arkiv

miljöklassning

Fortsättning från föregående inlägg.

– Finns det något som du hade valt att göra annorlunda? undrar jag. Stuart Rimmer svarar att det hade varit bättre att undvika att bygga när marknaden peakade eftersom allt blev dyrare.

Jag frågar även om ”lessons learnt”. Stuart Rimmer säger att nästa etapp kommer att vara helt och hållet marknadsdriven utan spekulativt byggande. Men är det inte svårare utan en så stor hyresgäst som BBC?­
– Jovisst, fast redan nu finns det t ex behov av fler hotellrum, svarar Stuart Rimmer.


The Heart , den vita byggnaden i bakgrunden, innehåller lägenheter. I förgrunden syns en av BBC:s kontorsbyggnader, Bridge House. BBC:s byggnader fick år 2011 Carbuncle Cup, ett årligt pris som delas ut till landets fulaste byggnad av tidningsmagasinet Building Design magazine. Samma år var även Liverpool Museum nominerat (en av mina senaste favoritbyggnader!)

Mina avslutande frågor gäller bostäder. Här finns bara lägenheter i höghus utan bostadsgårdar och det kommer man att fortsätta med.
– Marken är för dyr för att det ska vara ekonomiskt rimligt att bygga lågt och tätt säger Stuart Rimmer.

Och var kommer man att odla? Tyvärr finns inga odlingslotter med i planerna. I kommande etapper  fortsätter man satsningen på allmänna grönytor och miniparker, så kallade pocket parks.
– Och kanske gröna tak, avslutar Stuart Rimmer som är projektchef på Peel Group och ansvarig för klassningen och utvecklingen av MediaCityUK.

Fortsättning på tidigare inlägg.

Intervjun på caféet fortsätter med Stuart Rimmer, projektchef på nordvästa Englands största fastighet- och utvecklingsbolag Peel Group. Jag frågar om valet av arkitektkontor, om de utlyste någon tävling i ett så här stort prestigeprojekt som världens första miljöklassade stadsdel.
– Det fanns inte tid för några tävlingar. Vi valde att jobba med våra tidigare konsulter, svarar Stuart Rimmer. När Peel Group vann upphandlingen i konkurrens med andra konsortier var tiden knapp.  Tidplanen var den största utmaningen i projektet.

Peel group fick anbudet utifrån ett underlag på nivå D enligt RIBAs designskeden (Royal Institute of British Architects). Detaljerade ritningar framställdes parallellt med bygget.

Jag ber Stuart Rimmer kort förklara varför BBC egentligen valde att lämna London och flytta så många avdelningar till Manchester. Statliga BBC som nyckelaktör med sina höga miljökrav verkar ha varit en viktig förutsättning för miljöklassningen av stadsdelen MediaCityUK.
– BBC ville minska sina lokalkostnader. Men det fanns även ett behov av moderna lokaler med nya tekniska lösningar. Lokalerna i London var byggda på 70- och 80-talen och i behov av upprustning. Utlokaliseringen hade dessutom politiska motiv. Varför ska allt vara i London? Skattebetalarna till brittisk TV finns ju i hela landet, säger Stuart Rimmer med sin lokala karaktäristiska dialekt. Han understyker att sådana här stora projekt behöver en ”anchor tenant”.
– Första utbyggnaden har kostat ca 600 miljoner engelska pund. Brittiska staten bidrog med 35 miljoner för en del av infrastrukturen. Under byggtiden hade vi kostnader på 1 miljon pund per dag.

Fortsättning följer…

Fortsättning från föregående inlägg.


I bakgrunden på andra sidan kanalen syns det pågående bygget av studiolokalerna där Coronation Street kommer att spelas in (Storbritanniens längsta såpa)

Miljöpåverkan från byggnader är kopplad till resursförbrukning, utsläpp och avfall. Därför är det naturligt att Resurser är ett av områdena som bedöms i BREEAM Communities. Byggnader och anläggningar ska utformas med hänsyn till resursåtgång under uppförande, drift och rivning. I BREEAM Communities version 1 innehåller området Resurser sex indikatorer eller kontrollpunkter. I den senaste ändrade versionen som släpptes efter sommaren 2012 kallas området Resurser och energi. En av kontrollpunkterna är Låg miljöpåverkan som är obligatorisk och ställer krav på miljöanpassade material som är bedömda med hänsyn till hela livscykeln. En viss andel av alla använda material måste ingå i det webbaserade materialbiblioteket Green Guide.

En annan kontrollpunkt är Lokala material. Syftet är att minska de transportrelaterade utsläppen av CO2 genom att öka volymandelen lokalt producerade material i konstruktion. För att få ett poäng (minimum) är kravet att 10­–20 % av materialen är lokalt producerade. I klassningssystemet är en radie av 80 km (50 engelska miles) gränsen för vad som anses vara lokalt. Med korta transporter blir miljöpåverkan mindre. För att få två poäng (good)  är kravet att 20­–40 % av materialen är lokalt producerade. För tre poäng (best) är kravet att mer än 40 % av materialen är lokalt producerade. (Källa: BREEAM for Communities: Stage 2. SD5065. Technical Guidance Manual: version 1, March 2011.)


Ett konstverk på kajen i MediaCityUK formad som siffran nio (Dock 9)

När jag pratar med Stuart Rimmer, projektchefen för utvecklingen av MediaCityUK, på caféets uteservering måste jag ställa den obekväma frågan om varför all marksten i världens första miljöklassade stadsdel kommer från Kina. Hans svar är att det var en ekonomisk fråga.
– Den ekonomiska aspekten är särskilt viktig i ett projekt av den här storleken. Presterar man dåligt på en punkt kan man kompensera genom att prestera bättre på ett annat område, förklarar han.

Jag berättar att teamet bakom vårt nya miljöklassningssystem för byggnader i Sverige, Miljöbyggnad, medvetet har valt att för att begränsa den möjligheten. Trade-offs eller kompromisser är enligt mig ofta den största svagheten med etablerade miljöklassningssystem. Vi dröjer inte så länge vid den här frågan. Det är bättre att fokusera på styrkorna i projektet, tänker jag. Som t ex att byggmaterial transporterades ända fram till byggplatsen med fartyg längs kanalen.

Jag funderar lite på de lokalt producerade materialen i mitt eget hus, Villa Trift 3.0, som färdigställdes 2010. I mitt miljöklassade projekt var miljöpåverkan från materialtransporter inte lika prioriterad som andra miljöaspekter. Men tung sten från andra kontinenter fanns inte med som alternativ. Kantelementen är sammansatta av fibercementskivor och cellplast på Leif Tjälldéns fabrik i Vellinge 34 km från Lund. Lösullisoleringen, InSulsafe, består av återvunna glasflaskor och är tillverkad i Billesholm 52 km från Lund. Skåpinredningen i köket är tillverkad i Ballingslöv 78 km från Lund. Stommaterialet som utgör den största volymen är tillverkad på lättbetongfabriken i Wittenborn i norra Tyskland ca 340 km från Lund. Fönsterbänkarna av portugisisk kalksten, Azul Cascais, har fraktats längst sträcka från stenbrottet i Azul Valverde i Portugal.

Fortsättning följer…

Fortsättning från föregående inlägg.

Vattnet är en tillgång på många sätt i MediaCityUK. Kanalen finns i blickfånget nästan överallt i den utbyggda delen av första etappen på ca 5 ha, vilket motsvarar 1/3-del av första etappen på 15 ha. (Bo01 inklusive Turning Torso i Malmö är 22 ha.) Kanalvattnet cirkulerar i energianläggningen och kyler studiolokalerna på vintern. På kanalen fraktades byggmaterial under byggfasen och kanalen tar emot dagvattnet från de hårdgjorda ytorna. Vattnet är dessutom viktigt för upplevelsekvaliteten i stadsdelen. Men här finns inga öppna ränndalar och porlande vattendammar som på Bo01 i Malmö.

Genomsläpplig markbeläggning

Stuart Rimmer, projektchefen för utvecklingen av MediaCityUK, sitter framför mig med en capuccino på caféets uteservering. Mikrofonen är riggad på tripoden och intervjun kan fortsätta lite mer avslappnat. När jag frågar om deras klassningsarbete och dialogen med BRE Global som ansvarar för klassningssystemet BREEAM Communities svarar han att kanalen som tillgång borde gett fler poäng. Men han är nöjd med klassningsresultatet Excellent som dessutom underlättar företagets externa hållbarhetskommunikation.

– Det är bra med verktyg och certifiering. Ingen ifrågasätter BRE Globals värdering, säger han. Peel Group kommer självklart att fortsätta med verktyget BREEAM Communities i företagets andra projekt, t ex Glasgow Harbour.

Min gissning att BBC har haft en nyckelroll bekräftas av Stuart Rimmer. Det fanns inskrivet i kontraktet att byggnaderna skulle klara Excellent-nivån enligt BREEAM på byggnadsnivå. Att klassa hela stadsdelen fanns inte med från första början. Beslutet togs när planeringen var klar, Generic masterplan var framtagen och bygglovet beviljat. I Glasgow Harbour är BREEAM-modellen med från start. Kontorsbyggnaderna klarar nivån Excellent men studiolokalerna uppfyller kraven Very Good. Pass är den lägsta nivån, därefter kommer Good, Very Good, Excellent och Outstanding.

Baksidan av BBC:s studiokomplex

I Storbritannien används klassningssystemet Code for Sustainable Homes (CSH) sedan 2008 som kravnivå när nya bostäder byggs (social housing + bostäder på offentligägd mark). Level 3 är minimikravet. Systemet har sex betygsnivåer. CSH är en frivillig nationell standard som sedan december 2006 ersatte BREEAM EcoHomes. Systemen är likartade men bostäderna i MediaCityUK klassades enligt EcoHomes. Level 3 innebär ca 25 % lägre utsläpp av CO2 från bostaden i drift. Enligt statliga beräkningar ligger merkostnaden för investeringen på 5,5 % för en friliggande villa och 6,7 % för ett radhus.

– Men finns här inga avsteg från miljöriktigt byggande? frågar jag. Jag vet nämligen sedan tidigare att all marksten kommer från Kina.

Fortsättning följer…

Fortsättning från föregående inlägg.

– Solceller kan vara aktuella i nästa utbyggnadsetapp eftersom priset har gått ner, säger Stuart Rimmer när vi avrundar den improviserade visningen av energianläggningen. Stuart Rimmer är projektchef för utvecklingen av MediaCityUK och dessutom själv uppvuxen i Salford. Han har följt hela omvandlingen av kanalen från hamn till stadskvarter med kontor, bostäder och butiker.

I Storbritannien har installationen av solcellsanläggningar ökat på senare år. År 2010 infördes Feed-in Tariff (FIT) som innebär att småskaliga lokala elproducenter  säljer sin el till ett högre pris än konsumentpriset. Elen kan produceras av solceller, vindkraft, småskalig vattenkraft eller mikrokraftvärmeverk. Ett nybyggt hus som har en solcellsanläggning med installerad effekt under 4 kW får i dagsläget ca 2,10 SEK (21 pence) för varje kilowattimme egenproducerad el. Ju större anläggning desto lägre garanterad inmatningstariff. Samma system har funnits länge i Tyskland men med betydlig högre garanterat minimipris.

Jag har själv planerat för möjligheten att installera solceller på den lediga takytan mot sydväst på mitt eget hus, Villa Trift 3.0. Men idag skulle en 20 m2 stor takintegrerad kvalitetsanläggning tillverkad i Freiburg (modell Sundeck) kosta ca 105 000 kr att installera. En kalkylränta på 4 % och 2 500 kWh per år i ett årligt elutbyte ger ett kostnad på ca 3 kr/kWh! Då har jag inte räknat med något statligt investeringsstöd på 45 %. Min solcellssatsning får bli ett framtida projekt när priset förhoppningsvis är lägre än idag eller när verkningsgraden är högre. Det finns betydligt mer lönsamma åtgärder att göra i mitt hus, t ex en vattenmantlad kamin med bättre verkningsgrad.

Vi lämnar energianläggningen i parkeringshuset och ger oss av till ett av caféerna i MediaCityUK för att fortsätta intervjun.

Fortsättning följer…

Fortsättning från föregående inlägg.

När jag träffar Stuart Rimmer från Peel Holdings i MedaCityUK fredagen 10 augusti är det soligt och nästan lika varmt som dagen före när jag tillbringade en halvdag med Sheila Wright (planeringskonsulten för MediaCityUK) och Jane Dickman (planeringskonsult). Olympiska spelen i London pågår några dagar till och tävlingarna direktsänds på storbildskärmen på piazzan. Normalt sitter sportredaktion här i BBC North:s lokaler i MediaCityUK men Stuart Rimmer berättar att alla är nere i London, så klart. Idag har engelsmännen har anledning att fira eftersom Storbritannien har säkrat tredje platsen i medaljligan efter Kina och USA.


Stuart Rimmer är anställd på Peel Holdings och projektchef med ansvar för utvecklingen av MediaCityUK. Vi träffas i hotellobbyn i Holiday Inn. Hotellet har runt 70 % beläggningsgrad och snart är det dags att bygga ett hotell till, säger Stuart Rimmer. Jag frågar om det är möjligt att se energianläggningen som försörjer hela stadsdelen med el, värme och kyla (med undantag från lägenheterna som saknar kylning). På engelska kallas lösningen ”tri-generation plant”. Stuart Rimmer berättar att de var på studieresa i Milano för att se en liknande energianläggning. Vi har tur och får en visning av hela anläggningen som ryms i en separat del av bottenvåningen i parkeringsgaraget.


Parkeringshuset i utkanten av MediaCityUK. På bottenvåningen finns en livsmedlesbutik och energianläggningen är parkerad bakom jalusiportarna till vänster. Ett lyckat exempel på ett integrerat parkeringshus

Peel tidigt bestämde sig tidigt för att anlägga ett lokalt fjärrvärmenät i MediaCityUK. I energisystemet ingår ett naturgasdrivet 2 MW kraftvärmeverk, två 9 MW naturgaspannor och en 1,5 MW absorptionskylare för att kyla studiolokalerna i kombination med frikyla från kanalen som har en genomsnittlig temperatur på 6 grader. Men på taket till studiolokalerna finns även kylmaskiner, just in case. Strålkastlamporna ger tydligen en hel del spillvärme som måste kylas bort även på vintern. När anläggningen planerades var solfångare, solceller eller borrhålslager aldrig aktuella pga av den långa återbetalningstiden. En CHP-anläggning (Combined Heat and Power) var den mest kostnadseffektiva lösningen. Enligt BREEAM Communities räknas anläggningen som en Low or Zero Carbon Tehnology (LZC) eftersom den är energieffektiv. MedaCityUK kunde alltså få klassningen Excellent trots huvudsaklig fossil energitillförsel. Det lokala fjärrvärmenätet var en överraskning eftersom de inte är särskilt vanligt i befintliga eller nya områden. Men det visar sig att lägenheterna värms upp med direktverkande el trots möjligheten till fjärrvärme. I am puzzled.


Kraftvärmeverket finns i ett ljudisolerat rum. Det dånar rätt bra när den är igång


Två naturgaspannor. Den ena startar under intervjun. Sommartid används pannan för att värma tappvarmvatten

Fortsättning följer…

Fortsättning från föregående inlägg. Ett bildinlägg med fler miljöbilder från MediCityUK.


Bridge House till vänster, Studios i mitten och Dock House till höger. De karaktäristiska färgade byggnadsvolymerna på taket är den övre delen av studiolokalerna


En plan över studiobyggnaden. Som besökare kan man gå in i den första vänthallen, Open Centre. Hallen är mötesplatsen och startpunkten för BBC North:s studiebesök som bara kan bokas online. Det rekommenderas att vara ute i god tid om man är här under semestersäsongen (misslyckades nämligen själv att få biljett eftersom allt var fullbokat)


Cykelställ värderas högt i klassningssystemet BREEAM Communities. I bakgrunden skymtar höghuset där bl a universitet i Salford hyr lokaler för sina mediautbildningar. Normalt finns här 1 500 studenter men i augusti har studenterna fortfarande sommaruppehåll

Tillgänglighet för människor med nedsatt rörelseförmåga är poänggivande i klassningssystemet BREEAM Communities

Fortsättning följer…

Fortsättning från föregående inlägg.


The Lowry, entré och interiör. Ritat av James Stirling och Michael Wilford och färdigställt 2000

Planen i MediaCityUK är utformad som ett cirkelsegment där Lowry utgör mittpunkten

Vi står på andra sidan av No 9 Dock vid entrén till The Lowry, ett kulturhus med teaterscener och galleri uppkallat efter den engelska bildkonstnären Laurence Stephen Lowry. Tyvärr vetter byggnadens sämsta exteriör mot MediaCityUK. Byggnaden stod klar 2000 och ritades av James Stirling och Michael Wilford. Byggnadens cirkulära planform är utgångspunkten för plankonceptet i MediaCityUK. Planen är utformad som ett cirkelsegment där Lowry utgör mittpunkten. Men i nästa etapp av MediaCityUK frångår man strukturen med koncentriska cirkelbågar. Den centrala delen närmast mitten av den halvcirkelformade planen är fotgängarprioriterad. Bilarna parkerar och angör i utkanten. Sheila Wright förklarar att BBC hade höga säkerhetskrav och ville undvika bilar och fordon i närheten av byggnaderna. Anledningen till den höga säkerheten med bl a elektroniskt styrda väggrindar är bombdåden i London 2005.

Men hur är det på kvällarna och nätterna med tanke på att stadsdelen framför allt innehåller kontorslokaler? Sheila Wright säger att ambitionen vara att bygga en levande stadsdel, ” a 24-hour city”. BBC:s verksamhet är ju igång större delen av dygnet. Stadsdelen har dessutom bygglov för ytterligare 1 500 lägenheter.


Imperial War Museum av arkitekten Daniel Libeskind, färdigställt 2002


En av entréerna till till MediaCityUK från svängbron i sydväst. Man anar den bågformade kvartersformen


BBC:s byggnader Quay House till vänster och Bridge House till höger ritat av Wilkinson Eyre

Vi har passerat Imperial War Museum och det pågående bygget av inspelningslokalerna för Coronation Street på Traffordsidan och tagit oss över gångbron till MediaCityUK. Jag noterar att här inte finns några gröna bostadsgårdar. Stadsdelens 178 lägenheterna finns i två höghus integrerade i kontorskomplexen. Lägenheterna har som tur är balkonger men saknar tillgång till halvprivata gårdar. Var grillar man och var kan man odla, undrar jag.
– Om gröna gårdar saknas måste exploatören betala en avgift till kommunen som ska täcka kostnaden för förnyelse av kommunala parker, säger Sheila Wright.


Piazzan och gröningen i söder (The Stage, the Green)

Stadsdelen är snabbt överblickbar och lättorienterad. Den är inte heller särskilt stor till ytan, ca 5 ha, vilket motsvarar 1/3-del av första etappen på 15 ha. Bo01 i Malmö är 22 ha inklusive Turning Torso.  Det är imponerade att spårvagnshållplatsen och linjesträckningen funnits med från start. Precis som i Freiburg, en annan hållbart planerad stadsdel i södra Tyskland. I Sverige är det vanligt att kollektivtrafiken etableras först efter utbyggnaden av bostäder och kontor, dvs när det finns resandeunderlag. Så bakvänt! Självklart är en fungerande kollektivtrafik en förutsättning för ändrade resvanor och ökat kollektivtrafikresande. Så att man inte är tvungen att köpa bil om man flyttar till ett nytt område.
–  I MediaCityUK var Peel tvungen att bekosta spårvagnshållplatsen och inköp av tågvagnar, berättar Sheila Wright. I England finns en regel (Section 106 agreement) som ger kommunen rätt att kräva finansieringsbidrag från exploatören för den service som är nödvändig för utbyggnaden, t ex skola eller infrastruktur. Bygglovet villkoras och överenskommelsen är juridiskt bindande.

Fortsättning följer…

Fortsättning från föregående inlägg.


Manchester Docks med nio dockor i Manchester Ship Canal var en del av Port of Manchester 1894­­–1982. Lasthamnen och kanalen gjorde Manchester oberoende av hamnen i Liverpool. Men i takt med att containertrafik blev vanligare på 1970-talet minskade antalet fartyg i Manchester Docks eftersom kanalen inte var dimensionerad för stora containerfartyg. 

När jag träffar Sheila Wright, planeringskonsulten bakom MediaCityUK, visar sig den första miljöklassade stadsdelen från sin bästa sida. Det är en solig augustiförmiddag, ca 24 grader i luften med vykortsvackra reflexer i vattnet. Den pågående livesändningen från OS i London har lockat flera åskådare till den stora centrala piazzan med storbildskärmar mitt i stadsdelen.


Sheila Wright, ansvarig planerare I MediaCityUK, till höger i bild. Bredvid står Jane Dickman som har förmedlat kontakten med Sheila. Båda är planeringskonsulter och egna företagare.

Stadsplaneringen i England skiljer sig från det kommunala självstyret i Sverige. När jag ber Sheila Wright förklara sin roll i planeringen av MediaCityUK berättar hon att den kommunala myndigheten granskar framtagna planer och bygglov. Den har även en strategisk planerarfunktion och tar fram en ”masterplan” utan att detaljplanera. Men det är inte alltid kommunen hinner med att planera kommande utvecklingsområden. Exploatören har då möjlighet att anlita en planeringskonsult som ansvarar för planläggningen i nära samarbete med arkitekten som utvecklar plankonceptet. Arkitekten (urban designer) färdigställer därefter den slutliga planen för området.  Den inhyrda planeringskonsulten ger t ex råd om bebyggelsetäthet och att ser till så att planen inte strider mot gällande nationella och lokala policydokument. Kommunen deltar till viss del i planeringsdiskussionen och avgör t ex byggnadshöjd, materialval och täthet. När alla utredningar av t ex översvämningsrisker, buller, transporter, ekologi, genomförandet mm är genomförda sammanställer planeraren hela ansökan och skickar in den digitalt via ett webbformulär. Kommunen har 12 veckor på sig att formellt anta planen förutsatt att ansökan är fullständig. När Sheila Wright och Jane Dickman startade sin yrkesbana som planerare var ansökningarna betydligt mindre omfattande. Idag deltar upp till 20 olika konsulter i förarbetet.

Sheila Wright anlitades som planeringskonsult av Peel Holdings som ansvarig för planeringen av MEdiaCityUK. Jag frågar henne vad kommunen hade för krav när det gällde utformningen av MediaCityUK. Hon svarar att exploatören Peel Group ville bygga högre hus och att det var även en del diskussion om fasadmaterialen.

När bestämde man sig för att miljöklassa stadsdelen enligt BREEAM Communities? Enligt Sheila Wright var tanken redan från början att bygga hållbart. Det fanns tidiga diskussioner mellan BBC och BREEAM om klassning på byggnadsnivå. Lite senare i projektet bestämde man sig för att klassa hela stadsdelen efter en förfrågan från BREEAM om Peel kunde tänka sig att MediaCityUK blev en pilotstadsdel.

Fortsättning följer…

Fortsättning från föregående inlägg.

Min beskrivning av MediaCityUK bygger på researchmaterial, egna intryck på plats 9–13/8 samt intervjuer med exploatören Stuart Rimmer (Construction Project Manager på Peel Holdings) och planeraren Sheila Wright. På bloggen får ni min bild av MediaCityUK som besökare. Men även exploatörens och planerarens perspektiv på utbyggnaden och en faktasammanställning från spridda internetkällor. Min beskrivning handlar inte om hur stadsdelen fungerar i vardagen för de boende, studenterna, företagarna och de anställda. Inte heller om vad stadsdelen tillför närområdet och staden Salford mer än jobbtillfällen. (Frågor som är superrelevanta i stadsutvecklingssammanhang men som kräver mer tid och en längre vistelse.)

Varför är MediaCityUK intressant för Sverige? Projektet är ett exempel på en hållbar stadsdel med tydligt mätbara åtgärder, systematiskt planerad utifrån ett hållbarhetsperspektiv. I Sverige har fastighetsbolaget Diligentia bestämt sig för att använda samma klassningssystem, BREEAM Communities, när Masthusen i Västra Hamnen planeras. Projektet MediaCityUK och BREEAM Communities har även betydelse för det pågående utvecklingsarbetet med ett nationellt frivilligt klassningssystem för svenska stadsdelar. En tredje anledning att uppmärksamma MediaCityUK är det snabbt växande globala intresset för miljöklassningssystem både på byggnadsnivå och stadsdelsnivå. I mitt eget hus Villa Trift 3.0, den första miljöklassade bostaden enligt Miljöbyggnad, har jag haft långväga besök av regeringstjänstemän från Jakarta som ville lära sig mer om olika miljöklassningsvektyg för byggnader.

Stadsdelsfakta
Läge: Salford Quays, Salford och Trafford Wharf, Trafford (tillhör Greater Manchester men ligger bara ca 5 km från Picadilly station i centrala Manchester, 15 min med spårvagnen Metrolink)

Koordinater: 53° 28′ 0″ N, 2° 14′ 0″ W (samma breddgrad som Hamburg)

Exploatör: Peel Media

Verksamhetsutövare: Peel Media, BBC, ITV Granada, SIS (Satellite Information Services Ltd).

Ägare: Peel Group

Intressenter: Peel Group, Salford City Council, the Central Salford Urban Regeneration Company, NorthWest Regional Development Agency

Färdigställt: 1/3-del (ca 5 ha) av första etappen på 15 hektar blev klar 2011 (ytan kan jämföras med BO01 som är 22 ha inklusive Turning Torso)

Yta: Fullt utbyggd 81 ha. Första etappen 15 ha, andra etappen är 10 ha (ansökan inlämnad till Salford City council i januari 2012)

Kostnad: Ca 650 milj pund för etapp 1 (ekonomiskt stöd från regeringen för en del av infrastrukturen)

Blandad bebyggelse: kontorsutrymmen i sex byggnader (ca 72 550 m2), detaljhandel (ca 5 570 m2), byggnadskomplex med studiolokaler(ca 23 230 m2), 378 lägenheter i två höghusbyggnader, 218 hotellrum i Holiday Inn, 11 våningar högt parkeringshus, piazza 2 ha för events med plats för 2 000 deltagare, The Green House med kontor, The Pie Factory (ombyggt bageri med inspelningsstudios och kontor)

Plandesign: Benoy

Husarkitekter: Wilkinson Eyre (BBC:s byggnader Bridge House, Dock House, Quay House), Stephenson Bell (The Greenhouse)

Landskapsplanering: Gillespies

Energisystem: Lokal fjärrvärme med ett nergrävt kulvertsystem och gemensam värme-, kyl- och elproduktionsanläggning som försörjer första etappen

Transporter: Bilfri innerzon, spårvagnsnät Manchester Metrolink, 300 cykelställ, gång- och cykelväg till centrala Manchester, hög bussturtäthet med föbindelser till Salford Crescent station och Salford Shopping City)

Tidslinje för planering och utbyggnad av första etappen av MediaCityUK
Figur: Kiran M Gerhardsson 2012

Källor: www.mediacity.co.uk, www.wikipedia.org, www.bbc.co.uk/jobs/north/