Dags att agera

8 juni, 2012
odling
Lämna en kommentar


Skönt att ha ljudmätningen bakom sig och veta att uppmätta ljudnivåer motsvarar den upplevda ljudmiljön. Årets odlingar är däremot fulla av överraskningar. Den andra utplanteringen av förkultiverade mangoldplantor misslyckades precis som första gången. Någon objuden gäst gillar mangold lika mycket som jag. Det finns inte ett spår av de späda plantorna. Igår beställde jag två enkla vinddrivna fågelskrämmor. Får se om de har någon effekt.


I växthuset är bladen på en av chiliplantorna ihoprullade. Men jag ser inga tecken på skadedjur. Tomaterna och basilikan trivs däremot fortfarande bra. Det är bara en av tomatplantorna i en självattnande kruka som har fått gula blad. Jag misstänker näringsbrist eftersom jag har slarvat med flytande växtnäring i den självvattnande krukan.

Över förväntan

7 juni, 2012
mätning & uppföljning
1 kommentar


Resultatet från ljudmätningen som genomfördes i Villa Trift 3.0 på Skördevägen 20 visade till och med att ljudklass A med avseende på trafikljud och installationsljud uppnåddes i det mest bullerutsatta sovrummet (sovrum 3). I sovrummet närmast ventilationsaggregatet, sovrum 1, uppfylldes kraven för ljudklass B med avseende på installationsljud. Vid planeringen och projekteringen var ambitionsnivån ljudklass B som är den nästbästa ljudklassen enligt Svensk Standard (SS 25 267). I nybyggda bostäder planerar man sällan för ljudklass A som tillåter en medelljudnivå på 22 dBA och en maxnivå på 37 dBA. För ljudklass B gäller 26 dBA respektive 41 dBA.

För mig var det intressant att koppla en ganska abstrakt ljudklass till ljudupplevelsen som brukare. Jag hade föreställt mig att den bästa ljudklassen skulle vara näst intill helt tyst. Men enligt ljudakustikern som genomförde ljudmätningen är det svårt för mätinstrumenten att mäta nivåer kring 20 dBA. Det finns t ex alltid ett bakgrundsbrus från mätutrustningen. Figuren nedan är hämtad från Boverkets Allmänna råd om buller Buller i planeringen. Lägg märke till att tyst natur har ljudnivåer kring 20 dBA, ungefär samma nivå som sovrummen i Villa Trift 3.0.


Illustration: Kiran M Gerhardsson

Ljudmätning på Skördevägen 20

3 juni, 2012
mätning & uppföljning
2 kommentarer


Foto: Jenny Sandgren

Torsdagen 24 maj kl 8 var det dags för en kontrollmätning av trafikbuller och installationsbuller i Villa Trift 3.0. Mätningen utfördes av Olof på Tyréns. Dagen passade bra med hänsyn till vindriktning och väderlek. Vinden var nordvästlig och då är huset som mest utsatt för ljud från vägtrafik och tågtrafik. Torrt väglag ger mer ljud än blött väglag. Tiden valdes med tanke på rusningstrafiken och att övriga familjen inte var i huset. Man vill helst slippa störande bakgrundsljud.


Det tog ca en timme att räkna ihop 5 pågatåg och 5 Öresundståg. Västkustbanan trafikeras enbart av persontåg. I rusningstid passerar tågen ungefär var 5:e minut och övriga tider ungefär var 10:e minut. Jag assisterade på ljudvallen ca 40 meter från huset och vinkade varje gång ett tåg vara på väg. I ett av husets sovrum satt Olof med uppriggad ljudutrustning. Mätapparaten var bara påslagen när tåg passerade. Vägtrafikljud och tågtrafikljud mäts nämligen separat. När turen kom till bilarna satt jag vid kanten av bron över Norra Ringen och antecknade antalet personbilar, tunga fordon samt plötsliga höga ljud från t ex motorcyklar. Efter ca en timme hade jag räknat ihop ca 500 fordon och Olof fick besked per telefon.

Sista delen av ljudmätningen var en ljudkontroll av installationerna, dvs ventilationsanläggningen som sprider ett lågfrekvent ljud. Mätningen gjordes i tre sovrum. I varje sovrum mättes ljudet 0,5 m över golvet i tre olika punkter i rummet.


På skrivbordet ligger en utskrift med antal tåg under dygnet från Trafikverket och mätutrustning. En mikrofon hänger även utanför fönstret som registrerar utomhusvärden. För att få frifältsvärdet drar man ifrån ca 6 dBA. Riktvärden anges som frifältsvärde utan hänsyn till ljudreflexer från fasaden

Efter en mätning på plats får man inget direkt besked om resultatet eftersom alla uppmätta ljudvärden i korttidsmätningen måste räknas om till dygnsmedelnivå (ekvivalentnivå) och maxnivå. Dagen efter kom rapporten med resultatet. Uppmätta värden visades sig ligga under riktvärdena och även under de ljudklassningskrav jag ställt som byggherre (ljudklass B, dvs en nivå högre än normalnivån C). Alla i hushållet uppfattar dessutom ljudmiljön som mycket bra. Skönt att mätvärdena stämmer överens med hur man upplever det.




Mätresultaten visar att kraven i ljudklass B uppfylls med avseende på buller från tågtrafik, vägtrafik och installationer. Riksdagens antagna riktvärden för utomhusbuller är 55 dBA ekvivalentnivå och 70 dBA maxnivå

Boverkets rapport Så mår våra hus är ett tips för den som är nyfiken på hur stora bullerstörningarna är i svenska bostäder. I rapporten publiceras resultaten från en rikstäckande undersökning om tillståndet i det svenska byggbeståndet (energiprestanda, tekniks status och innemiljö). Vill man fördjupa sig i mer tekniska frågor kring buller och riktvärden kan Boverkets Allmänna råd i Buller i planeringen rekommenderas.

Ljud och oljud

1 juni, 2012
miljöanpassat byggande & boende
1 kommentar

Buller är oönskat ljud. Definitionen är bra eftersom den visar att ljudstörningar till stor del handlar om upplevelsen av ljud. Men många människor delar samma upplevelse. Ljudstörningar kan bl a leda till sömnsvårigheter och bidra till stress. Naturvårdsverket och Socialstyrelsen har därför slagit fast riktvärden för utomhusbuller och för godtagbara ljudnivåer inomhus som gäller vid nybyggnad och ombyggnad. Ca 1,5 miljoner svenskar utsätts för bullernivåer från vägtrafik som överstiger Sveriges riktvärden för utomhusbuller vid bostaden. Nya välisolerade hus med mekanisk till- och frånluft måste dessutom planeras med hänsyn till risken för lågfrekvent buller från ventilationssystemet.

Ljud utifrån kan begränsas genom att minska fönsterytorna på den bullerexponerade sidan, välja en tung yttervägg (dvs undvik putsade cellplastfasader) och placera det centrala uteluftintaget på en ostörd sida. Ljud från installationer kan dämpas med hjälp av ljuddämpare vid fläktaggregatet och tilluftsdonen. Planlösningen och placeringen av sovrummen är också viktiga för den upplevda ljudmiljön.


Norra Ringen med över 16 000 förbipasserande fordon per dygn ligger 50 meter från husets norra sida. Men här motsvarar fönsterytan bara 13 % av fasaden

I Villa Trift 3.0 finns inga sovrum direkt mot teknikutrymmet och tvättstugan. Här uppstår ljud från det vägghängda ventilationsaggregatet och tvättmaskinen som är igång ett par timmar 4–5 dagar i veckan. Uteluftsintaget är placerat på en ostörd gavel. Vid varje tilluftsdon finns en ljuddämpare (ca 80 cm lång veckad böjbar kanal med mjuk insida). Två centrala ljuddämpare är placerade i undertaket i direkt anslutning till fläktaggregatet, en på frånluftskanalen och en på tilluftskanalen. Jag valde till och med en ljuddämpare vid frånluftsdonet i köket eftersom vi har en öppen planlösning med integrerat kök och allrum. Villa Trift 3.0 planerades för att uppnå ljudklass B med avseende på trafikljud och installationer. I bostäder med fler än rum ska dock ett av rummen klara stegljud- och luftljudsisoleringskraven inom bostaden. Tanken är att det ska finnas tillgång till ett ostört rum för t ex skiftarbetare som behöver sova på dagen. I vårt hus saknas ett sådant ostört rum och därför når byggnaden inte upp till Guld-nivån i klassningssystemet Miljöbyggnad.

Klassningskriterier för indikator nr 5 Ljud i Miljöbyggnad:
GULD Minst ljudklass B enligt SS 25268. Enkätresultat visar att > 80 % av brukarna är nöjda med ljudmiljön. I småhus deklareras ljudkvaliteten av ägaren
SILVER Hälften av de akustiska parametrarna* i ljudklass SS 25268 ska uppfylla minst ljudklass B och hälften minst C
BRONS Minst ljudklass C enligt SS 25268

* De fyra akustiska parametrarna som bedöms omfattar:
– luftljud,
– stegljud,
– ljud från installationer,
– ljud utifrån t ex trafikljud.
Efterklangstid, rumsakustik och ljudtrycksnivån utomhus bedöms däremot inte i Miljöbyggnad. SS 25267 är en frivillig ljudklassningsstandard för bostäder, SS 25268 är för kontor.

En kontrollmätning av ljudnivåerna från trafik och installationer genomfördes av Olof från Tyréns för en vecka sedan torsdagen 24 maj. I nästa inlägg kommer resultatet från kontrollmätningen…


Motljud från vindspel, naturljud eller musik kan maskera bakgrundsbruset från trafiken om trafikljudet upplevs som störande

Fågelholk och fastighetsbildning

30 maj, 2012
odling
1 kommentar


Den senaste holken på Skördevägen 20 är för fåglar, av FSC-märkt trä och föredömligt flexibel. Den är ekologiskt monterad på en tvärslå och upphängd i en grenklyka (tips från Naturhistoriska riksmuseet). Holken har två utbytbara fronter som drar till sig olika fågelfamiljer beroende på storlek. Utan front blir öppningen rektangulär och lika bred som holken:
1. 28 mm hål för små mesfåglar (på tomten finns både blåmes och talgoxe )
2. 32 mm hål för lite större fåglar och sparvar
3. En bred rektangulär öppning som lämpar sig för grå flugsnappare, sädesärla och rödhake

Holken är uppsatt men får vänta på sina första hyresgäster till 2013. Till dess hänger den som ett smycke i askträdet, det enda befintliga trädet som kunde sparas när huset byggdes 2010. Igår 29 maj var det exakt två år sedan vi flyttade in huset. Nu är det svårt att föreställa sig att tomten tidigare var en asfalterad angöringsplats med en liten gröning och tre askträd från 60-talet.


5 december 2009 inför byggstart

Tomten avstyckades i samband med bygget av dubbelspåret längs Västkustbanan. Tre fastigheter intill tomten exproprierades med hänsyn till säkerhet och buller pga av det korta avståndet till det nya spåret. Angöringsplatsen blev överflödig och kommunen valde istället att förtäta på godkänt avstånd från spåret. Villa Trift 3.0 ligger ca 40 m från närmaste spårmitt. I nästa inlägg berättar jag mer om ljudet från omgivande väg- och tågtrafik. Ingen av familjens fem medlemmar störs av varken bilar eller tåg. Men jag valde ändå att genomföra en ljudmätning för att kontrollera om ljudnivåerna uppfyller det högt ställda kravet på ljudklass B från trafik och installationer (klass C motsvarar normalnivån och klass A är inte särskilt vanlig i dagens bostadsbyggande).


26 maj 2012, exakt två år sedan slutbesiktningen i Villa Trift 3.0. Dagen sammanföll med ett garden-party med lätt regn, därav det provisoriska regnskyddet under pergolan

Urban Walking

24 maj, 2012
hållbar stadsutveckling, odling
Lämna en kommentar

För en ”urban walker” är gång ett transportmedel. Det är precis så jag tar mig fram i staden, till fots så ofta jag kan om tiden medger. Förflyttning med en hastighet av drygt 5 km/h tar ju lite mer tid i anspråk. Vädret är aldrig något hinder. För det mesta lyckas jag åtminstone ta mig fram till fots en timme om dagen. Helsingfors reseplanerare kan rekommenderas för gångfantaster som är på besök i finska huvudstaden. Söker man en sträckning mellan två punkter får man reda på i vilken miljö man kommer att röra sig i (t ex parkstråk, separerade GC-stråk) och dessutom på vilket underlag! ”Väglaget” har betydelse även för gångare, t ex om det är grus eller hårdgjord mark.

Urban Walking är projektnamnet för ett spännande forskningsprojekt där forskare från både Lunds universitet och Malmö högskola samarbetar. Projektet var ett av flera som presenterades under temadagen om Malmö–Lund i samverkan för en hållbar utveckling på Planet Lund festivalen 23 maj. Ett annat projekt som särskilt väckte mitt intresse vara Fragmentering av städer. Syftet med ett av delprojekten är att tränga djupare ner i omvandlingens praktik. Hur kan en överflödig parkeringsplats förvandlas till en mer användbar aktivitetsyta för unga tjejer i Rosengård. Och hur organiseras en samförvaltning för att säkra långsiktighet?

Temadagen avslutades för en del av oss på Herkules uteservering till DJ Clara Stjärnas mix av tung sydafrikansk house. (På dagarna är Clara verksamhetschef vid ISU och den som har höjt ISU:s aktiviteter till nya nivåer.) Ett par timmar senare gick några av oss vidare till en vernissage av exjobbet Härlagat av en designstudent från Industridesignskolan i Lund. Det bjöds på Japan och Skåne i skön förening och dessutom otroligt snyggt och aptitligt presenterat!


Tänk om det någon gång kan se ut så här på Skördevägen 20

Här pågår även försäljning av ekologiska grönsaker uppdragna på Den Gamles Gård. Jag kom hem med palsternacka, bondböna, vaxböna, purjolök, romansallad och sallad rosso, allt i plugg à 3 kr! Min egen frösådd i odlingslådorna har nämligen inte lyckats så bra. Fyra dagar med runt 25 grader och sol räcker för att småplantorna ska ge upp. Jorden i odlingslådor torkar ut fortare än i marken. Det är bara potatis, sockerärt och ett par squashplantor som har klarat sig. Inser nu att jag borde ha vattnat. 15-dagarstorget på Bytaregränd 4 C har öppet till och med lördag.


Den gamle står även på Mårtenstorget i Lund på fredagar och lördagar och säljer plantor i kruka och plugg

Få bukt med fukt (4)

23 maj, 2012
miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar

(Fortsättning på föregående inlägg och det sista inlägget från rapporteringen av Fuktcentrums Informationsdag)

Paula Wahlgren från Chalmers avslutade dagen med en presentation av sin forskning om lufttäthet i byggnader. Bristande lufttäthet ger ökad energianvändning, dålig komfort (drag och kallras), sämre verkningsgrad i ventilationsvärmeväxlare eftersom all uteluft inte passerar värmeväxlaren och risk för fuktskador i konstruktioner. Ett mycket otätt hus kan läcka 2 l/s m2 omslutande area. Jämför med passivhuskravet på 0,3 l/s m2 och att man ofta uppnår 0,1–0,20 2 l/s m2 i nya energieffektiva hus. I ett otätt hus i ett vindutsatt läge kan luftläckaget genom klimatskalet vara större än värmeförlusten genom ventilationen! (I ett självdragshus står ventilationsförlusterna normalt för ca 15 % av de totala värmeförlusterna genom klimatskalet. Väggar och dörrar står för 20 %. I ett mekaniskt ventilerat hus blir andelen ventilationsförluster ungefär det dubbla. Källa: Energimyndigheten.)

Ett tips för att säkerställa god lufttäthet är förstås att ställa krav på täthet och att tidigt informera om att huset ska provtryckas. Av 28 undersökta hus visade sig att 47–59 % hade lägre luftläckage än täthetskravet redan vid första provtryckningstillfället! Det är också en god idé att planera för ett installationsskikt i ytterväggen. Genom att låta plastfolien ligga en bit in i väggen minskar antalet genomföringar för elkablar och rör. Dessutom minskar risken för att tätskiktet punkteras av brukare som t ex spikar upp tavlor. Ett annat tips från Owe Svensson från SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) var att göra en kompletterande provtryckning i det färdiga huset för att se det verkliga resultatet efter lagningarna.


Provtryckning i Villa Trift 3.0 för att upptäcka luftläckorna genom golv, väggar och tak, ett sk blower door test

Vårt hus, Villa Trift 3.0, provtrycktes två gånger med bra resultat i mars 2010 och maj 2010 (0,19 l/s m2 respektive 0,13 l/s m2). Sydsvenskans web-TV var med och filmade första gången (se filmen). Mitt krav var maximalt luftläckage på 0,3 l/s m2. Vid den här tiden fanns bara två småhusföretag i Skåne som provtryckte sina hus. Både byggentreprenören och totalentreprenören fick uppleva sin första provtryckning av ett bygge i samband med uppförandet av Villa Trift 3.0. Förändring och lärande var mitt motto för hela projektet. Till halgen har vi bott i huset i exakt två år. Jag insåg redan tidigt att en av husets bästa egenskaper är lufttätheten. Det ett stort plusvärde att slippa drag och kall tilluft och något man absolut ska förvänta sig i ett modernt nybyggt hus. Som egnahemsbyggare och professionell byggherre ska man självklart ställa krav på en täthetsprovning. Det tjänar både miljön och plånboken på.

Få bukt med fukt (3)

21 maj, 2012
miljöanpassat byggande & boende
1 kommentar

(Fortsättning på tidigare inlägg) Jag blev mest överraskad av Anders Kumlins bilder från nybyggda lägenheter med kondens på insidan av fönstren trots mekanisk ventilation. Kondens på insidan av fönsterglas är något man kan se i gamla hus med dålig ventilation. Orsaken till fukt på insidan av fönstren i nya bostäder är lägenhetsvisa ventilationsaggregat med roterande värmeväxlare i kombination med högt fukttillskott.


Roterande värmeväxlare i Villa Trift 3.0


80 m veckad aluminiumplåt överför värmen i frånluften till tilluften som fördelas i sovrum och vardagsrum. Den roterar mellan ett halvt varv till 9 varv per minut

Jag resonerade med några andra deltagare efteråt och förstod att problemet inträffar på vintern, ofta i mindre lägenheter med större hushåll. Man förstår att fuktbelastningen kan bli hög om duschen är igång en lång sammanhängande tid, om man samtidigt lagar mat och har blöt tvätt på tork i lägenheten. Om värmeväxlaren återvinner 85 % av värmen i rumsluften och det är 0 grader utomhus och frånluften är 20 grader blir avluften som passerar ut 3 grader. Med en temperatur på 3 grader kan avluften bära ett normalt fukttillskott på 1 g/m3 luft. Om det tillförs 3 g/m3 kan avluften inte bära den tillförda fukten vilket leder till kondens på rotorn. Kondensvattnet tillförs sedan tilluften och den relativa fuktigheten stiger. Är duschen igång lång tid kommer ännu mer fukt att kondensera i värmeväxlaren och tillföras rummet på nytt med stigande RF som följd. Det hjälper inte att dränera bort vattnet eftersom vattendropparna stannar på rotorn som snurrar ganska långsamt. Hur kan man göra för att undvika problemet? Problemet är kopplat till lägenhetsvisa aggregat. finns istället en centralt placerad roterande värmeväxlare uppstår aldrig problemet med fuktåterföring. Lägenheter med  plattvärmeväxlare är också skonade eftersom det saknas en snurrande rotor som överför värme.


Tilluftskanalen som kan återföra fukt i en roterande värmeväxlare under vissa speciella omständigheter. Fotot är taget på bygget av Villa Trift 3.0 före montaget av den vägghängda värmeväxlaren

Jag har funderat vidare utifrån mina egna erfarenheter och tror att möjligheten att forcera fläktarna kanske minskar problemet. Det är också viktigt att man använder spisfläkten vid matlagning istället för att frånluften ska ventilera bort matos och vattenånga. Risken för problemet med fuktåterföring är säkert större om man har kolfilterfläkt över spisen som inte transporterar bort fukten genom en imkanal. Matosen passerar kolfiltret som tar bort lukter men vattenångan går tillbaka ut i rummet. Och man kan förstås ändra sina tvättvanor! Snabba duschar minskar både energiåtgång för varmvatten och problem med fuktöverföring om man har installerat roterande värmeväxlare. Jag har aldrig upplevt kondens på insidan av fönstren i Villa Trift 3.0 trots att vi har en roterande värmeväxlare. Vi är fem personer i hushållet men husets boyta är 132 m2, dvs större boyta än en genomsnittlig lägenhet. Vår värmeväxlare är dessutom inställd så att den forceras när den relativa fuktigheten i frånluften blir högre än inställt värde. Börvärdet är inställt på 60–63 %. Vi låter tvätten självtorka på ställning i tvättstugan vilket i och för sig bidrar till ett större fukttillskott. Men familjens medlemmar duschar vid helt olika tider. Luften hinner därför torka upp mellan dusch- och badtillfällena. Mina sista intryck från Fuktcentrums informationsdag kommer i nästa inlägg…

Odlingsstatus i Villa Trift 3.0

20 maj, 2012
odling
Lämna en kommentar


Fågelautomaten är en trivselhöjare på uteplatsen

Jag gör ett kort avbrott i rapporteringen av Fuktcentrums Informationsdag och presenterar några snapshots från odlingarna på friland och i växthuset. Även växter kan få för stort fukttillskott. Det verkar som om jag övervattnade några plantor efter frösådden i mars–april. Vi var bortresta första veckan i april. Alla försådda plantor förvarades inomhus pga den låga utetemperaturen och plantorna fick rikligt med vatten för att klara sig hela veckan. Ventilationen var dessutom inställd på bortaläge med reducerat luftflöde. En del chiliplantor fick redan då vitmögel på jordytan som envist håller sig kvar trots omplantering i stora krukor med ny jord. Har skrapat bort det översta jordlagret och ersatt med ny jord. Nu gäller det att inte vattna för rikligt. Tomatplantorna och basilikan är än så länge befriade från skador. För mig som nybörjare i växthuset är det en större utmaning att lyckas med odling än med att bygga hus.


Två tomatsorter från Runåbergs fröer: Tigrella och Brandy Wine

De nya solrosplantorna är utplanterade. Jag råkade nämligen bryta tre av fem plantor förra utplanteringsomgången 21 april. Två av fem squashplantorna som planterades ut på friland vid samma tid har möjligen klarat sig. Min kompis Åsa hade som tur var en över i sitt växthus och den kom i jorden igår efter en vecka i växthuset. Gårdagen 19/5 var perfekt för utplantering – inte för mycket vind eller stark sol och lätt regn i omgångar.


Till vänster en nysatt solrosplanta och till högere ett nytt försök med squash

Få bukt med fukt (2)

16 maj, 2012
miljöanpassat byggande & boende
1 kommentar

(Fortsättning på föregående inlägg) Jesper Arvidsson deltar i en undersökning om framtidens trähus där man följt produktionen av fyra prototyphus från olika småhusföretag. Han konstaterade att hälften av skadefallen har skett i hus som uppförts när det regnade.

Bild

Bild
Mitt hus, Villa Trift 3.0, är ett stenhus av lättbetong. Huset stomrestes i januari 2010 utan väderskydd med hjälp av en kranbil på två dagar. Inom en vecka stod alla väggelement av lättbetong på plats och trätakstolarna var täckta med underlagstak. Krönen på elementen är särskilt utsatta och måste täckas vid nederbörd men vi slapp som tur var regn och snö hela veckan. Det är ju inte så lätt att boka om en kranbil…

Angela Sasic från Chalmers pratade bl a om olika mögelindex och betydelsen av det geografiska läget. Skalan går från 0 till 6 där 6 är värst. Vid index 1 syns mögel endast i mikroskop. Vid mögelindex 3 är mögel synligt för ögat. Längs västkusten och i sydligaste Sverige är risken för mögel avsevärt högre medan risken för mögel i Stockholmsregionen betydligt mindre. I kalla norra Sverige är risken för mögelproblem mycket liten. Förutom hög relativ fuktighet på t ex kallvindar är temperatur och tid viktiga faktorer för mögelrisk. Mögelsvamp gillar värme och fukt men behöver också tid för att utvecklas. Orten har därmed stor betydelse för fuktsäkerheten. Då inser man att fuktskador kommer att bli mycket vanligare i framtiden eftersom våra utsläpp av växthusgaser bidrar till ett fuktigare klimat.

Man kan tro att en tegelfasad håller tätt men tegelstenar suger in vatten både genom fogarna och stenen. Peter Brander från Skanska berättade att det bara tar 15 min för regnvatten att tränga in genom tegelmuren till luftspalten vid kraftigt slagregn! Hans kollega Jörgen Falk höll ett intressant föredrag om ventilationen i luftspalten bakom t ex fasadskivor. Jag har länge undrat hur bra ventilationen faktiskt är i en luftspalt och borde det inte vara sämre med horisontell läkt även om den är genombruten av hål? Och vilken är den optimala spaltbredden? 5–10 mm är alldeles för lite medan en bredd på 20–30 mm bidrar till mycket bättre uttorkning. Det tar 5 dygn att torka ut en helt blöt gipsskiva med stående läkt. Väljer man horisontella läkt behövs ytterligare två dagar. En oventilerad putsad mineralullskonstruktion tar 4 gånger så lång tid och puts på cellplats tar 20 gånger längre tid att torka ut! Både vertikala och horisontella läkt fungerar och ger tillräcklig luftomsättning i spalten. Fortsatt rapport i nästa inlägg…

Bild
Söderväggen på Villa Trift 3.0 är klädd med mörkgrå träpanel med luftspalt mellan panel och lättbetongelement. Panelen är infäst i stående reglar med papp mellan träreglarna och betongen. en bra konstruktionslösning om man vill säkerställa snabbare uttorkning av lättbetongen som blir särskilt bra med en södervänd panel i mörk kulör


Bakom panelen syns den uppdragna vattenutledande plåten som är fastklistrad med asfalt. Men den borde kanske dragits upp ännu längre? Peter Brander underströk att uppviket av plåtar vid taklanterniner mm bör vara 30 cm för att undvika att vatten driver över kanten