bild-546
Lunds nya kommunhus Kristallen med 11 000 m2 lokalyta. En stilig byggnad ritad av Christensen o Co Arkitekter i Köpenhamn

Fortsättning på tidigare inlägg.

Ett annat exempel på genomförandegapet inom hållbar stadsutveckling är två stilfulla kommunala nybyggnadsprojekt. Den ena byggnaden har varit i full drift sedan mars 2014 och den andra invigdes igår. Jag tänker på det biobränsleeldade kraftvärmeverket i Örtofta och Lunds nya förvaltningsbyggnad mitt i staden, Kristallen. Tengbom arkitekter har ritat kraftvärmeverket och Christensen och Co Arkitekter har utformat Kristallen. Projekten var resultatet av en tävling med inbjudna arkitektkontor och Lunds kommun är ägare till både Örtoftaverket (indirekt genom Kraftringen, fd Lunds Energi) och Kristallen.

När Kristallen projekterades gällde LundaEko som styrdokument, dvs kommunens program för ekologiskt hållbar utveckling 2006-2012. På sidan 52 beskrivs åtgärden nr 4.20 Fjärrvärmeanslutning av nybyggda hus: ”A. Från och med år 2006 ska kommunen verka för att byggande av bostäder och lokaler planeras på sätt som underlättar anslutning till fjärrvärme och fjärrkyla. B. Från och med år 2006 bör en dialog föras, och där så är möjligt krav ställas, om att ansluta byggnaderna till fjärrvärmenätet i samband med upprättandet av exploateringsavtal.” I LundaEko var det ett uttalat mål att uppvärmning av nya byggnader ”sker via fjärrvärme inom planområde” för att åstadkomma en effektiv energianvändning. Men av någon anledning gällde inte kommunens egna mål när det var dags att planera en ny kommunal förvaltningsbyggnad på centralt läge med tillgång till fjärrvärme.

När Örtoftaverket producerar den efterlängtade miljövänliga bioenergin levereras tyvärr varken fjärrvärme eller fjärrkyla till Kristallen som istället utnyttjar värme och kyla från nyborrade energilager i marken.

Men det nya kommunhuset är en flott byggnad och med alla automatiska utvändiga solskydd på sydväst- och sydöstfasaden finns förutsättningar för ett behagligt inneklimat när solen skiner på Kristallen.

bild-545
Utvändiga solskydd på Kristallens sydvästfasad mot Bjerredsparken – en nödvändighet för att uppnå Silver- och Guldbetyg för indikatorerna Solvärmelast och Solvärmefaktorn (dvs behaglig temperatur sommartid och minskat kylbehov) i miljöklassningssystemet Miljöbyggnad

bild-543
Takmonterade solceller tillgodoser en del av elbehovet i byggnaden. Under huset finns 40 borrhål som levererar värme och kyla istället för en systemlösning med kommunens egen fjärrvärme och sorptionskyla

bild-542
Utsikt mot Holma och Kroksbäck från Emporias takpark i Hyllie 

Efter att ha bläddrat igenom helgens ”tematidning” i lördagens Sydsvenskan om vår nya stadsutveckling finns det anledning att uppmärksamma genomförandegapet i hållbar stadsutveckling. Först några ord om bilagan som är förrädiskt lik en vanlig tidningsbilaga. Utgivaren är European Media Partner och deras affärsområde är ”redaktionell marknadskommunikation”. Affärsidén är ämnesorienterade tematidningar som skickas ut i den ledande dagspressen. Med andra ord en annonsbilaga där artikelförfattarna betalar för sin exponering. Jag läser den ibland för att bevaka vilka projekt som kommuner och företag prioriterar i sin marknadsföring. Texterna avslöjar även gällande trender och retorik inom olika områden.

Och nu till saken. Tyvärr ser man många exempel på genomförandegapet i stadsplaneringen, dvs att det glappar mellan ord och handling eller vision och verklighet. I helgens annonsbilaga finns åtminstone ett exempel. Katarina Pelin, fd miljödirektör i Malmö och numera kommunchef i Båstad, inleder med en ledare om att rädda världen och tjäna pengar. Jag har hört henne många gånger och hon säger kloka saker och imponerar alltid med sitt engagemang för miljö och hållbarhet. Ett av åtgärdsförslagen i hennes 47-punkts-lista för energi och klimat 2050 är att förtäta alla tätorter och spara åkermark och omgivande natur. Vi är många som håller med. På följande uppslag i annonsbilagan presenteras Malmö och Lunds senaste områden med hög miljöprofil – nya Hyllie i Malmö och Brunnshög i Lund. Men i både Hyllie och Brunnshög exploateras värdefull åkermark. Och två av framtidens stadsdelar tar framtidens matreserver i anspråk.

År 2012 gick länsstyrelsen Skåne ut med en nollvision för exploatering av åkermark. Se klippet på YouTube här

Fortsättning följer…

 

bild-540
Utvecklingen har äntligen tagit fart i växthuset. Det är snart dags för utplantering av pak-choi, fänkål och mangold. Odlingslådorna ska bara förberedas med lite extra kompostjord från Sysav och vändas med grepen. Förra årets utplantering var 11 maj (det är en bra idé med loggbok för odlingarna). Tomaterna och basilikan är lite långsammare än övriga grödor. Förklaringen är kanske att jag hoppade över en storlek på krukan vid omplantering av tomaterna. Små plantor ska egentligen inte ha för stora krukor. Mindre krukor främjar rötternas tillväxt.

Vilka mål gäller i årets odlingsplan? Ett större potatisland och massor med gräslök i rabatten eftersom odlingslådan med kryddor inte räcker. Tåliga tomater i stora planteringskärl ska placeras utomhus under högsommaren för att undvika för höga temperaturer i växthuset.

bild-541

bild-539
Bild är tagen under ett av vårens Stockholmsbesök. Saltsjöqvarn byggdes 1890 och renoverades 2010 för hotellverksamhet. De dekorativa takytorna på Saltsköqvarn ser ut att vara av singel i olika kulörer. Stiligt men här saknas lite grönska. Om några dagar blir det studiebesök på Emporias gröna takpark i Hyllie, Malmö. Enligt leverantören Byggros tillhör Emporias tak de tio största takparkerna i världen.

Fortsättning på tidigare föregående inlägg.

I förra inlägget nämnde jag några nyheter i certifieringsprocessen för Miljöbyggnad under 2014. En förbättring gällde möjligheten till förhandsbesked, t ex angående urvalet av rum som ska bedömas i de rumsvisa indikatorerna. Sedan tidigare gäller att sökanden får ställa tre kostnadsfria projektfrågor men då erbjuds bara tolkningar av kriterierna och inga lösningar. Vill man som sökande få lösningar godkända i det projektspecifika fallet är man hänvisad till förhandsbesked mot en mindre kostnad (2 500 kr + moms).

Projektrelaterade frågor besvaras av:

  • administratören hos SGBC,
  • kanslimöte eller
  • tekniska rådet.

Tänk på att man i ansökan kan åberopa tekniska rådets generella svar som finns på Miljöbyggnads hemsida under ”Frågor och svar”. Tekniska rådets projektspecifika svar får enbart aktuellt projekt ta del av och dessa svar hamnar alltså inte under ”Frågor och svar”. Vill man som miljöbyggsamordnare eller sökande få mer vägledning finns numera självorganiserade diskussionsforum på  t ex LinkedIn. Här deltar granskare som bidrar till initierade diskussioner.

Vem sitter i tekniska rådet? Catarina Warfwinge och Linda Kjällén förbereder frågorna men fem ledamöter, valda av SGBC, fattar beslut om tolkning. Medlemsföretagen i SGBC kan påverka systemets utformning genom sina röster i Miljöbyggnadskommitén. Här sitter 12 personer som väljs på föreningsstämman.

Det finns även ett certifieringsråd som gör stickprov bland ansökningarna för att kontrollera om granskarna gör likartade bedömningar. Totalt finns för tillfället runt 20 granskare ute i landet på olika konsultföretag.

Fortsättning följer…

Fortsättning på tidigare inlägg.

17 februari 2014 hölls det 4:e påbyggnadsseminariet för miljöbyggsamordnare i systemet Miljöbygggnad. Seminariet hölls av Catarina Warfvinge som är teknisk chef på Sweden Green building Council (SGBC). Just nu är ca 1100 byggnader inne i systemet, de flesta som registrerade byggnader i väntan på kommande certifiering. Före jul var 96 byggnader preliminärcertifierade men endast en byggnad hade ett verifierat slutresultatet (Villa Trift 3.0). I systemet Miljöbyggnad utgörs certifieringsprocessen av tre steg: registrering, certifiering och verifiering (inom två år från att byggnaden tagits i drift). Men tydligen har flera projekt fått dispens och kan vänta upp till tre år med verifieringen.

Det har hänt en hel del sedan certifieringen 2010 av Villa Trift 3.0 när det gäller formalia och certifieringsrutiner. De tekniska kriterierna är däremot i stort sätt oförändrade. En nyhet för i år är att SGBC har infört egenkontroll av ansökan för att ansökan med bilagor ska bli så bra och tydlig som möjligt för den externa granskaren. Fler formulär har tyvärr tvingats fram av för många ofullständiga och svårlästa ansökningar. Egenkontrollformuläret är utformat som en checklista där bilagor och intyg bockas av.

En annan nyhet är möjligheten att få en förhandsgranskning av en indikator eller urvalet av rum. Om man t ex är osäker på vilka rum som ska bedömas när det gäller solvärmelast, ljudmiljö, termiskt klimat vinter, termiskt klimat sommar och dagsljus kan man låta granskaren godkänna urvalet för en kostnad av 2 500 kr + moms. I och med förhandsbeskedet är den aktuella indikatorn eller urvalet av rum färdiggranskad och tas inte upp för bedömning i den kommande huvudansökan. En mycket bra förändring! Som miljöbyggsamordnare kan man vara osäker på t ex urvalet av rum och våningsplan och nu finns möjligheten att klargöra osäkerheten tidigt med hjälp av granskaren. När huvudansökan är inskickad har man som sökande bara rätt till ett par kostnadsfria granskningsomgångar och då är det skönt om motiveringen av val av rum redan är godkänd. Catarina gick även igenom onödiga missar i ansökningarna:

  • Det kan saknas uppgifter i formulären.
  • Olika uppgifter lämnas på t ex U-värde, luftflöden, luftläckage, energianvändning, värdet för ljustransmittans och rumsareor.
  • Uppgifter i ansökningsformulär och i bilagor överensstämmer inte.
  • Bilagor och styrkande dokument saknar koppling till byggnaden (dvs fastighetsbeteckning eller annan identifiering måste framgå på de styrkande dokumenten) eller var i processen intyget används (kravformuleringsskedet, projekteringen, uppförandet).

Fortsättning följer…

bild-537
Otroligt hur tussilago kan trivas i en skreva mellan asfalt och kantsten av granit

bild-538

bild-536
Mitt projekt att låta persiljan förvilda sig och sprida sig själv har lyckats. Här trängs den tillsamman med häggmispel som snart slår ut

 

Foton med förra veckans arkitektstudenter på studiebesök finns publicerade här

 

 

bild-524
Vy mot sydöst från 24:e våningen i hotellet över Norra Vallgatan, Stortorget och S:t Petri kyrka. I våningen ovanför blir det så klart en skybar 

I veckan som gick hade jag turen att få uppleva Malmö Live i verkligheten på ett kombinerat miljöklassningsseminarium och studiebesök arrangerat av Energikontoret Skåne, Fastighetsägarna och Skanska. Att bli guidade och se pågående byggen på nära håll är alltid lärorikt. Eftersom miljöambitionerna är höga i projektet passar det att publicera lite fakta och några unika foton från byggarbetsplatsen på bloggen.

bild-531
Modell framtagen av Malmö stadsbyggnadskontor som finns utställd i Skanskas Visitcenter på bygget

Kvarteret innehåller bostäder, kontor, hotell, konsert- och kongressalar. Alla byggnader uppfyller högsta nivån i Miljöbyggprogram Syd, dvs Malmö och Lunds lokala byggmiljökrav som ställs på byggherrar som blivit anvisad kommunal mark. På energiområdet innebär kraven att bostäderna ska uppfylla passivhuskraven. Malmö Live med konsert, kongress och hotell, men även kontorshuset, uppfyller kraven för LEED Platina. Några exempel på miljöåtgärder: 80 % av takytan har gröna vegetationstak, 500 m2 solceller på övriga takytor, snålspolande kranar, regenererande hissar, laddningsstolpar för elbilar, fågelholkar och 75 st 280 m djupa borrhål förser hela anläggningen med värme och kyla.

bild-528

bild-529

Projektdirektören Staffan Andersson från Skanska berättade bland annat om framtagningen av de specialritade keramikstavar som pryder fasaderna i kulörer hämtade från Malmös byggnadspalett – vitt, gult och rött. Lerbruket som har producerat fasadkeramiken ligger i München. Det tog ett år att komma fram till rätt nyans på den vita keramiken. Varje ny pigmentblandning måste nämligen frosttestas vilket tar en månad.

bild-526

bild-525
Petter Stordalens 25 våningar höga hotell (Choice/Clarion)

Skanska vann tillsammans med Schmidt Hammer Lassen markanvisningstävlingen för hela kvarteter och fick rita Malmö Live – konsert, kongress och hotell. Bostadshusen är ritade av två olika arkitektkontor: Celsing och Vandkunsten. I Vandkunsten byggnad Sopranen monteras 2+2 fönster för att klara både ljud- och energikrav. Tunga fönster med andra ord. Utvändig fast solavskärmning ska förhindra övertemperaturer inomhus på sommaren. Fungerar solskydden slipper de boende att öppna de tunga fönstren för att vädra bort överskottsvärmen. Många fönsterglas ger även sämre dagsljus inne i lägenheten. Det har man kompenserat för genom att öka storleken på fönstren. Det hade varit spännande att få gå på lägenhetsvisning och uppleva dagsljuskvaliteten men nästan alla lägenheter i de påbörjade bostadshusen är redan sålda fast det återstår ett år till inflyttning. Men chansen finns när försäljningen av Celsings byggnad Tenoren startar.

bild-527
Utsikt från 24:e våningen mot väster. Fundament till vindkraftverk högst upp i bild och i förgrunden syns den blivande saluhallen

bild-532
S
å här fantasieggande var miljön i den blivande saluhallen i augusti 2013

bild-530
Utsikt mot norr från 24:e våningen. I skuggan av hotellet uppförs Malmö högskolas nya lokaler ritade av Lundgaard & Tranberg. En celeber samling skickliga danska arkitektkontor står bakom ett expansivt hörn av hamnen. Och alla arkitektkontor tillhör mina favoriter. Läs mer här om MAH:s nya lokaler i kv Niagara

I fredags 14 mars var det dags för årets miljömålskonferens på SUS i Malmö. På bordet vid ingången till Jubileumsaulan låg länsstyrelsens rapport om miljötillståndet i Skåne 2014. Titeln är: ”Skånes miljömål – bryr du dig?” Tyvärr är prognosen för att uppfylla de 16 miljömålen till 2020 mycket dyster. Det är bara ett mål som kommer att uppnås: mål nr 5 Skyddande ozonskikt. Ozonskiktet i stratosfären väntas återhämta sig till 2020 tack vare alla insatser som har begränsat ozonpåverkande utsläpp, t ex freoner.

Temat för årets miljömålskonferens var Giftfri miljö. Jag tänker inte recensera konferensen utan bara ta upp ett exempel på den ovilja att bry sig som fortfarande finns på många håll i samhället. Miljödirektören Annelie Johansson visade en karta över avloppsreningsverk i Skåne med uppmätta halter av kadmium i avloppsvattnet som överstiger gränsvärdena. Kadmium är en tungmetall som är cancerogen och höga halter i kroppen kan bidra till benskörhet. Metallen finns kvar i det avloppsslam som sedan hamnar på åkrarna där det tas upp av olika sädesslag som blir mjöl och till slut hamnar på våra tallrikar på matbordet. Det finns flera källor till höga kadmiumhalter och en av dem är konstnärsfärger! Annelie Johansson menade att orsaken till de höga värdena i Kiviks och Simrishamns avloppsreningsverk är den höga andelen bosatta konstnärer som inte kan avstå från kadmiumgult i sin palett. Men nu kommer Kemikalieinspektionen att föreslå att kadmium i konstnärsfärger förbjuds eftersom riktade informationskampanjer inte har gett några resultat.

Alla yrkesgrupper måste ta sitt miljöansvar. Ett liknande exempel på konservatism och snävt omdöme är när arkitektkollegor klagar på EU:s utfasning av glödlampor. Sedan utfasningen inleddes 2009 har många klagat på alternativet eftersom energieffektiv LED-belysning saknar rätt färgtemperatur och att kvaliteten är för ojämn. Men snart nog kommer även LED att utvecklas (tack vare förbudet mot glödljus) och bli en bra ersättare. Lite vitaktigt ljus under en kort övergångstid kan inte vara ett tillräckligt skäl för att avstå från energieffektivisering och miljöansvar. Och visst finns det tillräckligt med nyanser av gult för att göra konsten giftfri.

I år kom de första grönsaksfröna i såjorden ovanligt tidigt. Tidigare år har har jag försått runt vårdagjämningen. Årets strategi är att förkultivera i två mindre omgångar för att fördela skörden lite bättre. Förra året hann vi inte själva äta all pakchoi när den var skördeklar i juni.

bild-518
Jag tjuvstartade med lite koriander i vardagsrumsfönstret men satte för få frön i varje kruka. En asiatisk wok slukar en hel del korianderknippen

bild-519

Försådd av Pak choi, tomater, fänkål, basilika till vänster och övervintrade chiliplantor till höger

Chiliplantorna har överlevt i vintern inomhus och gett några enstaka frukter. Tänkte att jag skulle slippa förkultivera chili på nytt. Chili är nämligen den växt som tar längst tid att förkultivera, dvs tiden från frö- till fruktsättning. Plantorna håller långsamt på att vänja sig vid utevistelse i växthuset. Trots soliga dagar med 12 till 14 grader i uteluften är nätterna är fortfarande för kalla. Jag har vågat mig på att klippa ner de största plantorna. Takhöjden ovanför odlingsbänken i växthuset sätter gränsen.