arkiv

Etikettarkiv: Isak Gustaf Clason

bild_1029
Jag såg utställningen en mörk novemberkväll med överraskande snöfall och trafikkaos. Men nästa gång tänker jag se den i dagsljus eftersom jag är så nyfiken på det naturliga ljuset från festhallens takfönstren i Nordiska museet som ritades av arkitekten Isak Gustaf Clason (1907). Trots flera timmar på utställningen måste jag återvända för att se vissa delar av utställningen på nytt med nya ögon och i annat ljus.

Det fanns flera delar som fick mig att stanna upp och börja fundera eller reagera, till exempel:

  • Utställningen i festsalen var en överraskning – så sparsmakat och känsligt gjort i Isak Gustaf Clasons mäktiga pelarsal med vackra stjärnvalv.
  • Den kulturhistoriska avdelningen i rummen bredvid festsalen: Skillnaden mellan olika svavelstickor och vilken typ som flickan med svavelstickorna använde i H C Andersens saga…
  • … det lilla fönstret med bänken och det simulerade dagsljuset utanför som visar hur lite dagsljus man fick inomhus före elljusets tid…
  • … ”Upplysningens rum” med husmorsfilmen och alla lamporna i taket. Filmens genomgång av de funktionella aspekterna för belysning är giltiga än idag. Den var även upp betydelsen av färgen på rummets olika ytor. Idag hade man förstås dessutom upplyst om olika ljuskällors miljöeffekter och var man slänger sina förbrukade ljuskällor…
  • … kontrasten mellan chockljust och behagligt ljust i det sista rummet med nutida belysning i den kulturhistoriska avdelningen är effektfullt och tänkvärd – ljuskvalitet eller ljuskvantitet? Den kulturhistoriska avdelningen tar kort upp dagens problem med ljusföroreningar. Visserligen mycket kortfattat. Besökaren som vill få en bättre bild av miljöeffekterna får fördjupa sig på egen hand. Människor och annat liv behöver både ljus och mörker.

    bild_1032 bild_1033

Nordiska museet
Golvmönster i Nordiska museet av Isak Gustaf Clason som symboliserar olika mineraler och jordtyper

En solig eftermiddag i februari under min senaste Stockholmsvistelse fick jag tillfälle att se de imponerande samlingarna på Nordiska museet. Museet är ritat av samma arkitekt, Isak Gustaf Clason, som ritade Hallwylska palatset på Hamngatan 4 i Stockholm. Museibyggnaden invigdes 1907 och precis som i Hallwylska installerades elektrisk hiss. Men museet fick elektrisk belysning först 1932 (jämför med Hallwylska som hade elektriskt ljus redan 1898).

Jag var här för att titta på Folkhemslägenheten, belysningssamlingen och hemmiljöerna i full skala från olika epoker under 300 år. Välkomna in till familjen Johanssons hem, en HSB-lägenhet från slutet av 40-talet med originalinredning. (Folkhemsepoken sträckte sig från ca 1930–1965.)

bild_890

bild_891
Notera den takmonterade belysningen över matbordet, dvs ingen pendellampa som ger bättre ljus över bordet. Upptäckte att det inte finns någon arbetsbelysning precis ovanför diskhon. Fina vinklade överskåp med skjutluckor 

bild_892
Köket saknar en mekanisk köksfläkt och kryddhylla över spisen vilket ger plats för en vanlig vägglampa. Matoset transporteras bort genom frånluftsventilen i skorstensstocken

bild_893
I det lilla badrummet finns bara en taklampa. Ingen lampa vid spegeln som lyser upp ansiktet när man står vid handfatet

Fortsättning följer…

Fortsättning på föregående inlägg.

bild_860
Huset med spanska och venetianska stildrag ritades av arkitekten Isak Gustaf Clason som även ritade Östermalms saluhall i Stockholm (1888) och Skånska Hypoteksföreningens hus på Kyrkogatan i Lund (1915)

På senare tid har två saker fått allt större betydelse i mitt vardagsliv – ljus och sömn. Sedan juni 2015 upptar samma livsnödvändiga intressen även en stor del av min arbetsdag. Mitt område som doktorand i miljöpsykologi vid Lunds universitet är nämligen ljus och mörker och vakenhet och sömn. Därför var decemberbesöket i Hallwylska museet på Hamngatan 4 i Stockholm särskilt spännande. Stadspalatset, från 1898, var ett av de första bostadshusen i Stockholm som fick el installerat i alla rum. Anledningen var att paret von Hallwyl ville ha elektriskt ljus istället för fotogenbelysning som var förenad med brandrisk. (På rundvandringen såg jag bara en enda ljusstake med levande ljus.) De flesta bostäder i Sverige hade inte elektriskt ljus förrän i början av 20-talet.

bild_868
All inredning och belysning i utställningsdelen är originalföremål (bortsett från glödljusen som har bytts ut ett antal gånger). Det är slående hur levande ljus var förebilden för de moderna elektriska vägglamporna

bild_862
Alla rum har flera med ljuspunkter istället för enbart en centralt placerad taklampa. Bilden är tagen i köket

bild_863
Notera det välplacerade fönstret vid diskhon som ger både dagsljus och utblick

bild_865
Mer ”retrodesign”, spegelbelysning som imiterar levande ljus…

bild_867
…precis som sänglampan och takkronan

bild_871

Tänk på att solen runt vintersolståndet går ner vid 15-tiden i Stockholm. Gå därför inte till museet för sent eftersom även dagsljuset är en viktig del av upplevelsen. Tavelrummet högst upp (på bilden ovan) var ursprungligen enbart upplyst av dagsljus genom takfönster 

Fortsättning följer…