arkiv

miljöanpassat byggande & boende

Malmö Halvmarathon och egna milstolpar (1)

11 augusti, 2013
miljöanpassat byggande & boende
1 kommentar

Bild-433

Vilken feststämning på Mölleplatsen inför Malmö Halvmarathon! Jag tillhörde åskådarna men påverkades ändå av hela arrangemanget med musik, uppvärmning och kringförsäljning. Efter ett par långa minuter vid startlinjen gick startskottet och jag lyckades fånga nr 227, Haben Idris, som senare gick i mål på 1:06:47.

Från långa lopp till långa projekt. Ett projekt har precis som ett lopp en startpunkt och ett slutmål. Ett av mina längsta projekt som arkitekt och byggherre började för ungefär fyra år sedan med en tvådagarskurs i miljöklassningssystemet Miljöbyggnad inför klassningen av mitt eget hus. Det är ett relativt nytt svenskt system som bedömer byggnaders miljö- och hälsopåverkan. Arbetsgången börjar med att byggherren skickar in en ansökan om preliminärcertifiering till Sweden Green Building Council (SGBC). En oberoende granskare går igenom ansökan med bilagor och kan ställa krav på kompletterande dokumentation. Certifieringsrådet godkänner ansökan och fastställer ett preliminärt klassningsresultat. Nyproducerade byggnader behåller sin preliminärcertifiering tills de är verifierade inom två år från datum för godkännande. Läs mer här.

Min första milstolpe efter kursen i Miljöbyggnad var när ansökningen om preliminärcertifiering av vårt hus, Villa Trift 3.0, skickades in i maj 2010. Två år efter inflyttning var det dags att skicka in verifieringsrapporten (maj 2012). Jag gick i mål i juni 2013 när slutbesked om godkänd verifiering kom från Miljöbyggnads certifieringsråd. Villa Trift 3.0 blev den första verifieringen som hittills godkänts i Miljöbyggnad och även den första ansökan som gått igenom behandling i certifieringsrådet utan att komplettering behövts. Men till skillnad från Malmö Halvmarathon har ett miljöcertifierat projekt flera vinnare: miljön, klimatet och de boendes hälsa. Kostnaderna är förstås inte oviktiga i sammanhanget. I nästa inlägg presenterar jag slutnotan för klassningsarbetet och avgifterna för certifieringen. Fortsättning följer…

Bild-432
Villa Trift 3.0 i Lund – ett egenritat och miljöanpassat kataloghus som fick Silver som slutbetyg enligt Miljöbyggnad

 Bild-431
Campus Gräsvik preliminärcertifierades under våren 2010 precis som Villa Trift 3.0. Men Kruthusen Företagsfastigheter var som byggherre ännu mer ambitiös än jag och Guldklassade sitt projekt

Bild-430
Campus Gräsvik ligger helt fantastiskt i Karlskrona vid havet. Jag har svårt att tänka mig ett finare läge om man vill utbilda sig till fysik planerare 

Falsklarm och köpvånda

7 augusti, 2013
miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar

För tolv dagar sedan utlöstes husets tre år gamla brandvarnare utan synbar anledning (modell GNS-366S). Efter intensivt surfande på diskussionsforum har jag förstått att en tänkbar orsak kan vara insekter eller damm. Det krävs tydligen inte bara rök i detektorområdet för att larmet ska gå. Hur som helst är det svårt att sätta tillbaka en opålitlig brandvarnare. Och vad köper man då?

Bild-426

Jag tilltalades av marknadens minsta brandvarnare. Den är inte större än en golfboll. Men jag ville helst slippa spackla gamla hål. På ett vitmålat gipstak är det inte lätt att maskera lagningar. Och nu kan jag berätta att ett c/c avstånd på 4,2 cm mellan befintliga skruvhål går att dölja med marknadens minsta brandvarnare (men ta bort eventuella pluggar i de befintliga hålen). Modellen är dessutom så lätt att jag vågade mig på att skruva direkt i gipsen med lätt fuktade medföljande skruvar. Det var butikssäljaren tips som gammal byggare. Nu sitter brandvarnarens takfäste dikt an mot taket för att undvika onödiga ”kryphål” för insekter.

Hoppas att den optiska brandvarnaren Invisible från Schneider Electric sitter uppe i taket tio år utan falsklarm. Den är inte iögonfallande men svår att låta bli att titta på.

Bild-427
Liten storlek och stilren design till ett helt okej pris, 299 kr inkl femårsbatteri

Regnskugga och vattenbrist (2)

2 augusti, 2013
hållbar stadsutveckling, miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar

Fortsättning på föregående inlägg.

Bild-425
Insamlingsbrunn på ”taket” till den nergrävda regnvattencisternen i den moriska fästningen Castelo dos Mouros. Den militära försvarsanläggningen byggdes på 700-talet i Sintra utanför Lissabon. Cisternen är 18 x 6 x 6 meter och var det säkraste sättet att garantera dricksvatten på bergstoppen 420 m över havet. I bakgrunden syns det nyinvigda kaféet och museumshopen (maj 2013)

Green Star i Australien har klassningssystem för enskilda byggnader och för hela stadsdelar. I manualen för Green Star Communities beskrivs Australien som den torraste bebodda kontinenten i världen. Australien har den tredje största vattenkonsumtionen per invånare. På stadsdelsnivå premieras därför projekt med tillgång till alternativa vattenresurser, t ex återanvändning och regnvatteninsamling, och bra system för att upptäcka läckage. Varenda droppe är dyrbar i ett land som ständigt drabbas av torka. På byggnadsnivå premieras bland annat vattensnåla installationer.

Green Star – Multi Unit Residential (version 1, 2013-02-13) tilldelar max fem poäng för indikatorn Wat 1, Occupant Amenity Water. Systemet har utformat flera designkriterier för att säkerställa hushållning med vatten. Byggnader med vattensnåla installationer, t ex snålspolande blandare och wc, får upp till två poäng. Byggnader som möjliggör återanvändning av vatten för all tvätt och wc-spolning kan få ytterligare tre poäng, dvs totalt fem poäng för en byggnad med de bästa förutsättningarna.

Poäng för indikatorn Wat 1 1 poäng 2 poäng
WC 3 l/spolning 2.5 l/spolning
Tvättställsblandare 6 l/min 4.5 l/min
Köksblandare 6 l/min 4.5 l/min
Duschblandare 9 l/min 7.5 l/min

Källa: Potable Water Calculator Guide 

Som jämförelse kommer här siffror från vår bostad Villa Trift 3.0 som miljöklassades enligt systemet Miljöbyggnad. Eftersom systemet saknar direkta krav på vattenhushållning påverkades klassningsresultatet inte av de valda vattensparande lösningarna. I Villa Trift 3.0 installerades år 2010 snålspolande toaletter, modell Ifö Sign, och sparblandare från Mora, modell MMIX Eco Safe. Toalettstolen använder 4 l/helspolning och 2 l/halvspolning. Tvättställsblandaren förbrukar maximalt 6 l/min, köksblandaren 10 l/min och duschblandaren 8–10 l/min. Som tillval har vi dessutom plusflöde installerat i tvättställ och kök, dvs ca 50 % reducerat flöde om spaken lyfts till normalläget (för att få 100 % flöde måste spaken hållas i högsta läget och när spaken släpps återgår den automatiskt till sparläget). Termostatblandaren i duschen har en inbyggd ECO-funktion. För att få högre vattenflöde trycks knappen ner och ratten kan vridas till önskat läge.

Code for Sustainable Homes (Technical Guide, nov 2010) är ett brittiskt miljöklassningssystem för bostäder där beräknad vattenförbrukning är en av indikatorerna för vattenhushållning. Beräknad vattenförbrukning är en bra indikator eftersom den faktiska förbrukningen kan följas upp i driftfasen vid normalt brukande, även om det inte finns krav på driftuppföljning för verifiering. Jag tycker att det är en fördel med indikatorer som är inriktade på användning och inte enbart teknisk prestanda. Level 3 är mimikravet för statligt stödda hyresrätter sk ”social housing”. Code for Sustainable Homes har även en indikator för vattenanvändning utomhus (Wat 2 – External Water Use) som inte är obligatoriskt till skillnad från indikatorn nedan.

Wat 1 – Indoor Water Use
Water consumption (litres/person/day) Credits Mandatory Levels
≤ 120 l/p/day 1 Level 1 & 2
≤ 110 l/p/day 2
≤ 105 l/p/day 3 Level 3 & 4
≤ 90 l/p/day 4
≤ 80 l/p/day 5 Level 5 & 6

Genomsnittssvensken i ett hushåll använder 180 liter per person och dygn. Andra boendeåret använde vårt hushåll 86 liter per person och dygn och tredje boendeåret 92 liter per person och dygn. Vår årliga vattenförbrukning är ca 145 m3.

Bild-422
Växthuset i Villa Trift 3.0 med konventionell takavvattning

Vilka vattenreducerande förbättringar återstår för mig och min familj? Förutom två vinrankor vattnar vi aldrig på friland. Vi har i stället prioriterat grödorna i växthuset som behöver regelbunden vattning under sommaren. En vattensparande möjlighet är regnvatteninsamling från växthustaket för bevattning.  Systemet måste vara flexibelt och tillåta både gratis regnvatten under sommaren och återgång till traditionell takavvattning via dagvattenledningen resten av året. Men vid ett snabbt överslag kommer jag fram till att vattenbesparingen inte kan bli mer än 0,5 % av vår totala årliga vattenförbrukning! Vi hade kunnat spara betydligt mer vatten med en nergrävd cistern för insamling av regnvatten till spolning och klädtvätt. Eller med återvinning av duschvattnet.

Blandare och wc-stolar är redan snålspolande som jag nämnde tidigare. Men idag finns energiklassade blandare. När det är dags att byta om ca 10 år blir det så klart A-klassade blandare. Men tekniken är inte den stora utmaningen. Som vanligt är det miljörelaterade beteende helt avgörande för vattenhushållningen.

Regnskugga och vattenbrist (1)

1 augusti, 2013
hållbar stadsutveckling, miljöanpassat byggande & boende
1 kommentar

Bild-305
Stickad modell av en genomsnittlig trerumslägenhet i Husby med badkar, WC, vask och badrumsskåp på utställningen Knitting House på Arkitektur- och designcentrum (fd Arkitekturmuseet) i februari 2013

Den senaste månadens torka har gjort frågan om vattenhushållning aktuell på nytt. Fram till 25 juli var Lund i regnskugga. Molnen passerade utan att fälla en enda vattendroppe under större delen av månaden (totalt 16,5 mm mot normalt 67,5 mm). Våra VA-system från 50-, 60- och 70-talen är dessutom i stort behov av renovering. Höjda vattentaxor väntar pga underhåll av vatten- och avloppsnäten, ökade krav på rening för att förhindra sjukdomsspridning orsakade av t ex bakterier, nya reservvattentäkter och skydd av befintliga vattentäkter. Branschorganisationen Svenskt Vatten räknar med prishöjningar med 30–100 % under de kommande 20–25 år för att täcka investeringskostnaderna.

Hittills har dricksvattenförsörjningen i Sverige varit trygg och relativt säker. Vattenpriset är dessutom lågt tack vare den rikliga tillgången på sötvatten. Vi har visserligen drabbats av enstaka händelser av otjänligt kommunalt dricksvatten som t ex fallen med kryptosporidium i Östersund 2010 och koliforma bakterier i Lund i april 2013. Men vi har ingen återkommande vattenbrist och förorenat dricksvatten som på andra håll i världen och Europa. I världen saknar ca 800 miljoner människor tillgång till rent dricksvatten.

Hur värderar då olika miljöklassningssystem vattenhushållning i boendet? Regionala skillnader i vattentillgång gör att kraven på maximal vattenförbrukning varierar när byggnader och stadsdelar miljöklassas. I Sveriges nyaste system för klassning på byggnadsnivå, Miljöbyggnad, saknas till och med en indikator för vattenhushållning. När systemet utformades prioriterades inte vattenfrågan i valet av miljöaspekter. Miljöbyggnad fokuserar istället på energi, innemiljö och material. Miljöklassningssystem i andra länder som Storbritannien, Tyskland och Australien har däremot vattenförbrukning som en självklar indikator för resurshushållning, Code for Sustainable Homes, DGNB respektive Green Star. I nästa inlägg kommer ett par smakprov på hur viktig vattenhushållning är utomlands.

Fortsättning följer…

Världsarv och verifiering (1)

30 juni, 2013
hållbar stadsutveckling, miljöanpassat byggande & boende
1 kommentar

Bild-391
Hemma igen – en stilla regnig söndag efter en minnesvärd vecka. Har återladdat batterierna i sol och 30-gradig värme tillsammans med halva familjen och 20 000 rotarianer i Lissabon. Vår semestervecka sammanföll nämligen med Rotarys årliga internationella sammankomst. Helt omöjligt att missa eftersom det fanns välkomstskyltar lite varstans och för att rotarianerna besökte några självklara turistmål precis som vi: staden Sintra i bergen och den moriska borgen Castelo de Mouros, Expo-området från 1998, tornet i Belém (med tillhörande Jerónimos kloster som var måndagsstängt) och slottet i centrala Lissabon, Castelo de Sao Jorge.

Bild-392
Torre de Belém, ligger ungefär 6 km från centrala Lissabon. Hit kan man ta en färja från den lilla fiskebyn Trafaria på andra sidan floden Tejo om man bor i Costa de Caparica

För min del har jag på mindre än två veckor fått uppleva tre välbevarade historiska miljöer som alla finns med på UNESCOs lista över världsarv: Trossö i örlogsstaden Karlskrona , Sintra 40 minuter från Lissabon med tåg och Torre de Belém inne i Lissabon. Karlskrona och Sintra är två högpoängare.

Bild-390
Utsikt över Sintra
Bild-393
Fina kaklade skyltar på väg upp till den moriska fästningen 300 meter över havet i Sintra

När vi väl kom hem väntade det glada beskedet från SGBC (Sweden Green Building Council) att verifieringen av vårt hus Villa Trift 3.0 har godkänts av Miljöbyggnads certifieringsråd. Jag skickade in ansökan om verifiering i maj 2012, två år efter inflyttning. Ett år senare är klassningsarbetet äntligen avslutat. Fördröjningen berodde på att rutiner, formulär och inrättandet av ett certifieringsråd inte var klara förrän vid årsskiftet. Systemet Miljöbyggnad är ett relativt nytt klassningssystem och intresset för certifiering har överträffat alla förväntningar. Över 800 projekt är föranmälda men hittills har bara 56 byggnader preliminärcertifierats. I sommar tänker jag skriva mer på bloggen om arbetsgången och kraven på verifiering för de 15 olika indikatorerna för ett nyproducerat småhus som bedöms enligt kriterierna i Miljöbyggnad version 2.0.

Tillfredsställelsen att rita, låta bygga och bo i en miljöklassad bostad är stor. Mätningar visar att huset är sunt att leva i. Riskerna för framtida fuktskador och farliga ämnen som belastar miljön är små. Tyvärr blev energianvändningen högre än beräknat men vi har ändå halverat vår driftkostnad jämfört med tidigare boende. Huset har en stomme av sten och kan förmodligen stå i 100 år. Men det är ingenting i jämförelse med fästningen som morerna byggde i Sintra på 700-talet eller Mosteiro dos Jerónimos i Belém från 1500-talet.

Bild-403
Mosteiro dos Jerónimos i Belém från 1500-talet

Bild-399
Utsikt över Lissabon från slottet, Castelo de Sao Jorge, på en av Lissabons sju kullar

Erfarenheter från en solfångare i drift (forts)

16 juni, 2013
mätning & uppföljning, miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar

Fortsättning på föregående inlägg. Frågor och svar:

Bild-385
De takintegrerade solfångarna i Villa Trift 3.0 i juni 2013. Samtigt som solen gör nytta på taket måste vi skydda rummen från övertemperaturer under soliga perioder. Räddningen är vertikala screenmarkiser som håller inomhustemperaturen under 24 grader. På sikt ska den klättrande vinrankan hjälpa till att avskärma solen

Kvar att önska?
Framdraget tappvarmvatten till tvättmaskinen för att kunna utnyttja solen maximalt under sommaren. Det händer ju att tappvattenuttaget varierar pga av att alla i hushållet inte är hemma och behöver duscha eller att vi diskar mindre än normalt. Då har vi överskott på varmvatten i tanken. Emellanåt förbrukar vi helt enkelt för lite varmvatten i förhållande till vad solen kan ge. Då hade det varit smart med en omkopplare i tvättmaskinen från enbart kallvattenanslutning till varmvattenanslutning. I traditionella tvättmaskiner värms normalt kallvatten upp av el till önskad tvättemperatur. Maskinen ska heller inte vara för stor, max 5 till 6 kg.

Det finns företag som numera tillverkar fjärrvärmeanslutna tvättmaskiner, läs mer här. Men ofta är dessa maskiner onödigt stora för privatbruk.

Praktiska erfarenheter från en solfångare i drift

12 juni, 2013
mätning & uppföljning, miljöanpassat byggande & boende
1 kommentar

Fortsättning på föregående inlägg.

Är i Karlskrona och precis tillbaka från lugnt kvällsyogapass på Wellness Studio som varmt kan rekommenderas. Efter sju års yogaträning skulle man kunna tro att man behärskar grundpositionerna. Men på Gerdahallen i Lund har instruktörerna ingen möjlighet att korrigera runt 50 deltagare på ett yogapass. Därför passar jag alltid på när jag är på annan ort att klämma in lite yogaträning i en mindre studio. Oftast är det ett fåtal utövare och helt plötsligt blir det handpåläggning från instruktören för att uppnå den rätta vridningen eller fördjupa positionen. I love it! Ständig förbättring även om det är långt mellan gångerna. Med denna inledning från solhälsningar i yogastudion tänker jag glida över i annan praktisk soldyrkan.

Solvärmeanläggningen i Villa Trift 3.0 som installerades i april 2010 är den första anläggning jag har personlig erfarenhet av. Som arkitekt med miljöinriktning hade jag designat solenergilösningar till flera småhuskunder innan jag själv blev anläggningsägare. Ett par av kunderna valde vakuumrör. I andra uppdrag installerades eller planerades huset för plana solfångare. En av kunderna har installerat en tredje spännnade variant, ett sk dränerande system där värmebäraren är vanligt vatten. Solfångarna på taket töms på vätskan när systemet inte är i drift. Vätskan lagras tillfälligt i ett uppsamlingskärl i närheten av tanken. När solen strålar igen pumpas vätskan upp i solfångarna på taket. Systemet kräver ett noggrant utförande med självfall i solfångarna på taket och en något kraftigare solkretspump. Fördelen är att vätskan inte behöver glykol som gör värmebäraren frostsäker eftersom systemet töms automatiskt på vätska vid både överhettning, när solfångaren inte levererar någon värme och vid frysrisk. Men självdränerande system är än så länge inte lika vanlig som traditionella solfångarsystem. Läs mer om olika solvärmesystem här.

Bild-384
Den högtidliga avtäckningen i maj 2010. Det enda som återstod var täckplåten över framledning och returledning till solfångaren längst till höger

Jag fortsätter med några frågor och svar.

Några överraskningar när solvärmeanläggningen driftsattes?
Ett oväntat fenomen inträffade redan på hösten 2010. Upptäckte att solfångarna var delvis fyllda med imma på insidan av glaset. Jag ringde såklart återförsäljaren som lugnade mig. Det kan inträffa vid fuktig väderlek. Men solfångarlådan är inte helt tät så efter tag ventileras ånga ut.

Oro för överhettning som inträffar flera gånger under den varma sommarperioden?
Återförsäljaren säger att systemet klarar av överhettning ett tiotal gånger per år. Händer det för ofta bryts glykolblandningen ner vilket sliter på komponenter och ledningar. Bästa sättet att kontrollera vätskans tillstånd är att tappa ut en liten droppe genom en av ventilerna. Använd lackmuspapper för att kolla pH-värdet som inte ska sjunka under 7 eller titta på färgen som ska vara ljusrosa. Om vätskan är mörk och luktar är det dags att byta. Vid leveransen är pH-värdet mellan 9 och 10,5 den färdiga glykolblandningen Tyfocor. Jag har inte gjort det än med det rekommenderas med 3 till 5 års mellanrum. På att-göra-listan i sommar.

Minnesvärt?
Tillfredsställelsen att se solen ladda tanken första gången och premiärduscha i solvärmt vatten. Och än idag!

Bild-383Skickliga installatörer med erfarenhet av solvärmeanläggningar är helt nödvändigt. Till vänster Ismail från Solrike Energi och till höger Dan från Lundabygdens Rörservice

Aktiv solvärme i Villa Trift 3.0

11 juni, 2013
mätning & uppföljning, miljöanpassat byggande & boende
1 kommentar

Bild-381
Villa Trift 3.0 är ett egenritat kataloghus som färdigställdes för tre år sedan i maj 2010

I helgen var Jacob på besök i Villa Trift 3.0 inför ett reportage om solvärme i tidningen Hus & Hem. Tänkte därför passa på att presentera vår solvärmeanläggning lite närmare på bloggen. Nedan följer en frågelista med de vanligaste frågorna som jag brukar få och mina svar.

Solvärme eller solel?
Verkningsgraden är bättre för solfångare som värmer tappvatten än för solceller som producerar el, ca 40 % respektive 12–15 %. Solfångare är alltså effektivare på att omvandla den instrålade solenergin till användbar energi. Men husets södervända takyta är planerad för framtida solceller när de har sjunkit i pris. Fick en offert förra året för en 20 m2 stor solelanläggning med takintegrerade solcellsmoduler av monokristallint kisel. Prisförslaget var runt 100 000 kr och den årliga elproduktionen beräknades till ca 2 500 kWh. Med 20 års avskrivningstid blir elpriset alldeles för högt, ca 3,50 kr/kWh. Men det händer mycket på solelfronten. I dagsläget kan mikroproducenter som är anslutna till Lunds Energis elnät sälja överskottsel till Lunds Energi för 1 kr/kWh.

Plana solfångare eller vakuumrör?
Hos oss föll valet på plana solfångare eftersom jag ville ha en takintegrerad lösning. Ett annat skäl var att de funnits på marknaden längre än vakuumrör. Det årliga energiutbytet för båda varianter är ungefär detsamma.

Varför solenergi?
Eftersom jag är arkitekt med miljöinriktning var det en självklarhet när jag byggde mitt eget hus att utnyttja solen både aktiv och passivt (solinstrålning genom fönstren). Energikällan är gratis, koldioxidneutral, förnybar och solfångarna har extremt låg miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv (dvs miljöpåverkan kopplad till utsläpp, resursförbrukning och avfall vid tillverkning, drift och kvittblivning när produkten tjänat ut).

Men kostnaden?
Även om investeringskostnaden är hög så är energipriset fast och den rörliga kostnaden är försumbar, ca 60 kr per år för solkretspumpens drifttid. Och är det någon som tror på sjunkande energipriser i framtiden?

Bild-295
20 januari 2013 fyllde solfångaren på 30-gradig värme i botten av tanken

Att tänka på vi planeringen av nybyggnad eller ombyggnad

  1. Solorientera huset för maximalt solenergiutbyte. 45 graders avvikelse från rakt söderläge minskar solutbytet med enbart ca 10 %. Även om du som fastighetsägare avstår från att installera solvärme idag är det kanske aktuellt för framtida fastighetsägare.
  2. En takvinkel mellan 25 och 45 grader är perfekt för en solvärmeanläggning.
  3. Håll den södervända takytan fri från takhuvar och skorstenar för att underlätta för installation av solfångare på taket.
  4. Planera för ett vattenburet värmesystem för störst flexibilitet och se till att det finns plats för en lämpligt placerad ackumulatortank.

Att tänka på vid installation av en solvärmeanläggning

  1. Välj en modell som är kvalitetsmärkt med t ex Solar Keymark.
  2. Välj en tillverkare med återförsäljare som kan ge lokal support.
  3. Välj en installatör som har erfarenhet av solvärmeinstallationer. Fråga tillverkaren om tips.

Mer fakta finns på Svensk solenergi

bild336
Solvärmekomponenterna finns i den kombinerade tvättstugan och teknikutrymmet. Från vänster i bild: ackumulatortanken, den isolerade solkretspumpen med framledning och returledning (den svarta lådan), 12 l förkopplingskärl och ett 40 l expansionskärl längst till höger ovanför korgarna. Det vita vägghängda skåpet mellan expansionskärlen är ventilationsaggregatet med en roterande värmeväxlare

Kort solfakta för Villa Trift 3.0
Hushållets storlek: 4-5 personer

Systemlösning: Kombisystem med solfångare kopplad till en ackumulatortank för både uppvärmning och tappvarmvatten

Solorientering: Långsida och takyta mot sydväst (42,5 graders avvikelse från rakt söder läge)

Solfångare: Plana takintegrerade solfångare

Total solfångararea: 6,9 m2, tre moduler à 2,3 m2

Modellbeteckning: Vitosol 200 F

Solenergiutbyte vid optimala förhållanden: 976 kWh per år

Tillverkare: Viessmann, tillverkade i Tyskland

Kvalitetsmärkning: Solar Keymark

Solvärmestöd: 7 320 kr (investeringsstödet är numera borttaget. I dagsläget finns endast möjlighet för befintliga hus att utnyttja ROT-avdraget)

Installationsår: Våren 2010 (nyproducerat småhus)

Installatör: Lundabygdens Rörservice

Byggentreprenör: ByggSpecialisten

Total faktisk kostnad för hela solvärmeanläggningen (solfångare, ackumulatortank, övrigt material för solvärmeanläggningen, arbetskostnad): 82 548 kr

Storlek acktank: 500 liter, 700 x 700 x 2000 mm (inkl isolering 45 mm på sidorna och 95 mm i toppen) Nordic Värmeberedare TBA500, 20 meter varmvattenslinga och 10 meter solslinga

Expansionskärl: Förkopplingskärl 12 liter (för att ångan ska svalna) + expansionskärl med gummiblåsa 40 liter

Värmebärare: Tyfocor G-LS (propylenglykol och vatten)

Solkretspump: 60 W, i drift ca 1 000 timmar per år

Energipris: 1,5 kr/kWh (beräknat årligt energiutbyte 2 400 kWh, investeringskostnad exkl acktank och med avdraget solvärmestöd, 4 % kalkylränta, avskrivningstid 20 år. Obs! Det finns anläggningar från 80-talet som fortfarande producerar värme. Det något höga priset beror på högre inköpspris är de billigaste varianterna på marknaden och den takintegrerade lösningen)

Täckningsgrad: Från maj till september täcker solvärmen i princip hela vårt uppvärmningsbehov av tappvatten. Men solfångaren ger ett betydande tillskott redan i mars och oktober

Kundnöjdhet: Hög (snyggt integrerad på taket, bra service, inga driftstörningar på tre år)

Bild-382Pedagogisk reglercentral från Viessmann. En glad smiley i displayen betyder att systemet fungerar. När solfångarna överhettas och temperaturen är kring 140 grader blinkar en varningstriangel men eftersom smileyn fortfarande ler finns ingen anledning till oro. Överhettning inträffar när ackumulatortanken är fulltankad med 90 gradigt vatten pga för lite varmvattentappning. Solkretspumpen stängs av automatiskt för att undvika överhettning i tanken och temperaturen stiger i solfångaren på taket. Ångan som bildas pressas ner i expansionskärlen. När solen gått ner svalnar systemet och temperatur och tryck återgår till normala driftförhållanden. Nästa dag kan solfångarprocessen starta igen

Giftfri odling och giftfritt byggande

29 maj, 2013
miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar

Förra veckan genomförde Utmaning hållbart Lund för andra året i rad sitt festivalarrangemang ”Planet Lund”. Förra årets breda tema var Hållbarhet och i år var det Stadsodling. Jag var en av 150 deltagare på fredagens kunskapsdag om stadsodling.

Flera lokala odlingsprojekt presenterades men även det sociala företaget Stadsjord i Göteborg som drivs av Niklas Wennberg. Biologen Anna Sofia Persson är vass på vildbin (både solitära vildbin och humlor som är sociala vildbin). Jag har tidigare fått många bra tips av Anna inför mina egna biprojekt. Projektet Ett grönare Lund är finansierat av Allmänna arvsfonden och drivs av ABC och LKF (Lunds kommunala fastighetsbolag) gemensamt. I korthet handlar det om stadsodling som metod i en demokrati- och ungdomsatsning på Linero. Vi i får se om det kan leda till bestående förändringar. Projektmedlen räcker till och med 2014 och därefter är det upp till LKF.

Efter en wokad ekologisk utomhuslunch var det dags för workshops. Själv sprang jag mellan två av dem: Lönsam stadsodling med citybonden Niklas Wennberg och Snabbkurs i odling med kunniga deltagare från Holma folkhögskolas lundabaserade kurs i stadsodling. Karin Jansson avslutade med den dystra upplysningen att glömma giftfri odling. Inte ens ekologiska odlingar kan undvika gamla gifter i marken och gifter som finns i utomhusluften.

Om en halvtimme börjar seminariet om Vägen till ett giftfritt byggande. I dagsläget är flera ämnen förbjudna men bara över en viss haltgräns. Frågan är om vi någonsin kommer att få uppleva en giftfri byggsektor. Jag lekte med tanken att införa en giftfri dag i almanackan. Skulle det gå att avstå från tveksamma kemiska ämnen eller vistas på ställen där det finns tveksamma ämnen en hel dag? Tror inte det…

Fem dygn med otjänligt vatten

14 april, 2013
miljöanpassat byggande & boende
2 kommentarer

Bild-320

Har precis kollat på VA-Syds hemsida som har uppdaterats varje dag med anledning av envisa koliforma bakterier som funnits i lundabornas dricksvatten sedan 9 april. Vattnet är tjänligt! Efter fem dagar med en ovanligt aktiv vattenkokare konstaterar jag hur odramatisk veckan trots allt har varit i vårt hushåll med ungdomar och två vuxna. På dagis, i sjukvården och hos tandläkaren blir vardagen så klart mer omständlig när dricksvattnet måste kokas i stora mängder.

Men en tidig morgon i julas utbröt nästan vattenpanik när kommunen hade stängt av vattnet i gatan 100 meter bort utan förvarning. Toalettcisternen hade ett par spolningar kvar (tack vare snålspolningen) men det fanns inget vatten att borsta tänderna med eller tvätta ansiktet med, att duscha i eller koka te på… Anledningen var en vattenläcka som en god medborgare hade rapporterat till VA-Syd vid fyratiden samma morgon. Men kristillståndet varade bara fem timmar. Med vatten i kranen njöt jag kl 10 av varje tandborstdrag och mitt röda roiboste har aldrig smakat så gott.

Vad är fem dygn med lite bakterier jämfört med en tillvaro utan rinnande vatten? I världen saknar ca 800 miljoner människor tillgång till rent vatten.

Läs mer om vattenfrågan i ett av mina tidigare inlägg – om vattenhushållning, om värdet av rent vatten.