arkiv

ljus

Vänster: Konsertsalen 2023. Höger: Restaurangen med eget mikrobryggeri i källaren 2023

Exteriört är stadshallen i Lund en pärla – ritad av Klas Anshelm och färdigställd 1968. Även invändigt finns stiliga designlösningar, t ex salarna med ovanljus och byggnadens specialdesignade detaljer. Men foajén har fungerat dåligt. Bottenvåningen har mest upplevts som ett gigantiskt kapprum med toaletter och inte varit särskilt inbjudande.

Ombyggnaden, som pågått i flera år, var därför efterlängtad. Stadens nya ”vardagsrum” invigdes i december 2022. När lokalerna efter 60 år skulle anpassas och bli mer ändamålsenliga för folk, fest och kultur passade kommunen på att byta ut allt i installationsväg: ventilationskanaler och fläktar, kylaggregat, värme, sprinkler, rökgasfläktar och rökgasspjäll, proppskåp med mera. annars var ambitionen att spara så mycket som möjligt.

Stiliga nya specialgjorda ljusarmaturer som ger indirekt ljus bakom akustikpanelerna av trä i konsertsalen

Anders Welander (Climat80) i Energi- och miljötekniska föreningen tog ett gäng konsulter och andra intresserade medlemmar med på en visning – från vinden till källarens mikrobryggeri. Vi följde spåren av alla multifärgade elkablar, ventilationskanaler och sprinklerledningar.

 Vänster: Tokig gardinlösning som täcker inblåsningen av tilluft vid golvet.  Höger: Befintlig tilluft genom småhål i fönsterpartiets nederkant

Originalköket, nytt undertak och nya plafonder på andra våningen

Vänster: Nya ”ventilationskorstenar” av dyrbar koppar som för in uteluft och släpper ut förbrukad luft (men svårt att avgöra vilken som gör vad). Höger: Inte samma ambition vad gäller andra kretsloppsdetaljer som papperskorgarna – här samsas tre olika typer i gångstråket på andra våningen

Vänster: Behållare med sprinklervatten i källarens trånga utrymmen. Höger: Kylaggregat för svalka när det behövs

 

 

 

Projektet Iggy till vänster och Tolv hus till höger. Iggy har en fasad av rosttrögt stål. Tegelhuset har en trästomme som är klädd med tegel murat med kalkbruk för att undvika synliga vertikala rörelsefogar (så kallade dilatationsfogar) 

Bostadsprojekten ligger i Norra Sorgenfri i Malmö. Det som förenar projekten är att båda är resultatet av två arkitektföretag som inte nöjer sig med att vara sidokonsulter. Företagen är istället byggherrar (dvs beställare) och arkitekter som själva utvecklar sina bostadsprojekt, låter bygga dem och förvaltar eller säljer bostäderna efter byggskedet. Det finns nog inget mer lärorikt och stimulerande för en arkitekt än att både hålla i plånboken och designen. Byggherren är ju den som prioriterar mellan olika design-, miljö- och kostnadsmål (t ex bostadskostnad eller hyresnivå).

Cord Siegel presenterade hyreshuset Iggy med 69 lägenheter för en grupp arkitekter på Seniorarkitekternas visning i Norra Sorgenfri en regnig dag i mars.

För mig representerar hans kontor ett arbetssätt som tilltalar – ett stort engagemang och verklig inlevelse i behoven bland de boende genom att:

  • lära sig av sina ”boendeutvärderingar” i tidigare projekt och ta med sig insikterna i nästa projekt,
  • placera etagelägenheter med dubbelhöga fönster i de nedre våningarna där dagsljusförutsättningarna är som sämst, 
  • inkludera insynsskydd och solskydd i de höga fönsterpartierna i designen från början. En gardinvajer är monterad av hyresvärden så att boende kan dra för tunna gardiner i den nedre delen av fönsterpartiet. Här finns dessutom en ljus rullgardin på insidan i den övre delen som avskärmar det starka solljuset på sommaren (oklart om det var monterat av hyresvärden eller hyresgästen),
  • planera för grönskande ridåer utanför de höga fönstren och balkongerna i den täta urbana stadsmiljön,
  • experimentera med delande (t ex verktyg för att reparera saker, vandringsryggsäckar, shoppingvagnar, lådcykel för transporter, vandringsstavar, skoputsningsmaskin för ”shiny walking shoes”),
  • erbjuda en gemensam bastu högst upp i huset med den finaste utsikten, och tillgång till övernattningslägenhet,
  • hyra ut en del av lägenheterna till socialförvaltningen och sprida ut lägenheterna i huset,
  • ha höga miljöambitioner (lågt klimatavtryck med en kombination av trä och betong),
  • tidigt samarbeta med andra yrkesgrupper som vittnar om respekt för andra professioners kunskaper, t ex illustratör och landskapsarkitekt. Illustratören Sara Granérs typografi och karaktäristiska väggillustrationer i trapphusen är egensinniga och samspelar med husets riviga och oinsmickrande uttryck.

Listan kan göras ännu längre.

Illustratören Sara Granérs typografi och karaktäristiska väggillustrationer

Ett härligt ljust rum med högt i tak med både insynsskydd och solksydd på insidan. Jag funderar på om det inte hade blivit ännu mer användbart med en liten utvidgning av ovanvåningens balkong för en fåtölj eller ett skrivbord. Ett högt rum vill man uppleva och dröja kvar i både där nere och där uppe.

Vänstra bilden: Längs bort till vänster under balkongen skymtar man ett sovrum med något som ser ut som nerdragna persienner i fönstret … Högra bilden: … men det är dessvärre den finkorrugerade plåten på väggen några meter utanför fönstret i gårdens innerhörn (dvs ett svårt läge som saknar utsikt mot himlen och minimalt med dagsljus i rummet).

Arkitekten Björn Förstberg har tillsammans med kollegan Mikael Ling ritat, utvecklat och till och med varit delaktiga i att bygga Tolv hus. Hans beskrivning vittnar om en annan slags omsorg – omsorgen om det goda hantverket, materialen och det som tilltalar ögat. Här fick vi tyvärr inte se någon bostad inifrån. Men jag tänker mig att interiören andas samma behagliga atmosfär med exponerade material och sinnlig enkelhet som jag upplevde i deras första projekt ”House for Mother” på bomässan Vallastaden i Lindköping 2017.

Grattis till alla er som bor i Norra Sorgenfri – som har fått fler fina bostadshus som grannar! Och tack Cord (och hyresgästen) för att vi fick komma in och se en av lägenheterna.

Siegels kontor bygger vidare på boendeerfarenheter från tidigare projekt – projektet Ohoj i Västra Hamnen från 2014

I september 2023 upphör tillverkningen av lågspänningshalogen-lampor med stift. Två sådana lampor (2 x 20 W) sitter i vår köksfläkt, som monterades när huset var nytt 2010. Beräknad livslängd är ungefär 2000 timmar men här behöver de bytas ungefär en gång per år.

Halogen, 20 W (effekt), 12 V (spänning), 300 lm (ljusflöde), 2800 K (färgtemperatur), Ra 100, G4 (sockel), energiklass G (högsta energiklass är A), diameter 10 mm, längd 33 mm, livslängd 2000 timmar

För några år sedan försökte vi gå över till LED-lampor med stift men då flimrar ljuset eftersom drivenheten är gjord för högre effekt. Lösningen blev att kombinera en LED-lampa (2 W) och en halogen-lampa (20 W). Man kan inte byta helt och hållet från halogen- till LED-belysning (precis som det står i IKEAs kunskapsportal) men de går att kombinera – åtminstone i vår köksfläkt. Färgåtergivningen skiljer sig dock mellan LED (Ra 80–89) och halogen (Ra 100 av 100).

Vi rådfrågade en elektriker för att se om det gick att byta drivenhet och anpassa fläkten för enbart LED-belysning. Men elektrikern hittade inte drivenheten. Det är tråkigt att väsentliga komponenter är dolda och omöjliggör byte när man vill tänka cirkulärt. Eftersom vi vill använda köksfläkten så länge det går (i stället för att byta fläkt på grund av fel drivenhet) har vi köpt ett litet lager av stifthalogen. De får bli hälften/ hälften – en energieffektiv LED och en energislösande halogenlampa i den befintliga köksfläkten i förhoppningsvis 10 år till.

Kom till träffpunkt Papegojelyckan i Lund på måndag 23 januari kl 13:30 om du är intresserad av ljus och hälsa och nya metoder för att stödja personer som behöver synrehabilitering. Jag inleder med att kort berätta om en pilottestad beteendeintervention. Syftet med interventionen, som ges i form av en digital kurs för äldre, är att stödja egenanpassningar i hemmet (som rör ljus och mörker) och ändrade rutiner.

Men huvudnumret denna eftermiddag är forskaren och arkitekten Turid Borgestrand Øien som kommer berätta om sina erfarenheter från projektet Bättre Ljus, Mer Liv (Bedre Ljus, Mere Liv).

Poster med Turid – Nyhet i synrehabilitering

Med tanke på min identitet och uppväxt är det konstigt att jag aldrig bloggat om den hinduiska ljushögtiden Diwali som infaller idag. Jag ägnar dessutom all min tid åt ljus och hälsa i jobbet som forskare. Just nu pågår två forskningsstudier som båda handlar om att förändra hemmiljön för att förbättra mående och sömn bland äldre som bor i vanliga bostäder. I den ena studien får åtta äldre personer en specialtillverkad dygnsanpassad ljusarmatur installerad i hemmet. I den andra studien deltar åtta andra äldre personer i en Internet-baserad kurs. Kursen är inriktad på ljus, aktivitet och sömn med målet att uppmuntra kursdeltagarna att själva ändra sin ljusmiljö och sina rutiner.

Tillbaka till ljusets högtid och det godas seger över det onda. Diwali är en av två indiska högtider som har följt mig under hela uppväxten. Andra högtider är den kristna julen, påsken och midsommar. Vår familj har firat vitt och brett och omfamnat både det nya landets traditioner och det kulturella arvet.

Hinduer firar Diwali med god mat, tända ljus och fyrverkerier. Men jag, som svensk afroasiat, ville fira på mitt eget personliga sätt i dessa energispartider. Jag valde att ägna en stund åt att återställa lyskraften i hallens plafonder. Nördigt? Förmodligen, men underhåll och rengöring ska inte underskattas. Jag dammade av dem på ovansidan och plockade ner glaset för en noggrann tvätt och avtorkning. Resultatet blev strålande. Nu är insidan av glaskupan fri från damm som minskade ljusskenet. På fackspråk talar man om ökad ”lumen output” (lumen är ett mått på ljusflödet). Det är inte bara ljuskällans ljusflöde som bestämmer hur mycket ljus som lämnar belysningsarmaturen. Armaturens utformning är lika viktig: optiken (dvs linsen och bländskydd), materialets ljusgenomsläpplighet (tyg, opalglas, klarglas, plåt osv) och hur ljuset riktas.

Alla plafonder har LED-lampor från 2010 med kraftiga kylflänsar av aluminium

Till sist, ett litet medskick med anledning av myndigheternas rekommendationer att spara el. Ett vanligt tips är att släcka ljus som inte behövs. Släck alltså inte ljus som ger praktisk nytta, förbättrar synkomforten och hälsan (t ex för piggheten). Bor man i en lägenhet, som vanligtvis är fjärvärmeansluten, finns det fler sätt att spara el. Till exempel genom att diska och tvätta fulla maskiner, undvika torktumling och istället torka på lina i tvättstugan eller badrummet, stänga av de elektriska värmeslingorna i badrumsgolvet och den elektriska handukstorken eller åka kollektivt istället för att pendla med elbil.

Mer lumen output i husets hall

Ännu en utställning som berör, är helt magnifik och gjord för platsen. Senast var det Sambuishi i Cisternerne 2017 och nu Shiota. Båda utställningarna har vatten, rörelse och tiden som gemensamt element. Men Shiotas uppsatta väv av 160 km långt vitt garn, snurrande blöta och kroppsliga brudklänningar ger mig mer blandade känslor av både obehag och fascination. Ljussättningen är enkel men effektfull. Här finns t ex uppsatta spotlights med röda filter som förstärker de röda roterande trådinstallationerna. Är man i Köpenhamn är ett besök i Cisternerne ett måste. Utställningen Multiple Realities pågår till 30 november. 

Här kommer bra tips från gruppen Good Light Group (och mina kommentarer) för dem som är tillbaka vid skrivbordet i hemmakontoret eller på någon annan arbetsplats:

Steg 1: Installera en luxmätarapp i mobilen som visar hur mycket ljus som tar sig in via ögonen. Håll mobilen vid ögat så att mobilens ljussensor ”ser vad ögat ser”.

Min kommentar: En ljusapp är inte lika tillförlitlig som en professionell ljusmätare men ger ändå en hyfsat bra indikation på mängden ljus som träffar ljussensorn – särskilt från inomhusbelysningen. Hur tillförlitligt värdet är beror t ex på ljussensorn kvalitet och mobilkamerans mjukvara. Tänk på att vända rätt ljussensor mot det infallande ljuset som ska mätas. Både främre och bakre kameran har en ljussensor bakom kameralinsen.  Om mobilen är inställd på fotografering med den bakre kameran vänder du mobilens baksida i riktning mot ljuset som ska mätas. Till och med svenska Arbetsmiljöverket har tagi fram en app för både iPhone och Android.

Steg 2: Placera skrivbordet inom en meter från fönstret och vänd det mot fönstret eller öka ljusstyrkan (antal lux) från belysningen så att 1000 lux träffar ögonen.

Min kommentar: Det är inte helt lätt att uppnå 1000 lux vid ögat genom att bara byta till en starkare ljuskälla. Du vill dessutom inte bli bländad. Ett alternativ är att ha två skrivbordslampor för att öka mängden ljus. Prova dig fram och glöm inte att ljuset ska vara bländfritt och behagligt (bländningsrisk och komfort är något som du och inte appen registrerar). Tänk på att även en datorskärm bidrar med ljus. Låt därför skärmen vara på när du mäter med ljusappen, dvs om du brukar jobba framför en lysande skärm.

Steg 3: Jobba enligt 20-20-2-regeln, dvs efter 20-minuters skärmtid tittar du upp på himlen i 20 sekunder. Tillbringa åtminstone 2 timmar utomhus (varav 30 minuter på morgonen).

Min kommentar: Att titta på himlen innebär att du ökar din exponering för dagljus som oftast är mycket starkare än den elektriska inomhusbelysningen. Passa även på att sträcka på benen (för att minska stillaittandet) när du tittar upp på himlen.

Det har gått sju härliga år sedan jag på allvar började intressera mig för hembelysning som funkar bra, är trivsam och bidrar till bättre hälsa. Intresset begränsades inte till enbart doktorandstudierna i miljöpsykologi. På fritiden bytte jag ljusarmaturer och experimenterande i det egna hemmet. På alla konferensresor dokumenterade jag och observerade aktivt ljusmiljön i hotellrummen – något som jag fortfarande gör om miljön erbjuder något utöver det vanliga.

Tack vare våra årliga tiodagar långa walk-runs (med övernattning på nya ställen varje dag) har jag hunnit samla på mig en hel del intryck och ljusreflektioner genom åren. Det som intresserar mig särskilt är HUR hotellrummen är utformade för att främja sömn, skrivbordsarbete och hemmakänsla, dvs några av de viktigaste designmålen för ”bra” hotellrum. Jag väljer hotellrum med omsorg eftersom det är mitt tillfälliga hem när jag är bortrest. Men valet måste förstås anpassas efter plånboken. Ett annat urvalskriterium är någon form av miljömärkning eller miljötänk. Hotellet får gärna vara nyrenoverat eller nybyggt (för att kunna följa utvecklingen när det gäller belysning och miljöanpassning).

Mina första ljusrecensionen av hotellrum publicerades på bloggen 2017. Men vad har hänt sedan dess? I juni tillbringade jag en natt i Köpenhamn på väg till Odense och fick uppleva ett nyrenoverat hotell i Köttbyn. Några veckor senare tog jag mig till en konferens om ljusbehandling och biologiska rytmer i Manchester (när fotbolls-EM ännu inte hade börjat). Och här följer några iakttagelser när det gäller belysning, färg och form som får representeras av hotellrummen i Köpenhamn och Manchester.

I hotellrummet i Köttbyn i Köpenhamn är kroklisten en återkommande detalj som ibland har krokar för kläder, en flyttbar spegel, förvaring eller en sänggavel I badrummet finns en enkel plafond med behagligt ljus

De infällda spotlightsen ser jag allt mer sällan i nyrenoverade eller nybyggda hotellrum. Det är särskilt skönt om man som jag lätt bländas av starka punktformade ljuskällor i taket. I badrum vill jag hellre ha ett jämnt bländfritt allmänljus (som underlättar städning) och ljus framifrån som träffar ansiktet när man speglar sig. Därför välkomnar jag särskilt alla dessa speglar med inbyggd belysning. Inredningen är många gånger mer lekfull (t ex med hjälp av motivtapeter) och väggytorna är mindre monokroma. Dold LED-belysning bakom sänggavlar förekommer men är inte längre det enda sättet att skapa atmosfär och en trivsam ljussättning. Jag upplever att variationen är större bland ljusarmaturerna. Tyvärr är läsbelysningen vid sängen sällan optimal. Vad det beror det på? Är det för att inredarna antar att alla läser på en lysande skärm i sängen och att det därför är mindre viktigt med riktbar sängbelysning? Jag ser som tur är allt färre totalt mörka interiörer. Ljus och färg påverkar varandra. Om man vill få ut maximal effekt av sitt ljus behövs ljusa ytor som kan passa vidare ljusfotonerna till andra ytor och till våra ögon.

Dekorativ sängbelysning som talar samma språk som övriga inredningsdetaljer men som funkar sämre som läsbelysning

I förgrunden till höger syns det ljusa arbetsbordet som hjälper dagsljuset att nå längre in i rummet

Princess Street, Manchester: Lekfulla ljusarmaturer (Mayday av Konstantin Grcic som är en favorit) är upphängda på väggmonterad krok på sänggaveln med i sladden löst och ledigt fäst i taket. Den funkar ganska bra som sänglampa trots att den inte är riktbar

Rundade former i detta lättstädade badrum utan fogar, kakel och klinker. Notera den infällda belysningen i spegeln över vasken som liknar solkatter på en vägg. Ljuset träffar ansiktet utan att blända

I ett tidigare inlägg skrev jag om betydelsen av ljuskällans form och behandling – t ex om den ska vara klar med synliga filament eller ha opalglas som fördelar ljuset jämnt. Jag skrev även om risken för bländning om man väljer en ljuskälla som ger för hög ljusstyrka.

Lampskärmen är nästa viktiga komponent för ett behagligt ljus som inte bländar och istället sprider ljuset jämnt i rummet där vi vill ha det. Nedan kommer flera exempel på hur lampskärmens material påverkar ljusspridningen. De flesta bilderna är tagna i olika showrooms och butiker som deltog i 3 days of design i Köpenhamn (15–18 juni).

Pendelarmaturerna hänger i ett hotell i närheten av Hovedbanegården i Köpenhamn. Klungan till vänster har tygskärmar av ett väldigt tunt tyg som inte sprider ljuset särskilt effektivt medan de konventionella rispapperslamporna i den högra bilden gör sitt jobb ganska bra

Miljöerna ovan finns i butiken House of Finn Juhl i Köpenhamn. Till vänster står en golvlampa som sprider ett mjukt ljus från en skärm av opalglas. Till höger hänger en pendelarmatur med flera kupor av rökfärgat glas med exponerade ljuskällor som kastar distinkta skuggor på soffbordet

Bilden till vänster visar två kontrasterande lampskärmar – den i förgrunden ger ett fullständigt jämnt ljus och den i bakgrunden kan inte dölja ljuskällan bakom de färgade garntrådarna

En personlig favorit – den sfäriska rislampan i ny tappning med en tjockare plastväv vackert spänd över metalltrådarna

En bordslampa med både skärm och fot av opalglas som lyser upp hela fönsternischen. Den är dock något för stor i diameter för att passa på fönsterbrädan i en nybyggd lägenhet

Ljuskällan, eller lampan som vi säger i dagligt tal, är helt avgörande i ett visuellt funktionellt, trivsamt och hälsosamt ljus. Dagens breda utbud av LED-lampor är något helt annat än när de introducerades för konsumenter för drygt tio år sedan. Idag går det oftast att hitta en ljuskälla som passar den ärvda ljuskronan, sänglampan som är inköpt på secondhand eller den väggfasta badrumslampan från 60-talet. Men det kan kräva en hel del arbete för att ta reda på en lämplig modell och var man kan hitta den. Inte ens den mest välsorterade belysningsbutik har allt men det finns åtminstone kunnig personal som kan ge goda råd. Om butiken inte kan beställa hem produkten är vi som konsumenter hänvisade till Internet-handlare och måste nogsamt läsa igenom de tekniska specifikationerna. Här kommer några exempel på problem förenade med valet av ljuskälla som rör andra egenskaper än de mer tekniska (som t ex ljusflöde, ljusfärg, färgåtergivning och dimring).

En ljuskälla, som har den klassiska päronformen, kan till exempel vara för lång för att få plats i en mjölkad ljusglob. Kolla därför måtten på den befintliga ljuskällan och jämför med ersättaren.

En pågående trend är filament LED-lamporna med klart glas och synliga lysande ”trådar” som liknar konventionella glödlampor. Men dessa är mer dekorativa än funktionella. Man måste välja svagare ljusstyrka (dvs färre lumen) för att inte bli bländad. Konsekvensen är att de inte ger tillräckligt med ljus för att kunna läsa.

Vad blir effekten om man väljer en filament LED-lampa till en ljusarmatur med en avbländande skärm i tyg, plast eller glas? Man tror kanske att det inte ska spela någon större roll men för finsmakaren så är skillnaden stor mellan en filament LED-lampa och en lampa med opalvitt glas. Ljusarmaturen nedan (bild 1) har en slät vit plastskärm som döljer ljuskällan. Med en opalvit ljuskälla sprider skärmen ett behagligt mjukt ljus. Samma skärm, i en nerpendlad variant, som istället har en filament LED-lampa får däremot synliga skuggor på skärmen (se bild 2). Mönstret som uppstår av filamenten motverkar hela idén med den släta vita skärmen och skapar ett ojämnt ljus.

Bild 1. Skärm med opalvit ljuskälla som sprider ett mjukt ljus

Bild 2. Samma skärm fast nerpendlad från taket. I den vänstra bilden är skärmarna i bakgrunden bestyckade med filament LED-lampor som ger skuggor på skärmen. I bilden till höger syns samma skärm på nära håll

Avslutningsvis, ett användbart råd när det gäller ljuskällan (och som påverkar valet av ljusarmatur) är att den helst inte ska synas eller hamna i synfältet när den är tänd för att undvika bländning.