arkiv

miljö

Mer om metaller

9 februari, 2012
miljö, miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar

Det inledande frågan i första inlägget om metaller har inget självklart svar. Är metallfasader ett hållbart materialval? Materialval påverkas av flera miljöaspekter: livslängd, kostnader (livscykelkostnad och inköpskostnad), materialets krav på skötsel och rengöring, påverkan på miljön i form av resursförbrukning, utsläpp och avfall, anpassning till kulturmiljön, estetiskt uttryck mm. Plåttak har t ex flera fördelar. Materialet klarar låga taklutningar och har en livslängd på upp till 80 år. Tegelpannor av hög kvalitet kan hålla lika länge men kräver en taklutning på minst 14 grader.




Helsingfors Musikcenter

På plåtseminariet Plåt 12 förra veckan visades fantastiska publika och kommersiella byggprojekt av skickliga och namnkunniga arkitektkontor. När jag var på Passivhus Norden konferensen i Helsingfors oktober 2011 förälskade jag mig i Helsingfors musikcenter ritat av Marko Kivisto/LPR Arkitekter (2011) som ligger i gott sällskap mellan Kiasma kontsmuseum ritat av Steven Holl (1998) och Finlandiahuset ritat av Alvar Alto (1971). Musikcentret har ett fasadmaterial som på avstånd ser ut som sten men på närmare håll visade sig vara en präglad metallfasad av förpatinerad koppar Nordic Green Living 1.


Kiasma (längs upp till vänster) och Finlandiahuset i Helsingfors med marmorskivor som bågnar

För mig kan det vara lättare att acceptera påkostade ikoniska offentliga byggnader jämfört med exklusiv vardagsarkitektur. Man ska ju ha råd att bo och verka i sin stad. Men det finns förstås gränser för exklusiv varumärkesdesign. Alvar Aalto var orubblig i sitt val av marmor från Cararra på konserthuset i Helsingfors som tyvärr bågnar eftersom fasadskivorna är för tunna. Fasadkonstruktionen tillåter inte att man monterar tillräckligt kraftiga och mindre deformationsbenägna marmorskivor. Ett alternativ var att byta till finsk granit men förslaget gillades inte av bl a Museiverket. Istället byter man skivorna med jämna mellanrum. Resursslöseri kan man tycka, precis som när moderna fasadkonstruktioner kostar 90 000 kr per m2.

Metaller i miljön

8 februari, 2012
miljö
Lämna en kommentar

I miljösammanhang är det känt att metaller i för höga halter kan vara ett miljögift. Metallutsläpp kan  t ex påverka mikroorganismer och markenzymer negativt. Metallernas miljöeffekter beror på koncentrationen och i vilken kemisk form metallen uppträder. Dagens inlägg är en fortsättning på förra inlägget om mina intryck av Plåt 12.


Enkla plåtdetaljer i standardutförande på VillaTrift 3.0

Korrosionsprofessorn Inger Odnevall Wallinder från KTH var inbjuden för att tala om metallfasadernas miljöpåverkan. Hennes inställning till metallfasader var uppenbar. Korrosion av metaller är en naturlig process (plåt rostar men andra metaller korroderar). Många metaller är nödvändiga för flera biologiska processer. Wallinder var mycket kritisk mot kommuner, bl a Stockholm stad, som i sina lokala byggmiljöprogram förbjuder koppartak. När det regnar förs koppar bort med regnvatten från taken via dagvattenledningarna till vattendragen. För höga halter av koppar och även andra metaller kan skada vattenlevande organismer. Men Wallinder höll med om att koncentrationen av kopparjoner som är tillgängliga för organismer är mycket hög precis vid takkanten. Problemet går att hantera t ex om dagvattnet får passera ränndalar i trottoaren av betong. Betong och sten binder de fria kopparjonerna och reducerar läckaget i naturen väsentligt enligt Wallinder. Det nybyggda Sven-Harrys Konstmuseum i Stockholm har en fasad av mässing. Kommunen accepterade till slut materialvalet men för att ta hand om läckande kopparjoner anlades en renande dagvattendamm med kalksten.

Wallinders budskap var tydligt. Fortsätt använda plåt på taken och metall på fasaderna. Läckaget minskas naturligt på vägen från taket eller genom särskilda åtgärder. Dessutom är det diffusa utsläppet från byggnader enligt Wallinder betydligt mindre än från trafiken (däckslitage, bromsar, spår och vägbeläggningar…).


Aluminiumprofilerna på det väggmonterade växthuset Serralux från Classicum Växthus är knappt synliga bakom de svarta gummilisterna som håller fast glaset

I Villa Trift 3.0 avstod jag medvetet från obehandlade plåtdetaljer. Men det väggmonterade växthuset är däremot av olackerad aluminium. Hängrännor, stuprör, fönsterbleck och krönplåtar är gjorda av lackerad stålplåt från Plannja i silvermetallic. En av Wallinders OH-bilder visade utsläppen från belagd plåt och plåt utan ytbehandling. Av bilden framgick det att behandlingen skyddar mot läckage av korrosionsprodukter så länge behandlingen är intakt. Men på sikt fälls metaller ut även från behandlade produkter.

En överraskning bland utställningsmontrarna var materialet Rheinzink som är silvercertifierat enligt cradle-to-cradle (vagga-till-vagga). Cradle-to-cradle är ett märkningssystem som bygger på M Baumgart och W McDonough:s tankar om design. Deras fokus är kretsloppstänkandet i byggandet. ”Waste equals food” är en av deras grundprinciper. Avfall ska minimeras under hela produktens livscykel och materialet ska kunna återanvändas eller återvinnas utan att materialegenskaperna försämras. Restprodukterna ska inte betraktas som avfall utan som näring för nya produkter med träden i naturen som förebild. Även byggnader kan klassas enligt samma system. På Bornholm planerar man ett projekt som också ska certifieras enligt samma system. Projektet kallas Green Solution House som är ritat av arkitektkontoret 3XN.

Metallfasader – ett hållbart materialval?

6 februari, 2012
miljö
3 kommentarer

Gratisarrangemanget Plåt 12 hölls i år i Orkanen i Malmö 2 februari. Dagens höjdpunkt var det avslutande föredraget med Robert Greenwood från Snöhetta, ett norskt arkitektkontor med flera internationella framgångar. Exposén innehöll framför allt stora imponerande prestigefulla projekt som t ex biblioteket i Alexandria (kontorets första projekt och starten på kontorets internationella framgångar), operan i Oslo, minnespaviljongen på Ground Zero i New York, ett planerat kulturcentrum i Saudiarabien och den prisbelönta Paviljongen för vilda rendjur i norska fjällen. Jag är imponerad av kontorets företagsfilosofi med ett demokratiska arbetssätt och integrerad design där alla designdiscipliner (inredning, byggnad och landskapsplanering) ingår i flera av kontorets projekt. På kontoret i Oslo och New York finns ingen traditionell fysisk uppdelning i olika avdelningar eller projektgrupper. Vägg i vägg med kontorets matsal jobbar en robot med kontorets organiska och tredimensionella byggnadsmodeller, en förutsättning för att genomföra t ex rendjurspaviljongen där interiören är skulpterad ur massivt trä.

Gregory Romine, en fasadkonsult från Axis Facades, visade prov på olika curtain-wall lösningar från företagets verksamhet. Curtain-wall är en fasadkonstruktion som ligger utanför byggnadens bärande konstruktion och kan bestå av metall, glas, sten eller kompositmaterial. Fasadkonstruktionen bär bara sin egen vikt. Både jag och min bänkkamrat satte kaffet i halsen när vi fick höra priset på den dyraste metallfasaden som företaget medverkat till – 90 000 kr per m2 för enbart fasadlösningen i metall! I deras projekt ligger ofta kostnaden för fasaden mellan 5 % och 25 % av den totala byggkostnaden. Metall är en begränsad resurs som kräver otrolig mycket energi för att utvinnas och bearbetas. Men energiåtgången kan minskas genom att använda återvunna råvaror. För aluminium minskar energianvändningen med 95 % om råvaran är återvunnen istället för jungfrulig. Det hade varit intressant att få veta hur stor andel av deras fasader som innehåller återvunnen råvara.

Detta är bara ett urval av alla seminariets föredrag. Men ett seminarium om plåt kan inte utelämna frågan om metallernas miljöpåverkan. Mer om detta i nästa inlägg…

Mer om våtrumsgolv av PVC

6 december, 2011
miljö, miljöklassning
Lämna en kommentar

Enstaka besökare i Villa Trift 3.0 har reagerat på våtrumsmattan av PVC i badrum och wc/dusch eftersom klinkergolv är standard i nyproducerade bostäder. Just i våtrum föredrar jag ett golvmaterial som både fungerar som ytskikt och tätskikt. Det känns som ett tryggare alternativ än klinker på ett osynligt rollat tätskikt. Ett slätt våtrumsgolv är dessutom mer lättstädat och man slipper använda onödigt starka kemikalier som klinkerfogar oftast kräver. Hade det funnits något PVC-fritt golvalternativ för våtrum till en rimlig kostnad hade jag naturligtvis valt det. För mig är det däremot otänkbart att välja PVC-golv i torra utrymmen där det finns flera miljöanpassade alternativ.

Men hur miljöriktig och hälsosam är en plastmatta med mjukgörare? De miljömässiga nackdelarna med PVC är mängden klor som gör att svårnedbrytbara dioxiner bildas vid förbränning vid en viss temperatur. Dioxinbildningen minskar om man tillsätter svavel vid förbränningen eller genom att förlänga förbränningstiden vid höga temperaturer. Det bildas även försurande saltsyra men saltsyran kan neutraliseras i en kontrollerad avfallsförbränningsanläggning. Mjukgörare eller ftalater som de kallas på kemispråk frigörs (emitterar) när plastmattan är nylagd för att så småningom klinga av. Fyra ftalater klassificeras av EU som fortplantningsstörande: DEHP, DBP, BBP och disobutylftalat (se föregående inlägg). PVC-mattan Forza från Forbo som finns i bad och dusch i Villa Trift 3.0 består 19–21 % av DINP. DINP anses bäst från miljösynpunkt och räknas inte som ett utfasningsämne. Kemikalieinspektionen saknar tyvärr fortfarande kriterier för hormonstörande ämnen. I byggnader som GULD-klassas tillåter inte klassningssystemet Miljöbyggnad att det finns utfasningsämnen som överstiger specificerade haltgränser. Haltgränserna varierar för olika ämnen, 0,01–0,5 %  (indikator nr 15: Utfasning av farliga ämnen).

Läs om ftalatfria PVC-golv för våtrum i förra inlägget.

Våtrumsnytt – lättstädade ftalatfria PVC-golv!

5 december, 2011
miljö, miljöklassning
1 kommentar

Blev glatt överraskad på våtrumsmässan på Slagthuset i Malmö 30 november som arrangerades av Skånsk Byggtjänst. Golvtillverkaren Altro kommer till våren ut med en homogen 2 mm PVC-matta för våtrum utan ftalater. Det finns flera ftalater och en del av dem klassas som hormonstörande och cancerogena. Istället för ftalater används majsbaserade mjukgörare. I Altros Safetygolv som är halksäkra används krossade olivkärnor för att göra ytan lite kornig. Materialspill från renskärning vid mattläggning och produktion återvinns och blir råvara i nya golv. Tyvärr kan inte utriven plastmatta återvinnas pga lim- och spackelrester. Förnybara råvaror och återvinningstänk är ett steg framåt.


Foto ProService

På golvet i badrum och duschrum i Villa Trift 3.0 ligger den helt släta PVC-mattan Forza från Forbo. Produkten klarar BASTA-kriterierna. Mattan innehåller visserligen mjukgöraren DINP men den är inte klassad av EU som särskilt farlig. På Kemikalieinspektionens hemsida kan man läsa att andra mjukgörare som DEHP, DBP, BBP och disobutylftalat är fyra av 46 ämnen som finns med på EU:s lista till kemikalieförordningen Reach över särskilt farliga ämnen. Altro har sedan länge använt fosfater istället för ftalater som mjukgörare. När klorparaffinerna försvinner från Altros produkter nästa år kan även deras golv registreras i BASTA-systemet.

Lönsamma men ”osynliga” energibesparingar

11 november, 2011
miljö
1 kommentar

Vilket magiskt datum! Dagens inlägg har mer karaktären av en fundering med anknytning till tidigare påannonsering om Tim Jackson. I sitt korta föredrag på TED Talk (Tim Jackson´s economic reality check) betonar han vikten av gröna investeringar i samhället och hushållen. Han ställer även den oundvikliga frågan: Varför är vi så dåliga på att genomföra lönsamma energieffektiviseringarna i våra hem? Hans svar är att vi är så upptagna av att få vardagslivet att gå ihop.

Jag håller delvis med honom men tror att förklaringen är mer komplex. Varför hinner så många av oss som har det gott ställt med att renovera och förbättra t ex badrum och kök trots livspusslet? Kan det handla om människans psyke som stimuleras av synliga förbättringar? Drivkraften kan vara personlig tillfredsställelse eller statusmarkering. Lägga 15 000 kr på tilläggsisolering av vinden eller ett nytt parkettgolv? Ny isolering på vinden syns på energiräkningen men räkningar är inget man kollar på varje dag.

Men samtidigt är det många egnahemsägare som tar fukt i källaren och mögelrisk på allvar när de dränerar om sina hus. Ett nytt dräneringssystem runt husgrunden blir osynligt så fort dräneringsdiket är igenfyllt. I gengäld slipper man parkett som reser sig i källaren, mögelluktande kläder och puts eller tapet som lossnar från källarväggen. En fuktfri källare ger ofta direkt invändiga synliga effekter.

Eller är förklaringen att energin är för billig? Med högre energipriser blir åtgärderna ännu mer lönsamma. Då kan man fråga sig om t ex danskarna är bättre på att genomföra energiåtgärder som har dubbelt så höga elpriser. (Vet inte svaret men ska ställa frågan vid nästa byggseminarium med danska deltagare.)

En annan tänkbar förklaring kan vara att fastighetsägare är vana vid statliga stödprogram och avvaktar med åtgärder tills det finns bidrag eller andra ekonomiska incitament. Träffade nyligen en bostadssakkunnig på länsstyrelsen som bekräftar att stöden till byte till energieffektiva fönster och byte av värmesystem var väldigt populära.

Ett ytterligare hinder för energibesparingar kan vara fällan att fokusera på återbetalningstid istället för årlig kostnad + årlig besparing med hänsyn till ränta och livscykel. Helhetstänkande och beräkning av livscykelkostnad är en viktig nyckel för energismarta fastighetsägare. Om man väljer att tro på synlighet och visuella kvaliteter som en viktig motor för förändringar i hemmet kanske miljöklassat boende har goda utsikter. En plakett som pryder entrén är väl ett tilltalande smycke i hemmet?

Det ekologiska rådet firar 20 år med Tim Jackson m fl

9 november, 2011
miljö
1 kommentar

”Många av oss är fast i en cirkel där vi spenderar pengar som vi inte har på grejor vi inte behöver, för att göra intryck som inte är bestående på människor som vi inte bryr oss om”, säger Tim Jackson. (Källa Ordfront förlag)

På fredag 11 november tar jag mig till Römersgade 14 i Köpenhamn för att fira Det ekologiska rådets 20-års jubileum med bl a Tim Jackson som talare. Jag hörde honom i februari på Orkanen i Malmö i en proppfull lokal. Ser fram emot att höra honom utveckla sin kritik av dagens tillväxtdrivna ekonomiska modell som inte erkänner att det finns gränser för tillväxten. Den här gången har jag med mig ett exemplar av hans bok Välfärd utan tillväxt som jag hoppas att han får tillfälle att signera…

Lyssna gärna på TED Talk med Tim Jackson.

Utfasning av glödlampor

4 november, 2011
miljö, miljöanpassat byggande & boende
1 kommentar


LED-lampor från Philips, 6 resp 7 W, med en brinntid på ca 25 år. Den ena med synlig fosforbeläggning som ska höja färgtemperaturen. Kylflänsarna vid sockeln är viktiga för livslängden eftersom även LED avger värme. Men ljusstyrkan för en LED-lampa av den här sorten motsvarar ungefär en 40-watts glödlampa

Hörde häromdagen ett intressant expressföredrag av Thorbjörn Laike, miljöpsykolog från LTH. En av arkitekterna i publiken var skeptiskt till utfasningen av glödlampor och ställde frågan om det finns undersökningar som visar storleken på glödlampornas tillskott till vårt värmebehov i Norden. Hon menade att värmetillskottet från glödlamporna måste också vägas in. Jag tänkte kommentera hennes inlägg men hade glömt den exakta siffran. När jag kom hem kollade jag mina anteckningar. Enligt Diana Avasoo på WSP som föreläste 11-02-07 om fönster på uppdrag av Energimyndigheten kan man bara tillgodogöra sig ca 35 % av spillvärmen från glödlampor beroende på styr- och reglersystem. Enligt andra studier uppges ca 50 % av spilllvärmen komma rumsvärmen till godo i småhus.

Styrsystem med innegivare eller fungerande termostater på radiatorerna är förstås viktigt om vi ska spara värme. Annars bidrar spillvärmen från glödlamporna bara till att höja rumstemperaturen. Jag har också hört att en hel del av spillvärmen från taklampor stannar kvar vid taket och inte når vistelsezonen. Spillvärmen från glödlampor har man dessutom bara begränsad nytta av under uppvärmningsmånaderna okt–april.

Det är lite oroande att så många i bl a arkitektbranschen oreserverat försvarar glödlampsljuset. Jag tycker att det är bra att EU fasar ut glödlampor och på så sätt tvingar fram mer hållbara och funktionella alternativ. I en övergångsperiod kanske nya ljuskällor inte är helt optimala men om man funderar över hur många i världen som saknar belysning ska man väl stå ut ett tag!

Plusprojekt i gummifabriken

1 november, 2011
miljö, miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar

EVAA-projektet, H+ och Sustainable Business Hub arrangerade igår ett inspirerande och lärorikt diskussionsseminarium på Campus Helsingborg. Alltid lika kul att återvända till Campus fina lokaler där jag gick min första miljökurs om samhällets ekologi.

Dagen inleddes med korta presentationer av clean-tech företag som verkar regionalt och internationellt. Automatiska sopsugsystem, biologisk småskalig rening med växter och applikationer för smarta elnät var några affärsområden. Efter workshops om avfall, energi och VA i Helsingborgs största stadsförnyelseprojekt H+ modererade Peter Örn en paneldiskussion. Peter Örn är bl a ordförande i delegationen för hållbara städer. Några av mina tankar efter dagen kretsade kring export av färdiga tekniklösningar, typ Symbio City. Att exportera svenskt kunnande om hållbara städer är nämligen ett av delegationens syften. Känner mig ganska skeptisk till färdiga paketlösningar som går på export. Hållbar stadsutveckling handlar ju om helhetstänkande och lokala förutsättningar. Vad är vitsen med att anlägga en avfallsförbränningsanläggning om landets avfall mestadels består av vått matavfall? Kanske har koncept för processer och samverkansplanering ett högre användarvärde i andra delar av världen…

Region Skånes miljöprisdag på pappersbruket

28 oktober, 2011
miljö, miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar

Igår bjöd Region Skåne på en underhållande och inspirerande miljöprisdag på papperspruket i skogiga Östanå. Grattis Jenny Berger som fick året miljöpris! Hon driver en ekologisk hårsalong i Malmö, Big Hair Mama. Jag blev jätteglad för Region Skånes miljöstipendium. Stipendiepengen ska användas för att studera hållbarhetscertifiering av stadsdelar och fortsatt kunskapsspridning om Sveriges första miljöklassade bostadshus Villa Trift 3.0 (enligt systemet Miljöbyggnad). Jag fortsätter som tidigare med en aktiv blogg, arrangerar visningar och håller föredrag om Miljöbyggnad med Villa Tift 3.0 som exempel.

Moderatorn Gunhild Carling var helt ny för mig. Superskicklig och rolig! Hon underhöll med step, swingtoner och tuff dixietrumpet mellan prisutdelningar och korta föredrag om binas gratistjänster, lokalproducerade Tarkett-golv och rättvis och ärlig slow-food.