arkiv

mätning & uppföljning

Att styra utan att frikoppla hjärnan

24 april, 2013
mätning & uppföljning
1 kommentar

Innegivaren är hjärnan i byggnaden som styr värmetillförseln. En del byggnader har både innegivare och utegivare. Syftet med att styra ventilations- och värmesystemet i en byggnad är att hushålla med värme och el och samtidigt säkerställa ett bra inomhusklimat. Jag är mycket nöjd med vårt snabbreglerade radiatorsystem som är bra på att ta till vara gratisenergin från solen, människor, apparater och belysning. I byggnader med ingjutna golvärmeslingor i betongplattan är förutsättningarna inte lika bra pga av systemets tröghet. Men golvvärmesystem har andra fördelar.

En känslig innegivare utan lång fördröjning kan spara många kilowattimmar. När solen värmer rummet där innegivaren är placerad skickas snabba signaler via en tunn ”telekabel” från innegivarens kretskort till shuntmotorn som reglerar framledningstemperaturen till radiatorsystemet. Om innegivaren är olämpligt placerad kan effekten bli sämre termisk komfort i t ex gavelrum med mycket yttervägg eller rum mot norr.

Ett alternativ är ett styrsystem med flera innegivare och ett medelvärde om det är det svårt att hitta en neutral placering. Men flera innegivare förekommer sällan i småhus och det känns onödigt komplicerat. Någonstans går gränsen för elberoende automatisk styrning. När Villa Trift 3.0 byggdes fick jag frågan av en reporter om varför här inte finns närvarostyrning för belysningen, dvs lampor tänds och släcks automatiskt när någon är i rummet. Jag svarade att i offentliga lokaler och kontorslokaler kan närvarostyrning spara pengar och energi om användarna är dåliga på att släcka. I hemmiljö är det billigare att släcka manuellt. En annan vinst är förhoppningsvis mer energimedvetna användare.

bild617
Belysningen i skafferiet och alla andra rum i Villa Trift 3.0 tänds och släcks manuellt. Läs mer om styrningen i förra inlägget

Ny placering av innegivare

22 april, 2013
mätning & uppföljning
1 kommentar

Bild-326
I maj har vi bott tre år i Villa Trift 3.0. Intrimning av system och småjusteringar är inget ovanligt de två första åren i ett nytt hus. Vi har genomfört ett par viktiga förbättringar sedan huset byggdes: isolering av den vattenmantlade kaminen och installation av elektronisk styrning av elpatronen istället för mekanisk styrning. En isolerad kamin med en dubbelglaslucka ger betydligt mindre strålningsvärme till rummet. Efter åtgärden stämmer fördelningen av värme till vatten och luft bättre med utlovad prestanda, dvs 80 % av värmen levereras till ackumulatortanken och ca 20 % till luften. Tidigare höjdes rumstemperaturen drygt 3 grader efter någon timmes eldning i kaminen. Numera är rumstemperaturen max 1,5 grad högre efter ett eldningstillfälle. Innegivaren har till för en vecka sedan varit placerad på en hjärtvägg i allrummet ca 4 meter från kaminen. När rumstemperaturen stiger ger innegivarens mikroprocessor signal till shuntmotorn under ackumulatortanken att minska värmetillförseln till radiatorerna och så småningom stoppas värmetillförseln. Problemet var att värmen stängdes av lite för tidigt. Under kalla vinterdagar kan det bli för kallt i rummen längst bort i huset som inte får någon glädje av strålningsvärmen. Vi löste det genom att höja börtemperaturen på innegivaren manuellt i samband med eldning.

Bild-325
När rumstemperaturen stiger ger innegivarens kretskort signal till shuntmotorn under ackumulatortanken att minska värmetillförseln till radiatorerna och så småningom stoppas värmetillförseln helt

Jag har pratat med flera konsulter och installatörer i branschen och alla är överens om att det inte är lätt att hitta en bra placering av innegivaren. Den får inte träffas av direkt solstrålning eller vara för nära en radiator eller lampa. Förra veckan kom Jörn från Imtec (fd NEA) och vi flyttade gemensamt innegivaren till ett läge som jag tror kan vara mer optimalt från komfortsynpunkt. Här är den mindre påverkad av solinstrålning, strålningsvärme från kaminen och spillvärme från personer i allrummet. Det är alltid trist med utanpåliggande ledningar i ett nytt hus men tack vare husets smarta planering och undertak blev ingreppet ganska lindrigt. Men själva utförandet kan vara en rysare. Funkar dragningen av tomrören utan att stöta på hinder på vägen? Kommer dragfjädern att lyckas dra igenom tråden i 10 meter långa flexrör och VP-rör? Installationen kunde fullföljas och framöver blir temperaturen i hela huset förhoppningsvis jämnare.

Bild-324
Vänstra bilden: det nytagna ingångshålet i tvättstugan med halogenfritt VP-rör.
Högra bilden: med hjälp av rensningsluckan i hallen utanför badrummet kunde vi koppla ihop flexröret med VP-röret och fiska fram ledningen med en dragfjäder (4 mm platt nylonlina). Man tejpar fast ledningen på dragfjäderns ena ände av metall och skjuter fram dragfjädern i tomröret tills den visar sig i utgångshålet.  Därefter drar man igenom hela linan och den fasttejpade tråden

Bild-323Innegivaren monterades 1,5 m över golvet som tidigare och tråden är dold i en vitlackerad aluminiumskena infäst på lättbetongväggen

Bild-322

Återkommer med rapport när eldningssäsongen sätter igång igen i oktober. Installationen sammanföll nämligen med väderomslaget till varma vårtemperaturer. Sedan mitten av april står enbart solen för uppvärmningen och elpatronen stöttar mulna dagar.

Drivkrafter för hållbar offentlig upphandling

6 februari, 2013
mätning & uppföljning, miljöklassning
Lämna en kommentar

bild606
Vad är en plakett på planket värd?

Vad möjliggör hållbart förändringsarbete i bygg- och fastighetsbranschen? Offentlig upphandling som tillåter miljökrav är en sådan möjlighet. Men av vilken anledning väljer offentliga byggherrar att ställa miljökrav? Eller varför väljer allmännyttiga bostadsbolag och privata byggherrar att ställa miljökrav genom att t ex miljöklassa nyproducerade bostäder? Den senare frågan får jag ofta själv av studenter när jag håller föredrag eller vid studiebesök i mitt eget miljöklassade hus.

Den senare frågan får jag ofta själv av studenter när jag håller föredrag eller vid studiebesök i mitt eget miljöklassade hus.

Förra veckans seminarium ”Hållbart förändringsarbete: Offentlig upphandling och hållbart byggande” i Malmö gav en del svar. Arrangörerna var Skanska, Lunds universitet och Riksbankens Jubileumsfond. Initiativtagaren var forskaren Lina Wedin Hansson, doktor i rättssociologi, och hennes avslutande fråga till panelen var: Vad möjliggör hållbart förändringsarbete i bygg- och fastighetsbranschen?

Åse Togerö, utvecklingsledare på Skanska Sverige, lyfte fram kommunikationens betydelse, t ex genom Skanskas strategiska verktyg för gröna projekt ”Skanskas Gröna karta” eller ”Skanska Green Color Palette”. Men även mogenheten i organisationen. För Skanska är det självklart att grönt byggande förenligt med ekonomiska krav.

Ardelan Shekarabi, doktorand i juridik, menade att lagar som t ex LOU (Lagen om offentlig upphandling) egentligen inte är något hinder. Det viktigaste är att ledningen har en klar målbild av vad man vill uppnå med upphandlingen.

Andrea Sundstrand, doktor i offentlig rätt, tryckte bestämt på tydliga regelverk. Lagarna sätter ju gränserna för krav som är möjliga att ställa.

Linda Ericsson, byggprojektledare på MKB, menade att det är viktigast vad var och en av oss vill. Det är ett systemfel om hållbara projekt ska kosta mer än projekt som förorenar.

Susanne Toivanen, docent i sociologi, underströk vikten av krav från investerare, byggherrekrav och kundkrav.

Per Wickenberg, professor i rättssociologi, lyfte fram de goda exemplens makt. Men även tydlighet, kompetens och ledarskap. Politikerna har alldeles för kort perspektiv.

I pausen fick jag möjlighet att höra mer om varför ett kommunalt allmännyttigt bostadsföretag miljöklassar nyproducerade bostadshus. Linda förklarade att det är en självklarhet för MKB att erbjuda malmöborna ett grönt boendealternativ, t ex genom Greenhouse. Men varför inte förrän nu? Miljöklassningsmetoder har ju funnits ett tag. Svaret enligt Linda är både en ledningsfråga och kanske ett generationsskifte bland medarbetarna. Miljöklassningen är dessutom en metod som underlättar kvalitetsstyrning. Men varför certifiera? Verktygen och kriterierna kan ju användas ändå för att styra projektet. Hennes kollega Janna som också är byggprojektledare menade att certifieringen gör det lättare att kommunicera miljöarbetet och miljönyttan för hyresgästerna.

Och för egen del? Varför valde jag i egenskap av byggherre att lägga runt 2,5 % av entreprenadkostnaden* på att miljöklassa mitt eget hus Villa Trift 3.0? Min uppfattning är att byggherrar och konsulter som värderar hälsa, resurshushållning, minskade utsläpp och mindre avfall behöver praktiskt användbara miljöanpassningsverktyg. Ett miljöklassningssystem är ett exempel på ett sådant hjälpmedel som även underlättar kommunikation med kunder, vänner, banken och media. Alla åtgärder som förbättrar miljöprestandan går att precisera. Kontrollpunkterna eller indikatorerna i ett klassningssystem är mätbara och möjliga att följa upp. I systemet ingår en innehållsdeklaration som redovisar alla ämnen i husets golv, väggar och tak. En tredjepartsgranskning bidrar dessutom till större trovärdighet. Ett högre andrahandsvärde får man förhoppningsvis på köpet.

* I kostnaden ingår merarbete för fuktsäkerhetsstyrning och kontroller, framtagning av loggbok, dvs en innehållsdeklaration för husets alla byggvaror, sammanställning av ansökan och verifieringsrapport, obligatoriska innemiljömätningar och certifieringsavgifter. Kostnaden per lägenhet i ett flerbostadshus och i grupphus är betydligt lägre än för ett styckebyggt småhus. 

Energideklarerat boende – en syrlig nyårskaramell

30 december, 2012
mätning & uppföljning
Lämna en kommentar

Årets sista inlägg speglar ett av syftena med bloggen: att dela med sig av erfarenheter från ett miljöklassat småhus, dvs planering, byggande och boende. I erfarenhetsåterföringen ingår mätning och uppföljning de första boendeåren. Innemiljömätningarna visade positiva resultat över förväntan och likaså förbrukningen av hushållsel. Men hur stor är energiåtgången i praktiken för att värma rummen och tappvattnet?

bild769
”Lappen i trappen”. Energideklarationen ska sitta på en väl synlig plats i flerbostadshus men den är inte helt lättolkad. Den lilla symbolen med huset visar det aktuella husets energianvändning. I Villa Trift 3.0 befinner sig symbolen i zonen närmast mitten. I mitten är energianvändning mycket liten och i den yttersta zonen är energiåtgången stor. Villa Trift 3.0 borde enligt beräkningarna legat i mitten men eftersom den uppmätta energiåtgången var 87 kWh/m2 halkar huset ner ett pinnhål. När huset byggdes var Boverkets maximalt tillåtna energianvändning 110 kWh/m2 i södra Sverige för ett hus som inte är eluppvärmt. I de nya byggreglerna som gäller från och med 2012 är gränsen 90 kWh/m2. Liknande hus använder 126–154 kWh/m2 år enligt Boverket

Energideklarationen för Villa Trift 3.0 genomfördes i juni 2012. Sedan 2009 ska energiprestandan verifieras i nybyggda småhus inom två år från det att huset tagits i bruk och vid försäljning av befintliga småhus. På så sätt får fastighetsägaren möjlighet att jämföra verkligt utfall med antagen energiåtgång i tidiga beräkningar. Verifieringen behövs dessutom för att få slutbeskedet av byggnadsnämnden. Energibesiktningsexperten ska föreslå lönsamma energibesparingsåtgärder som vägledning för fastighetsägare som vill energioptimera sitt hus.

Lagen om energideklarationer kom 2006 och grundar sig på EU-direktivet om byggnaders energiprestanda. Det övergripande syftet är naturligtvis att minska energianvändningen i våra byggnader och påverkan på klimatet. En annan aspekt är energitryggheten. EU vill minska sitt beroende av omvärlden, t ex naturgas från Ryssland. Nyttan i förhållande till kostnaden för en energideklaration kan diskuteras men nyttan hänger i ihop med flera saker: energiexpertens förslag, hur förslagen kommuniceras (pedagogiskt och lättbegripligt även för lekmän?) och fastighetsägarens intresse av att verkligen genomföra energieffektiviseringar.

Mätperioden ska vara en sammanhängande 12-månaders period. För Villa Trift 3.0 användes mätstatistik från maj 2011 till och med april 2012. Mätvärden för uppvärmning normalårskorrigeras av energiexperten med hjälp av klimatstatistik för orten. På så sätt bortser man från klimatvariationerna från år till år. Vi har tyvärr ingen mätare för varmvattenanvändningen så den måste uppskattas för vårt hushåll på fem personer. I Villa Trift 3.0 ingår varmvatten till disk eftersom vi saknar diskmaskin och handdiskar. Diskmaskiner är normalt anslutna till kallvattnet som värms av el för att uppnå rätt temperatur. Elförbrukningen för en diskmaskin räknas som hushållsel i energiberäkningen medan varmvattnet i handdisk ingår i varmvattenanvändningen i byggnadens energiprestanda.

Beräkning 2009 (inför bygglovansökan) Uppmätt från 1/5-2011 till och med 30/5-2012 Normalårskorrigerad
Specifik energianvändning kWh/m2 Atemp år* 64 82,5 87
Varav fastighetsel 4,3 10 10

* Varken hushållsel eller solenergi ingår i energiprestandan (köpt energi) enl Boverkets definition. Atemp är uppvärmd användbar golvyta

Uppmätt från 1/5-2011 till  30/5-2012 Årsschablon enligt SVEBY för småhus och flerbostadshus Beräknad enligt Miljöbyggnad för småhus 2500+14xAtemp
(enligt hjälpfil energislag_indikator4, Manual Miljöbyggnad Nybyggnad version 2.1)		 Användning i vårt tidigare radhus 191 m2 (energi-deklaration 2009)
Hushållsel
kWh/m2 Atemp år		 18 30 33 35

Villa Trift 3.0: Atemp 132 m2, antal boende under året var i genomsnitt 4,7 personer

Tråkigt att konstatera att verklig energiåtgång för uppvärmning och varmvatten ligger en bra bit över beräknad. I gengäld är hushållselen nästan hälften så låg som uppskattat. Men hushållsel ingår inte i Boverkets definition av köpt energi. Man kan argumentera för att hushållselen borde ingå eftersom en del av spillvärmen bidrar till uppvärmningen. Å andra sidan minskar spillvärmen om man väjer eleffektiva vitvaror, belysning och hemelektronik. Total energianvändning inkl hushållsel i Villa Trift 3.0 är 105 kWh/m2 år. På bomässan i Malmö Bo01 var energikravet för total energianvändning också 105 kWh/m2 år (bara två hus uppfyllde kravet i uppföljningen). När huset byggdes var Boverkets maximalt tillåtna energianvändning i södra Sverige 110 kWh/m2 Atemp år för ett hus som inte är eluppvärmt. I de nya byggreglerna som gäller från och med 2012 är gränsen 90 kWh/m2 Atemp år.

Till stor del kan avvikelsen från beräknad energiprestanda bero på att husets ytterväggar av lättbetong inte har torkat ut. Byggfukten i lättbetong (dvs inbyggd fukt från tillverkningen) måste bort för att uppnå de U-värden som legat till grund för energiberäkningen. U-värdet är ett mått på värmegenomsläppligheten för ett material eller en byggdel. Ju lägre U-värde desto bättre isoleringsgrad. Fuktig lättbetong isolerar sämre än torr lättbetong. Fuktexperter på Fuktcentrum tror att energiåtgången blir lägre i Villa Trift 3.0 det tredje boendeåret efter två hela uppvärmningssäsonger. Men hur mycket lägre den blir återstår att se i juni 2013 när vi gör en ny energideklaration av ren nyfikenhet.

Nr 321 med citrusdoft

5 december, 2012
mätning & uppföljning
Lämna en kommentar

Gissa vad? Vatten, mineraliska pigment, fyllnadsmedel, vegetabiliska bindemedel (lin-, ricin-, och solrosstandolja, dammar och kolophonium-glycerinester), metylcellulosa, quellton, borater, rosmarinolja, eukalyptusolja, alkohol, apelsinolja och lecitin.
Var? På alla innerväggar och innertak i Villa Trift 3.0 förutom i våtrummen.

Svar: Tysk naturhartsfärg från AURO nr 321.

Jag älskar att måla med 321:an som stryks vått i vått. Höganäshem (allmännyttan i Höganäs) är också en nöjd användare enligt butiken som säljer AURO-produkter i Kivik. Den är matt och luktar gott men inte för starkt. Annars hade jag inte valt den eftersom jag är känslig för starka dofter. Färgen innehåller lite apelsinolja för att maskera den naturliga kritdoften. Färgen avger mindre än 10 gram/liter färg direkt från burken. Svanens gränsvärde är 15 g/l och EU tillåter max 30 g/l. Några av de lågemitterande inomhusfärger som Astma- och Allergiförbundet rekommenderar innehåller mindre än 30 g/l. Förbundets gränsvärde är 10 mikrogram/m2,h och mätningen görs 2 veckor efter målning. Läs mer om emissionerna från 321:an i tidigare inlägg.

Bild-275
Be alltid om innehållsdeklarationen för en byggvara. Lecitin är fettämne. Vid målning av lättbetong med en hel del byggfukt ska man undvika färger med proteinämnen.

Vi har bott i huset i 2 ½ år. Med helvita väggar i en matt och något känslig färg är det dags att bättringsmåla vissa särskilt utsatta väggar, t ex i hallen. Men även på ställen med småsprickor i väggspacklet, t ex där elledningar dragits i väggen eller vid någon enstaka balk över fönstren. För att spara pengar och färg valde vi bredspacklade och målade ytor inomhus istället för färg på microlitväv. Underlaget är både lättbetong och gipsskivor. Om budgeten för husbygget varit större hade jag övervägt en ytarmering av glasfiberväv.

Nu är alla småsprickor överspacklade och därefter bestrukna med 321:an. En strykning räcker eftersom färgen har hög täckförmåga. Jag är glad att vi valde en obruten vit direkt från färgburken. Det underlättar vid bättringsmålning eftersom skarvarna mellan nymålade och äldre ytor knappt syns. Kulören i burken är ganska neutralt vit. Närmaste nyans är NCS S 0200-N. Den dras lite mer mot de gult efter ett tag uppe på väggen. Men den blir inte aldrig så gul som NCS S 0502-Y. Sprickbildningen i takvinkeln mellan lättbetongväggen och taket på gavlarna har jag inte brytt mig om att laga med spackel eftersom sprickorna med all säkerhet kommer tillbaka pga av rörelser i trätakstolarna. Sådana sprickor får man leva med i ett lättbetonghus. För oss var fogmassa som gulnar med tiden inget alternativ.

Bild-276

När Eric, målaren på ByggSpecialisten, målade Villa Trift 3.0  våren 2010 började han med att spackla en provyta på väggen. Jag visste sedan tidigare målningsprojekt att AUROS väggfärg 321 kan krackelera ovanpå en del spackelfabrikat om man inte har tid att vänta på fullständig härdning innan man stryker på färgen. En förklaring kan vara att dagens spackel oftast innehåller polymerer. Ett småhusbygge på totalentreprenad medger ingen lång väntetid mellan spackling och målning. Erics spackel fungerade i alla fall bra ihop med färgen.

Bild-277

Bindemedlet i 321:an är naturharts. Färgen består helt av förnyelsebara råvaror och innehåller inga kemiska konserveringsmedel. Färgen är dessutom helt diffusionsöppen vilket underlättar uttorkning. Byggfukten i lättbetongen kan alltså ”vandra” genom färgskiktet. 321:an behåller sin öppenhet oavsett antal färglager medan ett målade ytor av plastfärg blir tätare för varje ommålning enligt personalen i Österlenbutiken i Kivik.

Klimatneutral uppvärmning

25 juni, 2012
mätning & uppföljning
Lämna en kommentar

Den här veckan blir det energifokus i inläggen eftersom energideklarationen kom förra veckan. Men detaljer om uppmätt normalårskorrigerad energiprestanda i Villa Trift 3.0 kommer i nästa inlägg. Först vill jag anknyta till förra inlägget om klimatutsläppen i svenska hushåll där boendet normalt står för 30 %.

I Villa Trift 3.0 är uppvärmningen klimatneutral eftersom vi värmer med biobränslen (ved och briketter), sol och en elpatron som reservkraft (med Bra Miljöval-el). Nyplanterade träd tar upp samma mängd koldioxid som avges vid förbränning. Trädbränsle räknas därför som klimatneutralt. I vedhanteringen ingår dessvärre fossil energi för avverkning, transporter och sågning. I samband med vår deklarering fick jag reda på vilka uppgifter som används i beräkningarna av energiprestandan i en Energideklaration (elpatronen står endast för drygt 10 % av uppvärmningen):
Ved – 0,0094 kg CO2/kWh
Naturgas (fossilgas) – 0,2 kg CO2/kWh
Olja – ca 1 kg CO2/kWh
Svensk elmix – 0,037 kg CO2/kWh

Villa Trift 3.0 är preliminärklassat enligt systemet Miljöbyggnad. Verifieringsrapporten som ska lämnas senast inom två år efter inflyttning är nyligen inskickad till Sweden Green Building Council. Jag passade samtidigt på att göra en jämförelse mellan olika uppvärmningsslag i Villa Trift 3.0 med hjälp av verktyget som används för att mäta indikator nr 4 Energislag. Om fjärrvärmeledningen funnits i tomtgräns istället för 250 meter bort hade vi valt att ansluta huset till fjärrvärme från Lunds Energi. Men med Lunds Energis bränslemix 2010 hade betyget för indikatorn Energislag bara blivit Brons (trots solfångarna och Bra Miljöval-el). Med vårt system, en vattenmantlad biobränsleeldad kamin och solfångare, blir betyget Silver. En kamin med bättre vekrningsgrad som uppfyller Svanens kriterier hade gett Guld. Syftet med indikatorn Energislag är att premiera hus som använder en stor andel förnybar energi.


Normalårskorrigerad uppvärmning i Villa Trift 3.0 med fjärrväme och solfångare

 


 Normalårskorrigerad uppvärmning i Villa Trift 3.0 med biobränsleeldad kamin och solfångare (bygger på uppmätt vedvolym och värmevärdet för ask)

Anledningen till det låga betyget för Lunds fjärrvärme är den taskiga bränslemixen från klimatsynpunkt. I framtiden när det fliseldade Örtoftaverket och ESS är byggda blir bränsleblandningen genast bättre. Spillvärme från t ex industrier tillhör nämligen den bästa miljövalskategorin (1) enligt Miljöbyggnad tillsammans med energi från sol, vind och vatten. Miljögodkänd biobränsleeldning räknas som den nästbästa miljövalskategorin nr 2 medan icke miljögodkänd biobränsleeldning tillhör miljövalskategori nr 3. Fossila bränslen tillsammans med kärnkraft tillhör till den sämsta kategorin nr 4.

Så här fördelade sig tillfört bränsle till Lunds fjärrvärmeproduktion 2010:
Miljövalskategori 1 – 3,9 % (spillvärme)
Miljövalskategori 2 – 47 % (bioolja, returträ)
Miljövalskategori 3 – 0 %
Miljövalskategori 4 – 49,1 % (naturgas)

Över förväntan

7 juni, 2012
mätning & uppföljning
1 kommentar


Resultatet från ljudmätningen som genomfördes i Villa Trift 3.0 på Skördevägen 20 visade till och med att ljudklass A med avseende på trafikljud och installationsljud uppnåddes i det mest bullerutsatta sovrummet (sovrum 3). I sovrummet närmast ventilationsaggregatet, sovrum 1, uppfylldes kraven för ljudklass B med avseende på installationsljud. Vid planeringen och projekteringen var ambitionsnivån ljudklass B som är den nästbästa ljudklassen enligt Svensk Standard (SS 25 267). I nybyggda bostäder planerar man sällan för ljudklass A som tillåter en medelljudnivå på 22 dBA och en maxnivå på 37 dBA. För ljudklass B gäller 26 dBA respektive 41 dBA.

För mig var det intressant att koppla en ganska abstrakt ljudklass till ljudupplevelsen som brukare. Jag hade föreställt mig att den bästa ljudklassen skulle vara näst intill helt tyst. Men enligt ljudakustikern som genomförde ljudmätningen är det svårt för mätinstrumenten att mäta nivåer kring 20 dBA. Det finns t ex alltid ett bakgrundsbrus från mätutrustningen. Figuren nedan är hämtad från Boverkets Allmänna råd om buller Buller i planeringen. Lägg märke till att tyst natur har ljudnivåer kring 20 dBA, ungefär samma nivå som sovrummen i Villa Trift 3.0.


Illustration: Kiran M Gerhardsson

Ljudmätning på Skördevägen 20

3 juni, 2012
mätning & uppföljning
2 kommentarer


Foto: Jenny Sandgren

Torsdagen 24 maj kl 8 var det dags för en kontrollmätning av trafikbuller och installationsbuller i Villa Trift 3.0. Mätningen utfördes av Olof på Tyréns. Dagen passade bra med hänsyn till vindriktning och väderlek. Vinden var nordvästlig och då är huset som mest utsatt för ljud från vägtrafik och tågtrafik. Torrt väglag ger mer ljud än blött väglag. Tiden valdes med tanke på rusningstrafiken och att övriga familjen inte var i huset. Man vill helst slippa störande bakgrundsljud.


Det tog ca en timme att räkna ihop 5 pågatåg och 5 Öresundståg. Västkustbanan trafikeras enbart av persontåg. I rusningstid passerar tågen ungefär var 5:e minut och övriga tider ungefär var 10:e minut. Jag assisterade på ljudvallen ca 40 meter från huset och vinkade varje gång ett tåg vara på väg. I ett av husets sovrum satt Olof med uppriggad ljudutrustning. Mätapparaten var bara påslagen när tåg passerade. Vägtrafikljud och tågtrafikljud mäts nämligen separat. När turen kom till bilarna satt jag vid kanten av bron över Norra Ringen och antecknade antalet personbilar, tunga fordon samt plötsliga höga ljud från t ex motorcyklar. Efter ca en timme hade jag räknat ihop ca 500 fordon och Olof fick besked per telefon.

Sista delen av ljudmätningen var en ljudkontroll av installationerna, dvs ventilationsanläggningen som sprider ett lågfrekvent ljud. Mätningen gjordes i tre sovrum. I varje sovrum mättes ljudet 0,5 m över golvet i tre olika punkter i rummet.


På skrivbordet ligger en utskrift med antal tåg under dygnet från Trafikverket och mätutrustning. En mikrofon hänger även utanför fönstret som registrerar utomhusvärden. För att få frifältsvärdet drar man ifrån ca 6 dBA. Riktvärden anges som frifältsvärde utan hänsyn till ljudreflexer från fasaden

Efter en mätning på plats får man inget direkt besked om resultatet eftersom alla uppmätta ljudvärden i korttidsmätningen måste räknas om till dygnsmedelnivå (ekvivalentnivå) och maxnivå. Dagen efter kom rapporten med resultatet. Uppmätta värden visades sig ligga under riktvärdena och även under de ljudklassningskrav jag ställt som byggherre (ljudklass B, dvs en nivå högre än normalnivån C). Alla i hushållet uppfattar dessutom ljudmiljön som mycket bra. Skönt att mätvärdena stämmer överens med hur man upplever det.




Mätresultaten visar att kraven i ljudklass B uppfylls med avseende på buller från tågtrafik, vägtrafik och installationer. Riksdagens antagna riktvärden för utomhusbuller är 55 dBA ekvivalentnivå och 70 dBA maxnivå

Boverkets rapport Så mår våra hus är ett tips för den som är nyfiken på hur stora bullerstörningarna är i svenska bostäder. I rapporten publiceras resultaten från en rikstäckande undersökning om tillståndet i det svenska byggbeståndet (energiprestanda, tekniks status och innemiljö). Vill man fördjupa sig i mer tekniska frågor kring buller och riktvärden kan Boverkets Allmänna råd i Buller i planeringen rekommenderas.

Dorma 9132 vs Assa C2002

23 april, 2012
mätning & uppföljning
7 kommentarer


Assa C2002


Dorma 9132

Låset i entrédörren har bytts ut för andra gången! Samma problem som förra gången. Tryckkolven eller fallregeln som den också kallas fastnar och dörren måste låsas med nyckel eller vred för att hållas stängd. Det är känt att Assa har haft problem med sina C2002 lås. Men Assa ställer upp med snabb service och skickar nya lås – varje gång. Tydligen gjordes en större förbättring i september men vi chansar inte längre utan har istället valt ett lås från Dorma. Dorma 9132 känns mer rejält och låssmeden har enbart bra erfarenheter av Dormas lås. Vredet kan kopplas bort via knapp och det återkopplas automatiskt när man låser upp. Assa har samma funktion. Den tydligaste synliga skillnaden är att Dormas lås har en hakregel som fälls ut och går neråt när dörren ska låsas medan Assas går uppåt. Låsljudet är annorlunda. Dorma låser med eftertryck och Assa låter lite spädare.


Dormas slutbleck är något smalare än Assas och får plats utan att karmen behöver anpassas

En torr kallvind med returglas

17 april, 2012
mätning & uppföljning
Lämna en kommentar


På vindsbjälklaget ligger 50 cm lösullisolering – InsulSafe. Ca 70 % består av återvunna glasflaskor (InsulSafe). Dessutom lokalt producerat i Isovers fabrik i Billesholm utanför Bjuv i nordvästra Skåne. På bilden syns solvärmeslingan, avloppsluftaren, skorstenen till kaminen, antennkabel och belysningskabel i gröna skyddsrör

Då var det dags för den årliga inspektionen av vinden. Villa Trift 3.0 har en vind med begränsad ventilation för att förhindra kondensproblem som ofta uppstår på kalla välisolerade vindar. Fuktproblem kan inträffa kalla klara nätter när fuktig uteluft kommer in genom en traditionellt ventilerad takfot eller när fuktig inneluft läcker upp på vinden genom otätheter. När den fuktiga luften träffar den nedkylda undersidan av den papptäckta råsponten eller motsvarande underlagstak bildas kondens. Taktäckningsmaterialet och underlagstaket har lägre temperatur än uteluften pga värmeutstrålningen mot den kalla klara himlen. Lösningen är att antingen begränsa ventilationen på vinden eller höja temperaturen på underlagstaket genom att lägga 5–10 cm isolering under takpappen. Ett annat alternativ är att installera en fuktstyrd fläkt som ventilerar bort överskottsfukt.

I gamla hus med 10–15 cm vindsisolering och en varm skorstensstock blir temperaturen på vinden inte lika låg som på nya välisolerade vindar. Men när vinden tilläggsisoleras och värmesystemet förändras, t ex när fjärrvärme eller värmepump ersätter eldning i panna, finns risk för kondens på vinden. Särskilt om vindsbjälklaget saknar ett lufttätt skikt. Jag har själv varit på vinden till ett hus som anslutits till fjärrvärme där det bokstavligen droppar från undersidan av råsponten! Det finns flera forskningsrapporter om kalla vindar och läs gärna boken Vandrande fukt. Strålande värme av Carl-Eric Hagentoft.


Ventilgallret ovanför vindsluckan är stängt men finns där för säkerhets skull ifall fukt från t ex läckage skulle behöva ventileras bort

Den enkla dörren på gavelspetsen är en inspektionslucka till vinden. Jag valde en utvändig lucka istället för en invändig för att slippa perforera vindsbjälklagets tätskikt. En invändig vindslucka är dessutom ofta en fuktrisk under byggtiden. En invändig lucka måste tätas direkt och hållas stängd under hela byggtiden för att undvika att fuktig byggluft strömmar upp på vinden. Nedanför luckan på taket finns taksteg för att underlätta inspektion av kallvinden.


Det är inte helt lätt att inspektera runt takfönstret eftersom ljusschaktets väggar är isolerade med stenullsmattor

Vinden var som jag hoppades helt torr. Den såg likadan ut som vid slutbesiktningen för ca två år sedan (26 maj 2010). Inga oroande mörka partier eller tecken på läckage i det 2 mm tjocka underlagstaket av  sammanlimmade pappskikt eller på takstolarna. Jag tror att det är en stor fördel med ett diffusionsöppet underlagstak. Det enda jag behövde fixa var att byta glödlampa. Istället för en traditionell klar 60-watt glödlampa som numera inte får säljas sitter där en 11-watt lågenergilampa.