arkiv

Etikettarkiv: BREEAM Communiites

Fortsättning på tidigare inlägg.

Är äntligen klar med översikt över de olika kriterieversionerna av BREEAM Communities (se nedan). Av tabellen framgår vilka kontrollpunkter och kategorier som har utgått och vilka som har lagts till. De två första versionerna är ganska likartade med en indelning i samma kategorier. Antalet kontrollpunkter är däremot betydligt fler i den andra versionen. Den senaste versionen visar en tydlig ambition att förenkla systemet eftersom antalet kategorier har minskat från åtta till fem och antalet kontrollpunkter har minskat från 62 till 40 st. Jag har inte jämfört kriterierna för alla kontrollpunkter men har noterat att en del har blivt mätbara och möjliga att följa upp, t ex vattenkonsumtion i version 2011. Målet är 80 liter vattenanvändning per person och dygn för att uppnå hösta betyg. Ett krav som är enkelt att verifiera i stil med energianvändning. Men tyvärr är verifiering av faktisk energianvändning som i Sverige inget krav i BREEAM Communities.

Strukturen har blivit mer logisk för varje version. En annan förtjänst i den senaste versionen är att sociala hälsoaspekter lyfts fram. Upplägget är dessutom mer anpassat till planeringsprocessen i tre obligatoriska bedömningssteg och antalet indikatorer är färre. I steg ett fastställs principerna för utvecklingsområdet, i steg två utformas planen och i steg tre utformas byggnader, platser, stråk och markplanering i detalj. Tanken är att en fastighetsutvecklare kan certifiera stadsdelen de första två stegen. Nya fastighetsägare som därefter köper mark i området kan gå vidare med certifiering av steg tre, dvs det mer detaljerade skedet när byggnaderna utformas. I den senaste versionen är alla indikatorer i steg 1 obligatoriska och GO 02 (Consultation and engagement) i steg två.

Några kategorier i den senaste version av BREEAM Communities har fått bättre namn som anger en önskad riktning, te x Governance och Social and economic wellbeing. Övriga kategorier är som tidigare mer neutrala och anger snarare miljöaspekter än vägledande principer för hållbar stadsutveckling. De nya kategorierna  har vissa likheter med kategorierna i Green Star Communities i Australien:
Governance, Design, Liveability, Economic Prosperity, Environment, Innovation. Antalet kontrollpunkter i Green Star är 38 st.Försökte ladda hem en teknisk manual men blev otroligt besviken eftersom de kostar! Medlemmar i Australiens Green Building Council får förstås rabatt. Hoppas att Green Building Council i Sverige (SGBC) håller fast vid sin ursprungliga inriktning och inte hamnar i ett läge där miljöklassning bara handlar om försäljning av gröna lukrativa tjänster utan transparens.

 Utvecklingen av BREEAM Communities från 2009–2012
Version 2012 (Steg 1, 2, 3) Version 2011 Version 2009 (MediaCityUK)
Governance Climate and Energy Climate and Energy
GO 01: Consultation plan (1) CE1: Flood Risk Assessment (Location) CE1: Water Management – Flood Risk Assessment (Location)
GO 02: Consultation and engagement (2) CE2: Surface Water Runoff CE2: Water Management – Rainwater (SUDS)
GO 03: Design review (2) CE3: Rainwater SUDS CE3: Design – Heat Island
GO 04: Community
management of facilities (3)
CE4: Heat Island CE4: Energy – Efficiency
CE5: Energy Efficiency CE8: Infrastructure – Services
Social and economic wellbeing CE6: Onsite Renewable(s) CE9: Water Management – Consumption
SE 01: Economic impact (1) CE7: Future Renewable(s) CE10: Water Management – Flood Control
SE 02: Local demographic survey (1) CE8: Services CE11: Water Management – Sustainable Urban Drainage
SE 03: Flood Risk Assessment (1) CE9: Water Consumption CE12: Design – Renewables
SE 04: Noise pollution (1) CE10: Design Weather Resilience CE14: Energy – Sustainable Heating
SE 05: Housing provision (2) CE11: Sub/smart Metering CE16: Energy – Management & Information
SE 06: Delivery of services, facilities and amenities (2)  
SE 07: Public realm (2) Resources Resources
SE 08: Microclimate (2) RES1: Low Impact RES1: Materials – Low Impact
SE 09: Utilities (2) RES2: Locally Sourced Materials RES5: Water Resources – Masterplanning Strategy
SE 10: Adapting to climate change (2) RES3: Road Construction RES6: Water Resources – Groundwater
SE 11: Green infrastructure (2) RES4: Composting RES7: Materials – Timber
SE 12: Local parking (2) RES5: Groundwater RES9: Waste – Storage & Collection
SE 13: Flood risk management (2) RES6: Land Remediation RES10: Waste – Aggregate Reuse
RES14: Pollution – Air
SE 14: Local vernacular (3)
SE 15: Inclusive Design (3) Place Shaping Place Shaping
SE 16: Light pollution (3) PS1: Sequential Approach PS1: Efficient Use of Land – Sequential Approach
SE 17: Labour and skills (3) PS2: Land Reuse PS2: Design Process –Landscaping
PS3: Building Reuse PS3: Open Space – Green
Resources and energy PS4: Landscaping PS7: Mix of Use – Secure by Design
RE 01: Energy strategy (1) PS5: Design and Access PS8: Form of Development – Active Frontages
RE 02: Existing buildings and infrastructure (1) PS6: Green Areas PS11: Efficient Use of Land – Land Reuse
RE 03: Water strategy (1) PS7: Local Demographics PS12: Efficient Use of Land – Building Reuse
RE 04 – Sustainable buildings (3) PS8: Affordable Housing PS13: Open Space – Play
RE 05 – Low impact materials (3) PS9: Secure by Design PS17: Form of Development – Connectivity
RE 06 – Resource efficiency (3) PS10: Active Frontages PS18: Form of Development – Pedestrian Movement
RE 07 – Transport carbon emissions (3) PS11: Defensible Spaces PS19: Form of Development – Neighbourhood Identity
PS12: Local Vernacular PS20: Form of Development – Local Character
Land use and ecology PS13: Security Lightning
LE 0: Ecology strategy (1) PS14: Form of Development
LE 02: Land use (1) PS15: Form of Development –Pedestrian Movement
LE 03: Water pollution (2)
LE 04: Enhancement of ecological value (2) Transport & Movement Transport
LE 05: Landscape (2) TRA1: Location/Capacity TRA4: Public Transport – Local Amenity
LE 06: Rainwater harvesting (3) TRA2: Availability/Frequency TRA5: Cycling – Network (Zones / Routes)
TRA3: Facilities TRA6: Cycling – Facilities
Transport and movement TRA4: Local Amenities TRA7: Car Parking – Flexible Use
TM 01: Transport assessment (1) TRA5: Networks TRA8: Car Parking – Local Requirements
TM 02: Safe and appealing streets (2) TRA6: Facilities TRA10: Public Transport – Home Zones
TM 03: Cycling network (2) TRA7: Car Clubs TRA11: Traffic – Transport Impact Assessment
TM 04: Access to public transport (2) TRA8: Flexible Parking TRA12: Public Transport – Workplace Travel Plan
TM 05: Cycling facilities (3) TRA9: Local Parking TRA13: –
TM 06: Public transport facilities (3) TRA10: Home Zones
TRA11: Transport Assessment
TRA12: Electrical Vehicle Charging Points
TRA13: Transport Impacts
TRA14: Commercial LGV Plan
Community Community
COM1: Inclusive Design COM1: Inclusive Communities – Design
COM2: Consultation COM2: Inclusive Communities – Consultation
COM3: Development User Guide COM4: Ownership – Operation & Management
COM4: Management and Operation COM5: Inclusive Design
Ecology and Biodiversity Ecology
ECO1: Ecological Survey EC1: Ecological Survey
ECO2: Biodiversity Action Plan EC2: Biodiversity Action Plan
ECO3: Native Flora EC3: Native Flora
ECO4: Wildlife Corridors EC4: Wildlife Corridors
Business and Economy Business
BUS1: Business Priority Sectors BUS1: Business Sectors
BUS2: Labour and Skills BUS3: Employment
BUS3: Employment BUS4: New Business
BUS4: New Business BUS5: Investment
BUS5: Investment BUS7: Business Facilities
Buildings Buildings
BLD1: Domestic BLD1: Domestic
BLD2: Non-Domestic BLD2: Non-Domestic
BLD3: Building Refurbishment
Innovation Innovation Innovation 

Bild-085
Inhemska växtval men MediaCityUK saknar spridningskorridorer

Fortsättning på tidigare inlägg.

ECO1: Ekologisk inventering
Aim To determine the ecological value of the habitats in and around the site in order to maintain and enhance biodiversity and protect existing natural habitats.

Har området inventerats av en kvalificerad ekolog för att identifiera livsmiljöer inom och i närheten av området samt förflyttningsstråk genom området?
Poäng: 3 (Best). För att få högsta poäng som MediaCityUK måste en ekolog konstatera att marken har ett lågt ekologiskt värde. Om det finns ekologiskt värdefulla inslag måste det finnas en strategi för att minska påverkan. En handlingsplan för biologisk mångfald måste dessutom tas fram

ECO2: Handingsplan för biologisk mångfald
Aim – To improve the ecological value of the site and existing habitats.

Will there be an increase in important or valued habitats identified in the LBAP or BAP, LHAP or HAP either by area or increased ecological value of the habitat (as assessed by an ecologist), or support for a species identified in the LBAP or BAP? / Will there be an increase in important or sensitive habitats identified in the Local, Regional or National Biodiversity Action Plan (BAP), either by creating or restoring ecological value (as assessed by an ecologist), or support for a species identified in the Local, Regional or National (BAP)?
Poäng: 3 (Best). Om värdefulla eller känsliga livsmiljöer inte påverkas ges ett poäng. Om minst en livsmiljö eller art ökar i omfattning ges två poäng. Är det fler än en ges tre poäng.

Min kommentar: Det engelska dokumentet BAP står för Biodiversity Action Plan och HAP betyder Habitat Action Plan. Våtmark är ett exempel på ett habitat, dvs växtplats eller boplats. Läs mer här.

ECO3: Inhemsk flora
Aim – To ensure that the trees and shrubs that are specified contribute to the ecological value of the site.

Har en blandning av lämpliga inhemska träd och buskar specificerats?
Poäng: 3 (Best). Om 3060 % av uppräknade träd och buskar är inhemska tilldelas ett poäng. 6090 % ger två poäng. > 90 % ger tre poäng.

(ECO4: Spridningskorridorer för djurlivet
Aim – To improve the ecological value of the site and support the viability of species by linking populations and habitats.

Kommer spridningskorridorer att anläggas för att koppla samman livsmiljöer för djur och växter inom området eller med livsmiljöer utanför området?
Indikatorn är inte relevant för MediaCityUK.)

Fortsättning följer…

Fortsättning från föregående inlägg.


The Lowry, entré och interiör. Ritat av James Stirling och Michael Wilford och färdigställt 2000

Planen i MediaCityUK är utformad som ett cirkelsegment där Lowry utgör mittpunkten

Vi står på andra sidan av No 9 Dock vid entrén till The Lowry, ett kulturhus med teaterscener och galleri uppkallat efter den engelska bildkonstnären Laurence Stephen Lowry. Tyvärr vetter byggnadens sämsta exteriör mot MediaCityUK. Byggnaden stod klar 2000 och ritades av James Stirling och Michael Wilford. Byggnadens cirkulära planform är utgångspunkten för plankonceptet i MediaCityUK. Planen är utformad som ett cirkelsegment där Lowry utgör mittpunkten. Men i nästa etapp av MediaCityUK frångår man strukturen med koncentriska cirkelbågar. Den centrala delen närmast mitten av den halvcirkelformade planen är fotgängarprioriterad. Bilarna parkerar och angör i utkanten. Sheila Wright förklarar att BBC hade höga säkerhetskrav och ville undvika bilar och fordon i närheten av byggnaderna. Anledningen till den höga säkerheten med bl a elektroniskt styrda väggrindar är bombdåden i London 2005.

Men hur är det på kvällarna och nätterna med tanke på att stadsdelen framför allt innehåller kontorslokaler? Sheila Wright säger att ambitionen vara att bygga en levande stadsdel, ” a 24-hour city”. BBC:s verksamhet är ju igång större delen av dygnet. Stadsdelen har dessutom bygglov för ytterligare 1 500 lägenheter.


Imperial War Museum av arkitekten Daniel Libeskind, färdigställt 2002


En av entréerna till till MediaCityUK från svängbron i sydväst. Man anar den bågformade kvartersformen


BBC:s byggnader Quay House till vänster och Bridge House till höger ritat av Wilkinson Eyre

Vi har passerat Imperial War Museum och det pågående bygget av inspelningslokalerna för Coronation Street på Traffordsidan och tagit oss över gångbron till MediaCityUK. Jag noterar att här inte finns några gröna bostadsgårdar. Stadsdelens 178 lägenheterna finns i två höghus integrerade i kontorskomplexen. Lägenheterna har som tur är balkonger men saknar tillgång till halvprivata gårdar. Var grillar man och var kan man odla, undrar jag.
– Om gröna gårdar saknas måste exploatören betala en avgift till kommunen som ska täcka kostnaden för förnyelse av kommunala parker, säger Sheila Wright.


Piazzan och gröningen i söder (The Stage, the Green)

Stadsdelen är snabbt överblickbar och lättorienterad. Den är inte heller särskilt stor till ytan, ca 5 ha, vilket motsvarar 1/3-del av första etappen på 15 ha. Bo01 i Malmö är 22 ha inklusive Turning Torso.  Det är imponerade att spårvagnshållplatsen och linjesträckningen funnits med från start. Precis som i Freiburg, en annan hållbart planerad stadsdel i södra Tyskland. I Sverige är det vanligt att kollektivtrafiken etableras först efter utbyggnaden av bostäder och kontor, dvs när det finns resandeunderlag. Så bakvänt! Självklart är en fungerande kollektivtrafik en förutsättning för ändrade resvanor och ökat kollektivtrafikresande. Så att man inte är tvungen att köpa bil om man flyttar till ett nytt område.
–  I MediaCityUK var Peel tvungen att bekosta spårvagnshållplatsen och inköp av tågvagnar, berättar Sheila Wright. I England finns en regel (Section 106 agreement) som ger kommunen rätt att kräva finansieringsbidrag från exploatören för den service som är nödvändig för utbyggnaden, t ex skola eller infrastruktur. Bygglovet villkoras och överenskommelsen är juridiskt bindande.

Fortsättning följer…

Fortsättning från föregående inlägg.


Manchester Docks med nio dockor i Manchester Ship Canal var en del av Port of Manchester 1894­­–1982. Lasthamnen och kanalen gjorde Manchester oberoende av hamnen i Liverpool. Men i takt med att containertrafik blev vanligare på 1970-talet minskade antalet fartyg i Manchester Docks eftersom kanalen inte var dimensionerad för stora containerfartyg. 

När jag träffar Sheila Wright, planeringskonsulten bakom MediaCityUK, visar sig den första miljöklassade stadsdelen från sin bästa sida. Det är en solig augustiförmiddag, ca 24 grader i luften med vykortsvackra reflexer i vattnet. Den pågående livesändningen från OS i London har lockat flera åskådare till den stora centrala piazzan med storbildskärmar mitt i stadsdelen.


Sheila Wright, ansvarig planerare I MediaCityUK, till höger i bild. Bredvid står Jane Dickman som har förmedlat kontakten med Sheila. Båda är planeringskonsulter och egna företagare.

Stadsplaneringen i England skiljer sig från det kommunala självstyret i Sverige. När jag ber Sheila Wright förklara sin roll i planeringen av MediaCityUK berättar hon att den kommunala myndigheten granskar framtagna planer och bygglov. Den har även en strategisk planerarfunktion och tar fram en ”masterplan” utan att detaljplanera. Men det är inte alltid kommunen hinner med att planera kommande utvecklingsområden. Exploatören har då möjlighet att anlita en planeringskonsult som ansvarar för planläggningen i nära samarbete med arkitekten som utvecklar plankonceptet. Arkitekten (urban designer) färdigställer därefter den slutliga planen för området.  Den inhyrda planeringskonsulten ger t ex råd om bebyggelsetäthet och att ser till så att planen inte strider mot gällande nationella och lokala policydokument. Kommunen deltar till viss del i planeringsdiskussionen och avgör t ex byggnadshöjd, materialval och täthet. När alla utredningar av t ex översvämningsrisker, buller, transporter, ekologi, genomförandet mm är genomförda sammanställer planeraren hela ansökan och skickar in den digitalt via ett webbformulär. Kommunen har 12 veckor på sig att formellt anta planen förutsatt att ansökan är fullständig. När Sheila Wright och Jane Dickman startade sin yrkesbana som planerare var ansökningarna betydligt mindre omfattande. Idag deltar upp till 20 olika konsulter i förarbetet.

Sheila Wright anlitades som planeringskonsult av Peel Holdings som ansvarig för planeringen av MEdiaCityUK. Jag frågar henne vad kommunen hade för krav när det gällde utformningen av MediaCityUK. Hon svarar att exploatören Peel Group ville bygga högre hus och att det var även en del diskussion om fasadmaterialen.

När bestämde man sig för att miljöklassa stadsdelen enligt BREEAM Communities? Enligt Sheila Wright var tanken redan från början att bygga hållbart. Det fanns tidiga diskussioner mellan BBC och BREEAM om klassning på byggnadsnivå. Lite senare i projektet bestämde man sig för att klassa hela stadsdelen efter en förfrågan från BREEAM om Peel kunde tänka sig att MediaCityUK blev en pilotstadsdel.

Fortsättning följer…


Transporter är en viktig miljöaspekt i BREEAM Communities

Varje dag gör jag research inför min resa till MediaCityUK ­– den första miljöklassade stadsdelen enligt BREEAM Communities. BREEAM har länge använts för att miljöklassa byggnader och sedan 2009 även hållbara stadsdelar. Andra jämförbara system är det amerikanska systemet LEED for Neighbourhoods Development och Green Star Communities som utvecklats av Green Building Council i Australien.

Jag har jämfört systemen på en översiktlig nivå och de är ganska likartade i omfattning, dvs antal kriterier och val av miljöaspekter men det finns några skillnader. LEED-ND fokuserar på läget och den fysiska utformningen. BREEAM prioriterar transporter, klimat- och energifrågor, den fysiska utformningen och resursförbrukning, dvs dessa områden får störst andel av totalt möjliga poäng. I Australien har man valt att fokusera lika mycket på sociala och ekonomiska aspekter som de miljömässiga. Strukturen i Green Star Communities tilltalar mig. Systemet värderar fem övergripande mål eller principer för hållbara stadsdelar till skillnad från de andra två systemens kategorier eller övergripande områden. Principerna uttrycker tydligt vad som eftersträvas i det hållbara samhället enligt Green Star Communities:
– Liveability,
– Economic Prosperity,
– Ecological Responsability,
– Leadership and Governance,
– Design Excellence.

LEED-ND har valt en indelning i följande fem områden:
– Smart Location & Linkage,
– Neighbourhood Pattern & Design,
– Green Infrastructure & Buildings,
– Innovation & Design Process,
– Regional Priority.

Fortsättning följer…