Om miljöklassade hus i gröna Helsingborg

27 februari, 2012
miljöklassning
Lämna en kommentar

Den närmaste veckan ges två föredrag om miljöklassade hus för dem som är intresserade och bor i närheten av den gröna kommunen Helsingborg.

Tid: Torsdag 1 mars kl 11
Pris: 135 kr inkl lunch
Plats: Hotell Scandic Horisont, Gustav Adolfs gata 47
Arrangör: Energi- och miljötekniska föreningens lokalavdelning i Helsingborg
Vem: Catarina Warfvinge/Bengt Dahlgren och SGBC (Sweden Green Building Council)
Om: Miljömärkta byggnader. Catarina pratar om olika miljöklassningssystem, om vad man ska välja och vad det kostar. Garanterat givande!

Tid: Måndag 5 mars, kl 18-19
Pris: Gratis
Plats: Helsingborgs stadsbibliotek, Bollbrogatan 1
Arrangör: Miljöbiblioteket och Energi- och klimatrådgivarna
Vem: Kiran M Gerhardsson/Pecan Studio
Om: Miljöanpassat byggande. Jag tipsar om lättanvända verktyg vid ny- och ombyggnad och delar med mig av mina erfarenheter från mitt eget bygge, Villa Trift 3.0, landets första miljöklassade bostad enligt systemet Miljöbyggnad. Välkomna!

Vårkick i växthuset

23 februari, 2012
odling
Lämna en kommentar


Solfångaren topppresterade 63 grader och laddade stadigt under fyra timmar. Det kombinerade växthuset och uterummet bjöd på 25 grader på eftermiddagen. När jag beställde årets fröer för några dagar sedan var det snarare av nödvändighet för att hinna förkultivera i tid än av odlarlust. Men det räcker med en varm vårdag för att det ska börja klia i fingrarna. I år provar jag fröer från internetbutiken Impecta Fröhandel. En del fröer får jag av min odlarkompis i grannskapet som har handlat av Runåbergs Fröer.

I dagens inlägg vill jag presentera fasadväxthuset på Villa Trift 3.0 lite närmare och ge några växthustips som kan vara användbara för den som funderar på att utöka bostaden med ett ouppvärmt extra rum och förlänga utesäsongen. Modellen vi valde heter Serralux 300 vägg 13,5 m2. Modellen har en taklutning på 25 grader men det går även att få 15 grader. Den totala kostnaden för grundläggning och växthus var ungefär 55 000 kr inkl moms år 2010, dvs en kvadratmeterkostnad på ca 4 000 kr. Då har jag inte räknat in golvet av marksten i sättgrus. Priset för växthuset inkl montering och extra tillval var 36 000 kr. Jag ångrar inga tillval. Automatiska lucköppnare är ett måste. För att få en stor öppning valde vi en extra skjutdörr (pardörr). Det väggfasta specialbordet längs långsidan har underlättat förkultivering, odling och buffémiddagar varma sommarkvällar. Odlingslådorna är måttanpassade för Serraluxbordet men den händige kan säkert snickra ihop egna lådor. Skuggväven i taket ett självklart tillval men lätt att glömma bort. Ett annat tillval som jag absolut inte ångrar var montaget. Växthuset restes av två vana montörer på mindre än en dag för en kostnad av ca 10 000 kr. Enligt leverantören ska man själv kunna resa huset med hjälp av tillverkarens utförliga skriftliga instruktioner.

Men vad skulle kunna förbättra det sagolika rummet ytterligare? Möjligen en extra dörr på motstående gavel för ökad luftväxling på sommaren. En nedsänkt parskjutdörr hade inte heller varit så dumt. Då hade man sluppit kliva över en 10 cm hög aluminiumtröskel. Vi har löst det med två lutande trätrallar för att minska tröskelhöjden. Men leverantören Classicum Växthus tröstade oss med att tröskeln/syllen bidrar till en stadigare konstruktion. Efter ett och ett halv år i Villa Trift 3.0 kan vi konstatera att växthuset verkligen är stormsäkert. Från början var det tänkt att växthuset skulle byggas i framtiden. Men vi insåg det skulle bli billigare bygga växthuset direkt när grävmaskiner ändå var på plats för att gjuta grunden till bostadshuset. Tyvärr missade jag att beställa härdat glas. Men glaset på ingångssidan i väggar och skjutdörrar går förstås att byta i efterhand.

VOC-mätning med passiva provtagare

21 februari, 2012
mätning & uppföljning
4 kommentarer

Det förekommer en hel del VOC (Volatile Organic Compunds) eller flyktiga organiska ämnen i inomhusmiljön. Några exempel på flyktiga organiska ämnen är bensen, aceton och formaldehyd. De viktigaste föroreningskällorna är utomhusluften (bl a bilavgaser), byggnadsmaterial, inredning och hushållsprodukter, inomhusaktiviteter som städning och matlagning, utandningsluft och svett från människor. Socialstyrelsen skriver utförligt om Kemiska ämnen i inomhusmiljön, 2006.

Terpener är en grupp kolväten som avges från t ex barrträd, apelsin och citron. Målarfärgen på väggarna och innertaket i Villa Trift 3.0 innehåller en apelsinolja som avger en karaktäristisk doft. Allergikänsliga personer ska nog undvika att använda färgen eller be om att få samma färg utan apelsinolja. Oljan har både en konserverande effekt och den maskerar även dofter från andra nödvändiga ingredienser. Så småningom klingar doften av. Fördelen med den tyska naturhartsfärgen nr 321 från Auro är att den är helt diffusionsöppen och enbart består av förnybara råvaror från växtriket. I Tyskland tillåter man till och med kompostering av färgavfallet. Färgen har tyvärr inte testats av Astma och Allergiförbundet. På förbundets hemsida finns testade färger som rekommenderas för allergikänsliga personer. När man som byggherre står inför ombyggnads- eller nybyggnadsarbeten är det en god idé att fråga tillverkaren om materialet emissionstestats.

I Villa Trift 3.0 ligger linoleumplank på 37 m2.I skafferiet ligger löslagd linoleummatta, 2,4 m2. PVC-mattan Forza finns i två våtutrymmen, 9 m2. I hall och tvättstuga ligger klinker, 9 m2. I resten av huset ligger träparkett av ask, 69 m2. För Marmoleum finns redovisade mätvärden av VOC efter 4 och 26 veckor. Nedan finns två uttdrag från emissionstest för Marmoleum och Forza.


Emissionscertifikat för linoleumgolvet Marmoleum (uttdrag)


Emissoner av VOC från PVC-mattan Forza (uttdrag)

Nu väntar vi med spänning på resultatet från mätningen av VOC i Villa Trift 3.0 1½ år efter inflyttning. En provtagare inklusive mätning från Fenix Environmental kostar 2 000 kr + moms.

Provtagning av formaldehyd

17 februari, 2012
mätning & uppföljning
2 kommentarer


Efter ett dygn var det dags att plocka ner provtagaren i kontoret i Villa Trift 3.0. Provtagaren är av modellen UMEx och den mäter formaldehydhalten i inomhusluften passivt, dvs utan att man pumpar in luft i provtagaren. Den här typen av diffusionsprovtagare används för mätning av gasformiga ämnen. Fenix Environmental i Umeå har levererat provtagaren och gör mätanalysen.

Enligt Kemikalieinspektionen är formaldehyd ett cancer- och allergiframkallande ämne. Höga halter av formaldehyd irriterar luftvägarna. Formaldehyd är en gas med stickande lukt. Formalin är formaldehyd löst i vatten. Hushållsartiklar och byggmaterial är källor till formaldehyd i inomhusluften. Lim i t ex spånskivor och skivmaterial kan avge formaldehyd.

I Villa Trift 3.0 finns lackerade OSB-skivor som ytskikt på den genomgående hjärtväggen. När huset byggdes 2010 fanns det redan då ett par fabrikat som levererade OSB-skivor med formaldehydfritt lim (Kronoply och Egger). Skivorna som var beställda till vårt bygge tillverkades i Kronospans fabrik utanför Riga i Lettland. Fabriken ställde om sin produktion under våren 2010 samtidigt som Villa Trift 3.0 byggdes. För mig var det viktigt att vänta in de nya sunda skivorna. Men kylan ställde till det och fabriken kunde inte leverera när det var dags för montage av skivor och gips på innerväggarna. Beijer ordnade snabbt skivor från Kronoply istället för att inte försena bygget.

Förr var spånskivor och andra material där spån och lim pressas samman till skivor ett tveksamt materialval pga av emissionen av formaldehyd. Spånskivor innehåller betydligt mer lim än t ex OSB-skivor och plywood. Väljer man svanenmärkta spånskivor kan man som konsument vara säker på att de inte avger farliga halter av formaldehyd.

Formaldehyd finns även i kosmetika, nagellack och schampo. Ämnet används som konserveringsmedel i hygienartiklar eller som lösningsmedel. Formaldehyd kan dessutom avges från behandlad textil. Ett tips är att välja t ex allergivänliga sängkläder märkta med Trygg Textil enligt Öko-Tex standard.  Formaldehydångor i inneluften kan irritera luftvägarna och ge klåda i ögon, näsa och hals. En bra luftväxling kan minska nivåerna av formaldehyd och risken för besvär. Men det bästa är förstås att undvika material och kosmetika som avger formaldehyd.

Temperatursvängningar

13 februari, 2012
miljöanpassat byggande & boende
1 kommentar

Det är inte ofta man upplever –11 grader och + 23 grader under samma dygn. Här är några snapshots från Skördevägen och årets premiär i växthuset.


Villa Trift 3.0 måndag 13 februari kl 9.30 med snötäckta solfångare efter gårdagens rikliga snöfall


Samma dag men på eftermiddagen kl 14. Temperaturen i solfångarna är uppe i drygt 40 grader. Om snön inte hade täckt nedre delen av solfångarna skulle temperaturen varit ca 50 grader


I växthuset är det + 23 grader och i uteluften + 4 grader kl 14. Ska bli kul att beställa fröer till årets odlingssäsong lite senare i veckan. De automatiska lucköppnarna i taket har klarat av vintern i år också. Enligt instruktionerna ska lucköppnarna egentligen skruvas av och förvaras svalt inomhus

Mer om metaller

9 februari, 2012
miljö, miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar

Det inledande frågan i första inlägget om metaller har inget självklart svar. Är metallfasader ett hållbart materialval? Materialval påverkas av flera miljöaspekter: livslängd, kostnader (livscykelkostnad och inköpskostnad), materialets krav på skötsel och rengöring, påverkan på miljön i form av resursförbrukning, utsläpp och avfall, anpassning till kulturmiljön, estetiskt uttryck mm. Plåttak har t ex flera fördelar. Materialet klarar låga taklutningar och har en livslängd på upp till 80 år. Tegelpannor av hög kvalitet kan hålla lika länge men kräver en taklutning på minst 14 grader.




Helsingfors Musikcenter

På plåtseminariet Plåt 12 förra veckan visades fantastiska publika och kommersiella byggprojekt av skickliga och namnkunniga arkitektkontor. När jag var på Passivhus Norden konferensen i Helsingfors oktober 2011 förälskade jag mig i Helsingfors musikcenter ritat av Marko Kivisto/LPR Arkitekter (2011) som ligger i gott sällskap mellan Kiasma kontsmuseum ritat av Steven Holl (1998) och Finlandiahuset ritat av Alvar Alto (1971). Musikcentret har ett fasadmaterial som på avstånd ser ut som sten men på närmare håll visade sig vara en präglad metallfasad av förpatinerad koppar Nordic Green Living 1.


Kiasma (längs upp till vänster) och Finlandiahuset i Helsingfors med marmorskivor som bågnar

För mig kan det vara lättare att acceptera påkostade ikoniska offentliga byggnader jämfört med exklusiv vardagsarkitektur. Man ska ju ha råd att bo och verka i sin stad. Men det finns förstås gränser för exklusiv varumärkesdesign. Alvar Aalto var orubblig i sitt val av marmor från Cararra på konserthuset i Helsingfors som tyvärr bågnar eftersom fasadskivorna är för tunna. Fasadkonstruktionen tillåter inte att man monterar tillräckligt kraftiga och mindre deformationsbenägna marmorskivor. Ett alternativ var att byta till finsk granit men förslaget gillades inte av bl a Museiverket. Istället byter man skivorna med jämna mellanrum. Resursslöseri kan man tycka, precis som när moderna fasadkonstruktioner kostar 90 000 kr per m2.

Metaller i miljön

8 februari, 2012
miljö
Lämna en kommentar

I miljösammanhang är det känt att metaller i för höga halter kan vara ett miljögift. Metallutsläpp kan  t ex påverka mikroorganismer och markenzymer negativt. Metallernas miljöeffekter beror på koncentrationen och i vilken kemisk form metallen uppträder. Dagens inlägg är en fortsättning på förra inlägget om mina intryck av Plåt 12.


Enkla plåtdetaljer i standardutförande på VillaTrift 3.0

Korrosionsprofessorn Inger Odnevall Wallinder från KTH var inbjuden för att tala om metallfasadernas miljöpåverkan. Hennes inställning till metallfasader var uppenbar. Korrosion av metaller är en naturlig process (plåt rostar men andra metaller korroderar). Många metaller är nödvändiga för flera biologiska processer. Wallinder var mycket kritisk mot kommuner, bl a Stockholm stad, som i sina lokala byggmiljöprogram förbjuder koppartak. När det regnar förs koppar bort med regnvatten från taken via dagvattenledningarna till vattendragen. För höga halter av koppar och även andra metaller kan skada vattenlevande organismer. Men Wallinder höll med om att koncentrationen av kopparjoner som är tillgängliga för organismer är mycket hög precis vid takkanten. Problemet går att hantera t ex om dagvattnet får passera ränndalar i trottoaren av betong. Betong och sten binder de fria kopparjonerna och reducerar läckaget i naturen väsentligt enligt Wallinder. Det nybyggda Sven-Harrys Konstmuseum i Stockholm har en fasad av mässing. Kommunen accepterade till slut materialvalet men för att ta hand om läckande kopparjoner anlades en renande dagvattendamm med kalksten.

Wallinders budskap var tydligt. Fortsätt använda plåt på taken och metall på fasaderna. Läckaget minskas naturligt på vägen från taket eller genom särskilda åtgärder. Dessutom är det diffusa utsläppet från byggnader enligt Wallinder betydligt mindre än från trafiken (däckslitage, bromsar, spår och vägbeläggningar…).


Aluminiumprofilerna på det väggmonterade växthuset Serralux från Classicum Växthus är knappt synliga bakom de svarta gummilisterna som håller fast glaset

I Villa Trift 3.0 avstod jag medvetet från obehandlade plåtdetaljer. Men det väggmonterade växthuset är däremot av olackerad aluminium. Hängrännor, stuprör, fönsterbleck och krönplåtar är gjorda av lackerad stålplåt från Plannja i silvermetallic. En av Wallinders OH-bilder visade utsläppen från belagd plåt och plåt utan ytbehandling. Av bilden framgick det att behandlingen skyddar mot läckage av korrosionsprodukter så länge behandlingen är intakt. Men på sikt fälls metaller ut även från behandlade produkter.

En överraskning bland utställningsmontrarna var materialet Rheinzink som är silvercertifierat enligt cradle-to-cradle (vagga-till-vagga). Cradle-to-cradle är ett märkningssystem som bygger på M Baumgart och W McDonough:s tankar om design. Deras fokus är kretsloppstänkandet i byggandet. ”Waste equals food” är en av deras grundprinciper. Avfall ska minimeras under hela produktens livscykel och materialet ska kunna återanvändas eller återvinnas utan att materialegenskaperna försämras. Restprodukterna ska inte betraktas som avfall utan som näring för nya produkter med träden i naturen som förebild. Även byggnader kan klassas enligt samma system. På Bornholm planerar man ett projekt som också ska certifieras enligt samma system. Projektet kallas Green Solution House som är ritat av arkitektkontoret 3XN.

Metallfasader – ett hållbart materialval?

6 februari, 2012
miljö
3 kommentarer

Gratisarrangemanget Plåt 12 hölls i år i Orkanen i Malmö 2 februari. Dagens höjdpunkt var det avslutande föredraget med Robert Greenwood från Snöhetta, ett norskt arkitektkontor med flera internationella framgångar. Exposén innehöll framför allt stora imponerande prestigefulla projekt som t ex biblioteket i Alexandria (kontorets första projekt och starten på kontorets internationella framgångar), operan i Oslo, minnespaviljongen på Ground Zero i New York, ett planerat kulturcentrum i Saudiarabien och den prisbelönta Paviljongen för vilda rendjur i norska fjällen. Jag är imponerad av kontorets företagsfilosofi med ett demokratiska arbetssätt och integrerad design där alla designdiscipliner (inredning, byggnad och landskapsplanering) ingår i flera av kontorets projekt. På kontoret i Oslo och New York finns ingen traditionell fysisk uppdelning i olika avdelningar eller projektgrupper. Vägg i vägg med kontorets matsal jobbar en robot med kontorets organiska och tredimensionella byggnadsmodeller, en förutsättning för att genomföra t ex rendjurspaviljongen där interiören är skulpterad ur massivt trä.

Gregory Romine, en fasadkonsult från Axis Facades, visade prov på olika curtain-wall lösningar från företagets verksamhet. Curtain-wall är en fasadkonstruktion som ligger utanför byggnadens bärande konstruktion och kan bestå av metall, glas, sten eller kompositmaterial. Fasadkonstruktionen bär bara sin egen vikt. Både jag och min bänkkamrat satte kaffet i halsen när vi fick höra priset på den dyraste metallfasaden som företaget medverkat till – 90 000 kr per m2 för enbart fasadlösningen i metall! I deras projekt ligger ofta kostnaden för fasaden mellan 5 % och 25 % av den totala byggkostnaden. Metall är en begränsad resurs som kräver otrolig mycket energi för att utvinnas och bearbetas. Men energiåtgången kan minskas genom att använda återvunna råvaror. För aluminium minskar energianvändningen med 95 % om råvaran är återvunnen istället för jungfrulig. Det hade varit intressant att få veta hur stor andel av deras fasader som innehåller återvunnen råvara.

Detta är bara ett urval av alla seminariets föredrag. Men ett seminarium om plåt kan inte utelämna frågan om metallernas miljöpåverkan. Mer om detta i nästa inlägg…

”Termobilden” förbryllar

1 februari, 2012
mätning & uppföljning
1 kommentar

Jag kan inte släppa gåtan med ”termobilden” från förra inlägget riktigt än. Fotot i förra inlägget visar norrfasaden med kondensutfällning på fasaden. Bilden togs förra veckan när det var kring 0 grader på dagen och –6 grader på natten med en stjärnklar kall himmel. Fukten i uteluften har fällt ut på nedkylda ytor på fasaden och bildat iskristaller under natten. Men alla ytorna, de mörkare partierna, är inte lika nedkylda och saknar därför kondens. Frågan är varför vissa ytor saknar kondens. Kondens kan var en indikator för att materialet inte läcker värme precis som lågenergifönster med låga U-värden. Det är naturligt att limfogarna läcker lite värme eftersom fogbruket saknar isolerande luft. (Med tjockputs, 15 mm istället för 8 mm, hade värmeläckorna kanske inte varit så tydliga.) Lättbetongelementen innehåller däremot 80 % luft när lättbetongen är helt uttorkad. Takfoten och fönsterblecken avskärmar en del av himlen och det kan vara anledningen till att övre delen av väggen och partierna närmast fönsterblecken saknar kondens. En annan anledning skulle kunna vara att väggen är otät men eftersom huset provtryckts och termograferats två gånger med goda resultat kan otätheter inte vara förklaringen (luftläckaget var 0,19 respektive 0,13 l/s m2 omslutande area).

Men varför är väggen under tre av fönstren torrare och kallare än de andra? Av de fem fönstren saknar fönster 3 och 4, från vänster i bild, radiatorer under fönstren (de är placerade på andra väggar i närheten pga av inredningen i badrummet och köket). Men fönster 3 saknar kondens vilket skulle kunna tyda på att detta väggparti inte är helt uttorkat och isolerar lite sämre. Kan det bero på ensidig uttorkning och därmed långsammare torkningsprocess eftersom insidan är målad med helt tät våtrumsfärg? Övriga rum är målade med en diffusionsöppen naturhartsfärg som medger uttorkning både utåt och inåt beroende på skillnaden i fukthalt inomhus och utomhus. Fast då borde väggen under de stora fönstren nr 1 och 5 vara torrare och kallare (dvs ha kondens).

Kan skillnaden bero på rummens placering och tillgång till direkt solljus från södersidan? Rummen med fönster 2 och 3 är genomgående (pentry/entré resp kök). När solen lyser in från söder stängs värmesystemet av och de ensidiga rummen mot norr är någon grad svalare än övriga rum. I pentryt finns ett takfönster och köket nås av solljuset/solvärmen från söder via allrummet. Tillgång till jämnare värme kanske har påskyndat uttorkningen under just dessa fönster? Å andra sidan såverkar skafferiväggen som saknar fönster vara torrare eftersom där finns kondens (väggen mellan fönster 4 och 5 där uteluftsventilerna sitter i fasaden). Under vinterhalvåret är kan temperaturen i skafferiet vara så låg som 15 grader. Förbryllande…En byggnadsfysiker har säkert en förklaring till skillnaderna.