Feldkirch i Voralbergen i Österrike med textilfasad, pellets och solceller på taket, byggd 2004 och signerad Walter Unterrainer. Det var min första studieresa utomlands med energitema och husets originella fasad med textilväv gjorde ett bestående intryck. Läs tidningen Arkitektens intervju med honom 2009.


På Passivhus Norden 2012 i Trondheim handlade hans presentation om ombyggnad av ett hyreshusområde från 50- och 60-talet i tyska Amberg. En stor andel av byggnadsbeståndet i Tyskland är precis som i Sverige uppförd före 70-talet. I Sverige handlar det om 60 %. Den stora utmaningen var att hålla nere kostnaden och säkerställa kvarboende under genomförandet. Målet var 46 kWh/m2 år, 50 % lägre energianvändning än gällande tyska regler. Men projektet var inte enbart ett energieffektiviseringsprojekt utan lika mycket ett socialt hållbarhetsprojekt. Bottenvåningen har anpassats för bättre tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga. Grönytor är uppgraderade för att bli mer användbara, liftar installerades istället för utvändiga platskrävande ramper och balkongerna utökades och blev mer privata med insynsskyddade förrådsväggar mellan balkongerna. Husen värms med fjärrvärme. Men ett kanalsystem för både till- och frånluft var för komplicerat att installera med kvarboende hyresgäster. Här finns tilluften istället i fasad ovanför fönstren. Tilluften värms upp till 10 grader över uteluftens temperatur. Uppföljning av beräknade värden pågår under tre år.

Ledorden i Walter Unterrainers presentation var ”akupunktur och människor i fokus”. Akupunktur i planering och design tolkar jag som nedslag och punktvisa förbättringar som tillsammans ger en mer meningsfull fungerande helhet. Att arkitektur alltid handlar om människors upplevelser och behov (nuvarande och kommande) framför ytlig design borde vara en självklarhet för alla praktiserande arkitekter.


Passivhus i Granåsen i utkanten av Trondheim. Fasad mot norr

Ett vanligt försäljningsargument för golvvärme är att golvärmesystem behöver tillföra mindre värme än radiatorsystem för att uppnå samma upplevda innetemperatur. Henrik Karlsson/SP visade på en av sessionerna på Passivhus Norden 2012 att detta inte stämmer i lågenergihus, dvs hus med lågt värmebehov. Laboratoriemätningen genomfördes i ett enskilt rum (11 m2) under kontrollerade vinterförhållanden. Tillförd effekt var konstant  (12,9W/m2), liksom tilluftstemperaturen (+ 16 °C) och luftflödet (0,9  l/s m2). Utetemperaturen var satt till -14,5 °C. Det enda som varierade i de olika fallen var golvvärme eller radiatorvärme, fönstrets placering (horisontell eller vertikal) och två olika U-värden på fönstret (1,1 resp 0,8 W/m2K). Målet var att undersöka om temperaturen skiljer sig i olika delar av rummet och eventuella luftrörelser. När vi vistas i ett rum är det flera faktorer som påverkar upplevelsen av den termiska komforten: lufttemperatur, luftdrag, strålningsdrag, ojämn vertikal temperatur, kalla eller varma golv. Men även kädsel och fysisk aktivitet förstås. Sommarklädsel på vintern kräver högre temperatur. Våra beteendevanor påverkar alltid i slutändan energibehovet.


Passivhus i Laerkhaven utanför Århus. Fotot är från studiebesöket på Passivhus Norden 2010 

Bakgrunden till laboratorietestet på Sveriges Tekniska Forskningsinstitut är att stora glaspartier i kombination med golvvärme istället för radiatorer under fönstren är vanliga i nybyggda bostadshus. Ett vanligt problem är kallras och dålig värmekomfort. I passivhus ersätts vanligtvis radiatorer under fönstren med luftburen värme.

Mätresultaten och experimentet finns noggrant beskrivet i SP Rapport 2012:13. I korta drag kom Henrik Karlsson fram till att det var mer drag vid golvet i fallet med ett vertikalt fönster med golvvärme. Med denna kombination var även golvet närmast det golvstående fönstret lite kallare än resten av rummet. Det var små skillnader mellan högre och lägre U-värde på fönstret. Valet av värmesystem och orienteringen av fönstret påverkar innekomforten mer än U-värdet på fönstret. Den operativa temperaturen är i huvudsak densamma vid golvvärme och radiatorvärme. Golvärmen höjer bara golvytans temperatur.

Slutsatserna ovan gäller lågenergihus med ett lågt värmebehov. Jag frågade Henrik Karlsson om han tror att slutsatserna även gäller nya hus som ”bara” uppfyller Boverkets byggregler (BBR). Han menar att den operativa temperaturen bör bli lite högre med golvvärme jämfört med radiatorer om man ser till hela rummet men förmodligen inte närmast fönstret. Ju högre värmebehov desto större skillnad i operativ temperatur om man jämför golvvärme med radiatorer. Detta beror på att det högre effektbehovet ger en högre golvtemperatur vilket ger mer strålningsvärme och högre operativ temperatur samtidig som lufttemperaturen är lite lägre. I äldre hus med högre värmebehov kan alltså golvvärme ge mer komfort för samma mängd tillförd värme. Han hänvisar till tidigare studier gjorda på 80-talet. Men effektbehovet i dessa studier är förmodligen betydligt högre jämfört med dagens BBR-hus.

I mitt eget hus, Villa Trift 3.0, valde vi radiatorer under fönstren för bättre värmekomfort och för snabbare reglering. Ett golvärmesystem är för trögt om man vill ta tillvara den passiva solvärmen genom de stora fönstren mot söder. Radiatorerna är dimensionerade för lågtempererad värme. Villa Trift 3.0 är långt ifrån ett passivhus och har ett beräknat effektbehov på 26 W/m2 när det är som kallast i Lund (dimensionernade utetemperatur, ca -10 °C)

Trondheim är Norges tredje största stad och har landets andra största universitet. Trondheim var platsen för årets Passivhus Norden 2012 som hölls för fjärde gången mellan 21 och 23 oktober. Jag var där och rapporterade förra veckan direkt från Trondheim. I de kommande inläggen tänker jag göra några nedslag i sessionerna på konferensen.

Norge är det mest ambitiösa nordiska landet när det gäller framtida krav på nybyggnationen. Från 2015 måste alla nya byggnader i Norge klara passivhuskraven, dvs vara välisolerade, lufttäta och återvinna värmen ur frånluften. Passivhus har ett lågt värmebehov eftersom de in princip är självuppvärmda (solvärme, kroppsvärme, spillvärme från apparater och belysning). Statssekreteraren vid norska kommunal- och regionaldepartementet Dag-Henrik Sandbakken betonade i ett av inledningstalen att det dessutom inte blir någon övergångstid i reglerna. Marknaden måste ställa om redan nu.

EU:s krav är att energiprestandan i nya byggnader från år 2020 ska motsvara medlemslandets egna definition av nära-noll-energi-hus. Sverige har ännu inte kommit fram till någon sådan definition berättade Åsa Wahlström från Chalmers (CIT Energy Management) på det avslutande plenumföredraget om ”Towards Nearly Zero Energy Buildings”. Förslaget från Boverket var att dagens krav i byggreglerna motsvarar en energianvändning nära noll. Men 55 kWh/m2 år för elvärmda hus och 90 kWh/m2 år för övriga hus i södra Sverige är ganska långt från noll. Stora delar av bygg-Sverige och Energimyndigheten reagerade och tyckte att kraven måste skärpas. Ett fåtal företag som t ex JM och Ramböll var däremot nöjda med Boverkets låga ambitioner.

Jag är imponerad av Trondheim och Norge. År 2008 när jag deltog på den första Passivhus Norden konferensen kunde Trondheim inte erbjuda någon studieresa eftersom det inte fanns några genomförda passivhusprojekt. Fyra år senare har Trondheim och Norge vässat sina ambitioner och de finns flera uppförda och stora pågående projekt att visa upp.

I nästa inlägg tar jag upp en färsk forskningsrapport från SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) om skillnaden mellan golvvärme och radiatorvärme i lågenergihus…


P-Hotels Brattöra är den grå byggnaden i två våningar som knappt syns bakom den vita stationsbyggnaden i förgrunden. Fotot visar baksidan av hotellet som vetter mot bangården men från hotellrummet har man ändå utsikt över fjorden och snöklädda fjälltoppar. Ljudet från tågen är inget problem. Men jag är ju van eftersom jag alltid har bott nära järnvägsspår

Vill bara kort tipsa om ett bra budgethotell, P-Hotels Brattøra, för den som kommer till Trondheim. Hotellet blev färdigbyggt i våras. Fogarna i de kaklade väggarna och klinkergolvet i WC/D har fortfarande sin ursprungliga ljusgrå färg. Tvål fylls på i vägghängda behållare vid både vasken och i duschhörnan, inga engångsförpackningar med tvål och lotion som annars är vanligt på hotell. Istället för tvättställskommod finns här ett lättstädat hyllplan under handfatet.

Men hur miljömässigt bra är det med den förpackade frukosten i papperspåsen som hänger på handtaget varje morgon? Pratade med hotelldirektören i morse som menade att en stor frukostbuffé skulle ge mycket mer matavfall. P-Hotels har ingen servering resten av dagen och kan därför inte använda den mat som blir över. För mig passade frukostpåsen bra. På konferensanläggningen (Clarion Hotel & Congress) där jag har tillbringat dagarna serverades rikligt med frukt och fika redan på morgonen. P-Hotels lägger gärna undan frukostpåsen i kylen om man istället vill ta den på kvällen som jag. Den här gången hoppade jag nämligen över den dyra konferensmiddagen i Petter Stordalens nyligen invigda och påkostade Clarion Hotel & Congress. Valde istället att lägga tusenlappen på två lågintensiva yogapass på Zenit Yogasenter, en orgelkonsert i Nidarosdomen, en biofilm och två pulspass på SATS utspritt över fem dagar. Både P-Hotels och konferenshotellet Clarion Hotel & Congress överraskad med en turistkarta över Trondheim med inritade promenadslingor/joggingspår av varierande längd.



Lyxhotellet Clarion Hotel & Congress, platsen för konferensen Passivhus Norden 

På tidigare konferenser har jag alltid bott på vandrarhem. Men det går att hitta hotell med lågprisdagar för den som har tid att leta och är lite flexibel. Hotelldirektören berättade att de är nöjda med beläggningen med tanke på att det är hotellets första år i drift. Hit kommer utländska affärsmän som är mer prismedvetna än norrmännen. Hotellets läge kan inte vara bättre, precis invid järnvägsstationen och bussterminalen och dessutom fem minuter från centrum. Idag invigdes den nya gångbron över till Brattørkajen och då tar det inte mer än ca fem minuter att gå till museet Rockheim (ett nationellt museum för populärmusik), Pirbadet eller Skybaren i Clarion Hotel & Congress med fantastisk utsikt över staden och fjorden. Vid gångbrons andra sida på Brattørkaia har Snøhetta m fl ritat och planerat Powerhouse, ett plusenergihus som kräver ändringar i detaljplanen. Det storstilade projekt presenterades på konferensen men ligger på fel plats enligt Trondheims kommun som hade en representant i publiken. Bygghöjden har överskridits för att takytan ska få plats med så många solcellspaneler som behövs för att täcka byggnadens elbehov. Får se om de kan enas eller kompromissa.


Pirbadet i skuggan av Clarion Hotel & Congress


Rockheim, ett nytt nationellt musikmuseum för populärmusik med utställningar om musik från 50-talet och framåt (ritat av arkitektkontoret PIR II, färdigställt 2010)


Idag blev det mest turisttips (och en del har jag inte själv hunnit) med men i nästa inlägg berättar jag om några av konferensens highlights och nya insikter. Bl a om myten att hus med golvvärme behöver mindre energi för att hålla samma innetemperatur. Dessutom kommer nytagna foton eftersom jag är tillbaka på Skördevägen i Lund och kan ladda över bilder från kameran.

Fortsättning följer…