arkiv

Etikettarkiv: DAC

Ett plötsligt dån klockan 9 på morgonen fick fart på både mig och vår dotter som bor i sin egen avskilda del i huset på Skördevägen. Det visade sig att VA Syd – utan förvarning – skulle byta en ventil i vattenledningssystemet i gatan precis utanför huset. Det är svårt att lokalisera källan till ljud som förflyttar sig genom rörledningar. Men en spottande och fräsande köksblandare, och en servicebil utanför på gatan skvallrade om att det handlade om vattnet och inte ventilationen. Eftersom de stängt av vattnet fick handdisken av frukostporslinet i diskhon vänta till senare.

Diskhon är förresten en intressant detalj i hemmet. Det blir ofta diskussion om diskhon när en kund, bekant eller vän planerar eller renoverar sitt kök. Ska det vara en eller två diskhoar? Fyrkantig med skarpa hörn, rund eller konventionell?

Diskhons utformning och placering är kanske en detalj i vardagen men den har en lång historia bakom sig. Kökets utformning uppmärksammades i allt högre grad från 20-talet. Till en början av framför allt manliga arkitekter och endast ett fåtal kvinnliga arkitekter. Det var i en tid av bostadsbrist och trångboddhet, och målet för de nya köksidéerna på 20- och 30-talet var mer arbetseffektiva kök (t ex Frankfurterköket, som ritades av den österrikiska arkitekten Margarete Schütte-Lihotzky, och det kompakta köket som visades på Stockholmsutställningen 1930).

I Sverige och Danmark blev studierna av köket under 40-talet mer systematiska och verklighetsbaserade – man observerade hur kvinnor faktiskt använde köket. Man jämförde till exempel hur lång tid det tog att utföra samma arbetsmoment (tillagning och disk) i olika köksmiljöer. Förutom tidsåtgång registrerade man antal förflyttningar i köket. Några exempel på utredningar är Faellesudvalgets Boligundersögelse i Danmark, där arkitekter intervjuade boende i mer än 500 lägenheter, och Brita Åkermans bok Familjen som växte ur sitt hem (1941). Boken innehöll resultatet från en undersökning där 214 boende i Stockholm förde protokoll under en vecka över sina dagliga aktiviteter i hemmet. Därefter intervjuades de om sina vanor och önskade förändringar. Annat insamlat material var uppritade lägenhetsplaner med hushållens möblering.

Köksarkitekten Ulla Tafdrups kökslösning i radhushusområdet Söndergård Park, Danmark (1949–1951). För att spara bostadsyta introducerades det kombinerade matrummet och hallen (spiseförstuen)

När köksplanering blir en vetenskap skulle man kunna tro att utfallet blir samma optimala kök på båda sidor om Öresund. Men den danska diskbänken skiljer sig redan på 50-talet från den svenska genom att den förra har en diskho och den senare har två (diskmaskin för hushållsbruk fanns ännu inte). Designvetenskapens slutsats om det mest effektiva köket kan alltså se ut på mer än ett sätt.

I Sverige kom den första köksstandarden 1950, vilket resulterade i större kök för både måltider och matlagning, bättre arbetsytor, fasta skåp och lådor som vara anpassade för köksredskap, bestick och porslin. Bänkhöjden var anpassad för genomsnittslängden för kvinnor.

När jag utbildade mig till arkitekt på 80-talet var rekommendationen i kökshandboken från Konsumentverket Kök – planering, inredning följande:
”Diskbänken kan begränsas till vask och ’stjälpyta’ för ren disk eller täcka även bänken mellan vask och spis. Det finns två storlekar på vaskar. Dessa ryms i 800 respektive 600 mm brett diskbänksskåp. Den mindre storleken är avsedd för små hushåll och för hushåll med diskmaskin. Den bör även då användas endast om man har ont om utrymme. Det är nämligen obekvämt att diska stora föremål och inte minst att skölja i den mindre vasken.”

Rekommendationerna byggde på arkitekten Alice Thibergs arbete på Konsumentverket. Jag håller med henne om att dagens kökstrend med till exempel svårdiskade fyrkantiga disklådor/hoar med skarpa hörn är mindre praktiska. Nackdelen med runda hoar är att de inte har ett lika stort diagonalmått som ger plats för stora serveringsfat och ugnsplåtar.

När jag var tillbaka hemma i huset senare samma dag hade VA Syd satt på vattnet igen. Jag ställde mig vid vasken och såg två hoar som tittade tillbaka på mig. Det var dags att handdiska frukostporslinet från i morse – fylla den högra diskhon med varmvatten och skölja med kallt vatten i den vänstra. Vilken glädje att få diska i en dubbelho!

Utställningen ”Kvinnor skapar rum” på Dansk Arkitektur Center (DAC), Köpenhamn, 2022

Källor:

Göransdotter, M. (1999). Möbleringsfrågan: Om synen på heminredning i 1930- och 1940-talens bostadsvaneundersökningar. Historisk tidskrift, 3, 449–478. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-41394

Konsumentverket. (1981). Kök – planering, inredning. En bok för den som planerar, bygger eller bygger om kök.

Utställningen på Dansk Arkitektur Center (DAC), Köpenhamn: Kvinnor skapar rum, 2022.

    bild-796
Botanisk Have bjöd på häger vid dammen. Missa inte Palmhuset (gigantiskt växthus med tropiskt klimat) och avsluta med Statens Museum för konst som ligger alldeles i närheten

Helgens Köpenhamnsvistelse var den tredje på kort tid. Som lundabo har man flera förmåner: centrumnära bostäder (max 3 km till centrum från tätortens ytterområden), Malmö på 10 minuter med tåg och närheten till huvudstaden Köpenhamn. Öresundståget tar lundaresenären till centrala Köpenhamn på runt 50 minuter tack vare Öresundsbron som blev klar år 2000.

Att gå på upptäcktsfärd i Köpenhamn kan rekommenderas som ett alternativ till weekend-resor längre bort. Fredagen 8 maj fick jag uppleva Köpenhamn på cykel med FastighetsQuinnorna, 23–25 maj var det Marathonhelg där man som åskådare förflyttar sig längs bansträckningen genom centrala Köpenhamn (banan täcker ett mindre område eftersom löparna tar ungefär samma varv två gånger) och den sista helgen i juli tillbringade jag med familjen. Framför mig har jag en spännande studiedag den 19 augusti med exkursioner till energieffektiva och hållbara byggnader arrangerad av PassivhusNorden*.

Vad kan en weekend med två nätters övernattning på Wakeup Copenhagen på Borgergade innehålla? Kolla bilderna.

bild-794Papiröen revisited. Det är tredje gången i år jag besöker Köpenhamns populära foodcourt och den här gången i solstolarna på första raden i solnedgången

bild-793
Rawfood-lunch på 42Raw på Pilestræde 32. Utsökt chailatte, smakrik quinoasallad med tranbär och persiljepesto, smaskiga bakverk

bild-795
Elegant träpavijong i Kongens Have omtyckt av barn och vuxna

bild-801
Här följer en svit bilder från utställningen om det kända arkitektkontoret Snøhetta på DAC (Dansk Arkitektur Center) som pågår till 27 september. Kontorets långbord används till allt: parallella möten i smågrupper (samtidigt!), lunch, fika och catwalk på företagsfesten

bild-799
I utställningen fanns även delar av kontorets inredning. Snöhettas rullbara möbler för besökare bidrar förmodligen till en informell atmosfär och hemlik ”stökighet”

bild-802
Modeller och mock-ups är viktiga redskap i kontorets designprocess

bild-797
”…mindre toppstyrt och mindre varumärkesorienterat…” Jag gillar företagskulturen och kontorets arkitekturideologi

bild-800
Lundabor kan se ett av Snöhettas uppförda verk vid MAX IV. Arkitektkontoret står för landskapsplaneringen. Modell av anläggningen (3-D skrivare)

bild-798
Planschvägg med audio och rörliga bilder. Fondväggen lsom man ser en skymt av längst bort till vänster är en fullskalemodell av fasaden till ett av kontorets byggprojekt

bild-803
Mästerverket som jag tyvärr inte har sett i verkligheten. I Oslos operahus förenar sig hus, mark och natur till en skön helhet. (Vilken kontrast jämfört med Köpenhamns märkliga operahus vid kanalen som jag har skrivit om tidigare). I Umeå ligger kulturhuset Väven som också är signerat Snöhetta i samarbete med White Arkitekter

Vi missade tyvärr Snoop Dogg på Tivoli. Efter 20 minuter i kön insåg vi att det var dags att ge upp. Grindarna stängdes när konserten hade börjat och 33 000 besökare fick se honom uppträda. Vi fick nöja oss med att höra ett par låtar på avstånd från en takterrass mitt emot Tivoli.

* Tips till alla som är intresserade av hållbart byggande: den sjunde PassivhusNorden konferensen i Bella Center, Köpenhamn, 19–21 augusti. Jag har varit med som åhörare på alla konferenser, utom en, sedan starten 2008. De skandinaviska länderna turas om att arrangera konferensen som brukar ha 400-500 deltagare. Konferensspråket är svenska, danska, norska eller engelska. Höjdpunkten har alltid varit studiebesöken som för min del har varit en viktig källa till praktisk kunskap om energieffektiva passivhus. Fördelen med årets konferens är det korta avståndet för oss i Skåne: en halvtimmes resa med direkttåg från Malmö C till Bella Center i Örestad, Köpenhamn. Årets konferens kan bli riktigt bra och borde intressera fler arkitekter eftersom de har breddat temat och samarbetar med arkitektskolan på den Kongelige Danske Kunstakademi. En av konferensens inledningstalare är den inspirerande österrikiska arkitekten med inriktning på hållbarhet – Walter Unterrainer!