arkiv

Etikettarkiv: hembelysning

Fiffig bordslampa i bilden till vänster och en arbetslampa och fönsterlampa till höger – samtliga med inbyggd LED-lampa

När ny teknik gör sitt intåg är det ingen lätt sak som konsument att veta när man vågar investera. Beroende på vad det gäller är man kanske en ”first mover”, gör som majoriteten eller ansluter sig till eftersläntarna. Det kan gälla nya uppvärmningsformer, lokal elproduktion, fordon med förnybara bränslen eller nya ljuskällor. För mig har alla fördelarna med LED-baserad hembelysning varit självklara sedan 2009 och jag var en varm anhängare av EUs beslut att fasa ut energislösande glödlampor. Lagar och regler tvingar snabbast fram bättre produkter. Några plusvärden utöver de miljömässiga, dvs mer ljus per Watt och att LED varken innehåller bly eller kvicksilver, är t ex möjligheten att:

  • variera både ljusintensitet OCH färgtemperatur,
  • integrera LED-belysning i inredning och rum på ett mer tilltalande sätt eftersom de tar mindre plats än andra ljuskällor,

Under projekteringen av vårt hus 2009 gjorde jag tillsammans med elektrikern en enkel planering av belysningspunkterna och strömbrytarna i huset som blev inflyttningsklart i maj 2010. Valet av ljuskällor föll på LED-lampor med skruvsockel (icke-dimbara), halogenglödlampor och lågenergilampor istället för konventionella glödlampor. Marknaden för LED-lampor var fortfarande liten och därför fick vi betala drygt 400 kr för en LED-lampa med grova kylflänsar från Philips som fortfarande fungerar. Vi köpte även flera arbetslampor från IKEA med inbyggda LED-lampor (Jansjö) som hade börjat tillverkas ungefär samtidigt. Vid den tiden fanns en utbredd skepsis till LED-tekniken bland både allmänhet, designers och arkitekter. Men nu före jul var det dags att ersätta Jansjö och komplettera med ljusarmaturer till några fönster och soffbordet som har haft för dålig belysning.

En ljusarmatur med utbytbar LED-lampa för placering på bordet, i fönstret eller hängande från taket

Sedan jag började forska om ljus och hälsa och hembelysning som doktorand har jag insett att vi har alldeles för få ljuspunkter i framför allt vardagsrummet. Inspirerad av deltagare i mina intervjustudier om hembelysning kände jag mig dessutom redo för att pröva några småarmaturer för att lysa upp fönstren bakom tunna linnegardiner i vintermörkret. På önskelistan fanns även en bättre arbetslampa än Jansjö i hemkontoret och en flexibel lösning till soffbordet för att inte behöva tända levande ljus. Det finns flera anledningar till att en uppgradering av ljusmiljön i hemmet har dröjt flera år – utbytbarhet och risk för flimmer:

1) Många av de nya designade kvalitetsarmaturerna har inbygga LED-lampor och jag är allmänt tveksam till nyckelkomponenter som konsumenten själv inte kan byta ut. Även om LED-lampor har lång livslängd kan även de ha kvalitetsbrister. I så fall måste den lämnas in till tillverkaren som i bästa fall har reservdelar. I gengäld är det lättare att göra den typen av belysningsarmaturer mer energieffektiva, dvs mer ljus per Watt, jämfört med ersättningsljuskällor med vanlig Edisonsockel. Ljusarmaturer med integrerade ljuskällor går dessutom att få dimbara (det gäller numera även ersättningslamporna med LED). Då kommer nästa problem.

2) Om man håller upp sin mobilkamera mot ljuskällan på nära håll kan det uppstå interferens mellan mobilkamerans bildfrekvens och ljuskällans eventuella flimmer, dvs svarta ränder rör sig över skärmen som kan tyda på att ljuskällan flimrar även om ljusvariationerna inte är synliga för ögat när man tittar direkt på ljuset. Men om det inte är synligt vad är då problemet? Vissa kan vara känsliga för osynligt flimmer och jag vill inte ta risken. Jag vet att jag reagerar på en del lysrör där flimret bara är synligt i ögonvrån. Flimmer i LED-lampor kan t ex bero på att tillverkaren valt drivdon med pulsviddsmodulation (PWM). Det betyder att ljusflödet från lampan är på eller av i så korta intervaller att det inte ska uppfattas av ögat istället för att drivdonet i lampan reglerar ner strömmen (amplitudmodulation). Därför har jag hittills velat avvakta med att köpa dimbara LED-lampor och dimbara ljusarmaturer. Läs mer om vad man kan tänka på när det gäller flimmer här.

Efter att ha bottentrålat marknaden nationellt och internationellt och besökt några fysiska belysningsbutiker för att se ljusarmaturerna i verkligheten slog jag till och skaffade fyra nya LED-armaturer med lite olika finesser. Mer om finesserna och innehållet i förpackningarna i nästa inlägg…

Fortsättning följer.

 

bild_1041

Fortsättning på föregående inlägg.

Att ljussätta ett rum är inte helt olikt att måla en klassisk tavla eller färglägga en bild. Precis som konstnären eller illustratören måste ljusdesignern ”ljusa upp” vissa ytor för att de ska framträda bättre (dvs jobba med kontraster) och skapa accenter som fångar betraktarens intresse mot en lugnare bakgrund. Principen för god belysningsdesign är att jobba med lager – ett allmänljus som lyser upp omgivningen, accentljus på utvalda föremål eller platser och arbetsljus för att kunna utföra önskade aktiviteter. Vi behöver tillräckligt med ljus men ljuset får inte vara så enhetligt att miljön blir tråkig.

Liknelsen fungerar bra på ett sätt men är alldeles för begränsad på ett annat sätt. En tavla eller bild är tvådimensionell och det är stor skillnad mellan att betrakta en miljö och att vara i miljön. Eller för att använda forskaren Casper Laing Ebbensgaards formulering: ”…there is a difference between aesthetic (i.e. looking at a place) vs. sensory (i.e. being in a place) aspects of lighting.” När vi befinner oss i en viss miljö använder vi alla våra tillgängliga sinnen (även om vissa målningar kan framkalla liknande känslor och mentalt ”förflytta” betraktaren i tid och rum).

Det som ser bra ut i en tvådimensionell bild behöver nödvändigtvis inte fungera bra för en användare i en motsvarande verklig miljö. Mitt bästa exempel är hemmiljöer. Ett trivsamt hem har förmodligen många olika ljuskällor som skapar mindre rum i rummet, dvs markerar en möbelgrupp eller en läshörna, lyser upp fönster och föremål. En sådan hemmiljö fångad på duken skulle se ganska splittrad och rörig ut men fungerar utmärkt för användaren som rör sig i rummet mellan olika platser. I den levda verkligheten vill vi något annat med ljus än konstnären som målar en interiör på en tavla.

bild_1040

Ett annat exempel som också har att göra med skillnaden mellan bild och verklighet är bostadsannonsernas opersonliga och stilrena ”katalogbilder” som helt saknar hemkänsla. Alla som har anlitat mäklare eller homestyling inför en bostadsförsäljning vet vad som behöver göras för att bostaden ska se bra ut på bild. Allt går ut på att göra bostaden mindre hemlik. Bort med vardagsröran, småprylar och personliga inramade foton på familjemedlemmarna. Gärna ljusa textilier och gardiner (även om de senare inte alls är nödvändiga). Vid fotograferingen är ljuset jämnt fördelat utan synliga taklampor över matbordet eller störande golvlampor (som de flesta hem faktiskt har).

Tidningsinteriörer och katalogbilder är alltså inte särskilt upplysande om man som jag vill veta hur vi verkligen har det och hur vi lever i vardagen med ljus.

Fortsättning på föregående inlägg.

Här kommer de återstående interiörbilderna från familjen Johanssons hem, en HSB-lägenhet från slutet av 40-talet med originalinredning i Nordiska museets permanenta utställning.

bild_896
Barnrummet är sparsamt möblerar med tre sängar och bara en enda lampa i taket. Men vägguttaget vid fönstret sitter precis invid fönsterbrädan för den typiskt svenska fönsterlampan

bild_895
Bilden ovan är tagen i vardagsrummet. Här ser man vägguttaget invid – en praktisk detalj som sällan syns i dagens nybyggda lägenheter. Men det förekommer att några av vägguttagen i nybyggda lägenheter är placerade en meter över golvet i anslutning till strömbrytare vilket underlättar för personer i rullstol och äldre (det är inget lagkrav men när somliga kommuner säljer kommunal mark för nybyggen ställer de högre krav än Boverkets byggregler för att öka tillgängligheten för personer med rörelsehinder).
bild_894
På skänken vid väggen står flera ljusstakar uppradade med stearinljus. Levande ljus är fortfarande omtyckta i svenska hem – för att de skapar stämning och det ser fint ut (vilket framgått av min senaste enkätundersökning om ljuset i bostäder)