Detta är anledningen till att inte vänta med potatisskörden tills blasten har vissnat. Det är svårt att gissa var potatisen sattes. Potatisgrepen lyckades träffa hälften av potatisarna Maris Bard. Det sved djupt i odlingshjärtat varje gång.
Desto roligare att skörda den sista squashfrukten. Men i år gav plantorna bara några enstaka ätmogna frukter. Kanske pga av den torra sommaren? De första frukterna ruttnade i toppen innan de hann bli klara. Förklaringen hittade jag på bloggen Trädgårdssurr
Fyra aroniabuskar har i år gett minst fyra liter bär fulla med C-vitamin och antioxidanter. De innehåller även vitamin A, E, B2, järn och jod. En del bär är kvar som vitaminpiller efter träningen och mat till fåglarna. Vår sort, slånaronia (Aronia x prunifolia Västeråker E), är en korsning mellan svart och röd aronia. Busken blir 1–1,5 meter hög och planterades som insynskyddande häck vid terrassen sommaren 2010 när vi flyttade in i huset. Buskarna har gett rikligt med stora bär alla fyra somrar. För att få bort den sträva smaken är mitt tips att frysa in bären före användning. Jag har inte tålamod att invänta frostnätter.
I eftermiddag blir det aroniakaka till efterrätt. Egentligen är det en rabarberkaka och jag har bytt ut 4 dl rabarber mot aroniabär. Kakan får nästan en smak av blåbär och blir lagom syrlig.
Kirans aroniakaka (8 portioner)
75 gram smör
1 tsk mald kardemumma eller kardemummakärnor
2 ägg
2 ½ dl socker
1 tsk vaniljsocker
2 ½ dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
4–5 dl tinade aroniabär (eller rabarber i 1 cm tärningar)
Den första jättesolrosen har vecklat ut sina blomblad och vänder sig mot öster! Kompisarna som ännu inte har slagit ut följer fortfarande solen. Några plantor är nästan två meter men enligt fröpåsens baksida kan de bli tre meter höga. Nästa år ska jag plantera ännu tätare på samma plats. Om jag var en bevingad insekt skulle min favoritplats också vara i blomkorgen på en solros…
Är inne på tredje skörden av störskärvaxbönan
Skördedags för krusvinbären (jostabär) och svarta vinbär (Storklas). Vet bara inte riktigt vad jag ska gör med dem. Tips är välkomna
Det går fortfarande att hitta mogna smultron. ”Rügen” är ickerevande sort och plantorna blir fylliga. Sorten mognar lite senare påsommaren efter jordgubbarna
…och i år med två humlor som har paxat den första solrosen
Tillväxten av frukterna på störskärvaxbönan exploderade under den varma helgen! För tio dagar sedan såg plantan ut så här. Lundatemperaturen i söndags (28 juli) var 30,1. De nedersta baljorna var småprickiga av någon slags ohyra men som var lätt att skölja av. Tänkte att det var bäst att rensa hela plantan på baljor, även de som ännu inte var helt gula. Och smaken? Trådlösa och ganska goda ärtbaljor men inte alls lika söta som sockerärt.
Den första tomaten Sibirjak är ätmogen. Väldigt köttig med lite vätska. I mina krukor ute på terrassen har plantorna inte blivit högre än en halvmeter men på friland kan man räkna med ca 1 meter höga plantor enligt Runåbergs fröer.
Alltid tråkigt att visa misslyckanden men de är också en del av odlingen
Det går tyvärr sämre för favoritsorten Brandywine som är en bifftomat från slutet av 1800-talet. De spricker och ruttnar lätt. Men sorten är sagolikt god. Jag får bli mer vaksam och plocka dem i tid för att slippa skära bort skadade partier.
Fortsättning på föregående inlägg.
De vackra bladen kommer inte till sin rätt i en motljusbild
Så här följsamt klänger störskärvaxbönan på klätterstödet av pil. ”Goldmarie” är en gammal sort från 1800-talet enligt frösäljaren. Den ska dessutom ge riklig skörd under lång tid. I en annan del av trädgården har sockerärt gjort tappra men fruktlösa försök att klättra på det andra stödet. Förklaringen är säkert för att jag använde samma ställe som förra året vilket inte brukar blir så bra. Normalt tillämpar jag fyraårig växtföljd.
Störskärvaxbönan ”Goldmarie”
Fortsättning på tidigare inlägg.
De första röda chilifrukterna De Cayenne
Styrkan i årets chili passar min smak bättre än förra årets milda variant. Chiliplantorna tar längst tid från sådd till färdig frukt. Fröna såddes inomhus 19 februari. De större krukorna innehåller U-jord. Men i år testade jag för första gången en kravmärkt örtjord från Hasselfors i de mindre krukorna. Tyvärr med ganska dåligt resultat. Det bildas grönalger på jordytan som påverkar växterna. Koriandern och basilikan som har samma jord växer dåligt.
Växthuset blir ganska varmt sommartid. Gissningsvis för varmt för att passa chiliplantornas krav på jämn värme. När frukterna kommer tappar plantorna blad och de kan se ganska hopplöst hängiga ut. Undra hur mycket rikare skörden kan bli? Med den långa odlingstiden vill man ju ha så hög avkastning som möjligt.
Första skymten av squash
Fortsättning följer…
I år glömde jag helt bort att så sallad. Eller valde jag kanske bort den när jag bläddrade i frökatalogerna i julas? Minns inte riktigt. Det är ju stor konkurrens om utrymmet i odlingslådorna.
När min matkunniga syster var på besök ersattes salladsblad till smörgåsen av egenodlade kraftiga mangoldblad. Smörgåsen blev supergod:
1. Bre på ett tunt lager dijonsenap på två osötade och syrliga rågbrödsskivor från t ex Röstånga Mölla.
2. Lägg på mangoldblad och avsluta med skivad chèvre i valfri tjocklek på den ena brödskivan.
3. Förena brödkivorna till en sandwich och njut av kombinationen syrligt, krämigt och krispigt grönt.
Mangoldsorten Golden Chard med buckliga blad och kraftiga gula stjälkar är en favorit i grönsakslandet
Fortsättning följer.
kirans blogg 
