arkiv

ljus

Tre favoritkomponenter inom belysningsteknik för hemmabruk: LED-lampan, inbyggd 3-stegsdimmer (man klickar på den vanliga strömbrytaren en, två eller tre gånger för att få önskad ljusstyrka/färgtemperatur) och en optimal lampkopp för takmontage

Om jag skulle välja tre saker som drastiskt förändrat möjligheten till funktionell, trivsam och hälsosam hembelysning (som dessutom är energieffektiv) så är det: 1) LED-lampan med ”vitt ljus”, 2) klick-dimbara lampor och 3) lampkoppen CableCup Mini. Det handlar med andra ord om ljuskällan, styrningen och estetiska aspekter på upphängningen.

Snillrik konstruktion av mjuk silikon för att hänga pendelarmaturer i en lampkrok i taket

LED-lampan (eller lysdioder) med det ”vita ljuset” är en ljuskälla som bygger på halvledarteknik istället för glödande tråd (t ex volfram eller koltråd). Lysdioden, som uppfanns för 100 år sedan, blev kommersiellt tillgänglig först på 1960-talet men endast med rött färgspektrum och svagt ljus.

Det dröjde till slutet av 1980-talet innan lysdioden med blått spektrum utvecklades. Om blått ljus från en lysdiod passerar ett gult lyspulverskikt ger LED-lampan ett vitt ljus, en uppfinning som gav Akasaki, Amano och Nakamura Nobelpriset i fysik 2014. Fördelen med den nya tidens LED-teknik är att den är ljusstark och ger ett energieffektivt vitt ljus. Nya tidens LED-lampa för hemmabruk går lättare att variera vad gäller intensitet och ljusfärg (från varmvitt till kallvitt). Med klickbar dimmerfunktion som integrerats i ljuskällan kan även vi som saknar steglös dimmer i väggströmbrytaren reglera ljuset efter aktivitet och personliga behov.

Klick-dimbara LED-lampor i nya pendelarmaturer. I bilden till vänster och i mitten visas två av tre ljusstyrkor och två av tre färgtemperaturer (10 resp 100% av 806 lumen och 2200 resp 2700 Kelvin). I bilden till höger syns den finurliga lampkoppen som döljer överbliven sladd och lampkrok

Men det är helheten som räknas. En ljusarmatur ska dessutom vara estetiskt tilltalande när den är släckt såväl som tänd. Hur många har till exempel en lampkopp i taket som inte riktigt klarar sitt jobb, det vill säga att dölja lampkrok, lampkontakt och extra lampkabel? Jag blev tipsad om en genialisk uppfinning i mjuk silikon som är lätt att montera och sluter tätt mot taket – CableCup (som finns i olika storlekar). De nyinköpta pendellamporna över matbordet med CableCup Mini i taket var en ren fröjd att sätta upp. Men varför byta de tidigare pendelarmaturerna Lens från Zero till Ceramic Pendant från Moebe? Mer om de nyuppsatta flexibla ljusarmaturerna i keramik kommer i nästa inlägg …

Lampkoppen CableCup Mini har både sockerbit för att ansluta lampkontakt och en ögla för upphängning i lampkrok

Den underbara tågfärden från Berlin till Prag längs Elbe och Moldau i ”äkta” restaurangvagn med vita dukar, bordsbelysning, kypare och matlagningskök. Färden tar drygt 4 timmar

Tio dagar i Prag som både konferensdeltagare och turist skulle kunna sammanfattas med ljus, rörelse, gröna höjder och kultur. Ämnet för konferensen som pågick under tre dagar var ljus, rytm och cirkadisk hälsa. Därefter följde yoga på förmiddagen och gåturer tillsammans med maken i staden under eftermiddagen: Pragborgen på höjden, Petrinparken, Divoka Sarka och Kafkamuseet.

Tack vare parkerna, stadsgrönskan och floden blev värmen uthärdlig

Kafkamuseet var prioriterat eftersom det är 100 år sedan Kafka dog och för att allt han har skrivit numera finns översatt till svenska – ett projekt som tagit 24 år! (Nitton volymer på förlaget Bakhåll i översättning av Hans Blomqvist och Erik Ågren.)

Vänster: Här på hörnet av Kaprova och Maiselova gatorna föddes Franz Kafka 3 juli 1883 i det dåvarande huset Dum U Veze, som betyder tornhuset (gatuadress: Namesti Franze Kafky 5/27 – Franz Kafka torget). Höger: Här på Celetna gatan 3/602 i huset Dum U Tri Kralu hade Kafkas pappa en butik på bottenvåningen 1887-1906. Familjen bodde vid samma tid på tredje våningen 1892-1907. Rummet där Kafka bodde när han gick på tyska gymnasiet och universitetet 1892-1906 (som låg runt hörnet i ett av husen vid det gamla torget) vetter mot Celetna Street

Att fly till parkerna var nödvändigt eftersom Prag inte är en gångvänlig stad och spårvagnar och bilar kör i hög hastighet nära smala trottoarer. Men stadens skönhet låter sig avnjutas på avstånd från högre höjder (när man har tröttnat på folkträngseln i gamla staden på andra sidan Moldau). Parkerna och trädplanteringar på stadsgatorna är Prags styrka i den värmebölja som pågick och kommer att bli allt vanligare. Mins två tjeckiska ord följde med hem efter 12 yoga pass i en helt fantastisk yogastudio med skickliga och inkluderande instruktörer: ”nade – vyde” (andas in – andas ut). Studion ligger dessutom i den något ”lugnare” stadsdelen Andel/Smichov.

En av två superljusa lokaler i yogastudion Yoga Movement i Prag (fotografier gör förstås inte lokalen rättvisa – inget är så svårt att fånga som det upplevda ljuset). I Berlin hittade jag en annan trevlig studio men mer kompakt och sidobelyst (Yogatribe)

Den mörka men upplysta natten i Prag

Det mest slående under min korta vistelse i Umeå förra veckan var frånvaron av mörka nätter. Det gjorde mig mer uppmärksam på skillnaden mellan nätterna under resten av resan som fortsatte till Stockholm, Lund och Prag.

Natten kan beskrivas på så många sätt, och natten är lika viktig som dagen för vårt mående. Här nöjer jag mig med att kort beskriva ”nattens geometri” som fångas av den fina grafiken i favortimobilappen SunSurveyor.

Natten infaller efter att solen gått ner under horisonten och varar till solens uppgång. Astronomiskt sett hör skymning och gryning till natten även om man inte upplever det så eftersom det fortfarande är ljust (på högre breddgrader ska man kanske tala om den ljusa delen och mörka delen av natten). Längden på natten varierar över året och med breddgraden. Dessutom ser övergångarna mellan natt och dag olika ut beroende på var man befinner sig. På höga breddgrader är skymning och gryning långa (från ca 40 till 60 minuter i södra Sverige vid dagjämning respektive på sommaren). Vid ekvatorn är övergången tvärtom snabb – upplevelsen är som när någon drar ner en rullgardin.

Skärmdumparna längst ner på sidan beskriver solens flacka bana sommartid på fyra olika orter under drygt en vecka före midsommar. Bilderna visar dessutom tydligt hur kort natten är sommartid i de fyra städerna – kortast i Umeå (13% av dygnet) och längst i Prag (28% av dygnet).

Markeringen i vitt visar nattens cirkelsektor från soluppgång (streck i orange) och solnedgång (streck i rött). Övrig information: tiden för soluppgång och solnedgång samt azimut, dvs kompassriktning i förhållande till norr (norr = 0 eller 360 grader) för soluppgång och nedgång. Bågen visar solens skenbara bana relativt horisonten och pinnen i mittpunkten visar skugglängden vid den aktuella tiden (i exemplet ovan är slagskuggan 1,6 gånger längre än höjden på den gröna nålen)

Natten representerad i form av en cirkelsektor ger så klart begränsad information men den säger något om en väsentlig miljöaspekt som påverkar både kropp och sinne (nattens längd i förhållande till dagen, breddgrad, och dygnets och årets rytm). Framför allt om den kombineras med de blåmarkerade övergångarna i det horisontella tidsbandet längst ner i bilden som representerar skymning och gryning.

I Umeå – vid den här tiden i juni – utgör natten ungefär en tiondel av dygnet (bild upp till vänster). I Prag utgör däremot natten knappt en tredjedel vid samma tid (bild nere till höger). Ju längre söderut desto längre natt vid samma tidpunkt, dvs större cirkelsektorn 

Hotell Gamla Fängelset är känsligt renoverad och härbärgerar numera hotellgäster som delar duschar och badrum

I ett tidigare blogginlägg hänvisade jag till fängelsecellens högre boendestandard jämfört med vad Boverket föreslår i sina ändrade byggregler (remissförslag 2023). Nu var det dags för mig att få sova i en cell men från ett annat århundrade – en ombyggd cell från 1800-talet i det kulturhistoriska Hotell Gamla Fängelset. Jag upplevde ingen visuell instängdhet tack vare den höga rumshöjden (med ett tunnelvalv) och ett dubbelt så högt cellfönster jämfört med originalfönstret. Vädringsfönstret är inåtgående och gallret sitter på utsidan för att det ska vara möjligt att vädra (vilket hittills även har varit självklart i vanliga bostadsrum).

På fasadritningen syns de lägre originalfönstren i fängelsecellerna

När fängelset byggdes – för att ersätta förvaring av personer i slottens källare – var den nya ideologin att fångar skulle ”vårdas” i isolering. Från att fängelset togs i bruk 1861 till 1920 var fångarna därför tvungna att bära en huva med hål för enbart ögonen för att undvika kontakt med andra fångar på väg till enskild vistelse i en tårtbitsformad rastgård. På 1900-talet (från 1945) ändrades ideologin till ”vård” i gemensamhet vilket innebar att fångarna fick umgås. Fängelset stängs 1981 efter 120 år i drift.

Korridoren – nu med modern hotellinredning – gav fångvaktarna överblick. De tunga dörrarna till cellerna är originaldörrar men utan titthål

Utanför de generösa fönstren i kaféet i Statens Museum för Kunst i Köpenhamn passerar maratonlöparna med 37 km bakom sig, och i den pågående utställningen tar Giacomettis (1901–1966) smala bronsskulpturer stadiga kliv inomhus. Giacomettiutställningen ”What meets the eye” är verkligen spännande eftersom den visar hela hans bredd från teckningar och oljemålningar till skulpturer men även hans historiska referenser som t ex den fornegyptiska konsten. Den korta filmen visar hur han återkommande justerade och ändrade sina skulpturer i lera. Av den skissartade tekniken skulle man kunna tro att det var tvärtom. Den guidade halvtimmes ger en snabb introduktion till en fantastisk utställning där man gärna dröjer kvar.

På torsdag 25 april håller jag en digital föreläsning i Forum Geriatrikum. Forumet organiseras av region Jönköpings län i samarbete med länets kommuner och Jönköpings högskola. Målgruppen är de som är intresserade av hälsa, vård och omsorg för äldre.

Titel: Ljus, rum och hälsa: Att stödja äldre

Datum: 25 april 2024 kl 15:00-15:45

Plats: Digitalt via Zoom. Unik länk för 25 april: https://us02web.zoom.us/j/88143766339

I kursen ”Ljus, rum och hälsa: Att stödja äldre” på Lunds universitet får man lära sig hur ljus påverkar hälsan och praktiskt träna på hur man som yrkesverksam kan underlätta för äldre att ändra sina rutiner och stötta deras egenanpassning av hemmiljön.

Den avgiftsfria kursen, som genomfördes för första gången 2024, är en Internetbaserad självstudiekurs med fyra fysiska kursträffar. Jag kommer att berätta om kursinnehållet och varför en sådan här kurs behövs samt vad kursdeltagarna tyckte om den.

Fortsättning på tidigare inlägg.

Om några dagar går yttrandetiden ut för extraremissen från Boverket med förslag till ändrade byggregler som kan ge mycket negativa konsekvenser för hälsa och mående i framtidens bostäder – till exempel bostadsrum utan solljus, direkt dagsljus och utblick. Dessutom riskerar bostadsrum få en lägre rumshöjd än 2,40 meter.

Boverket föreslår att flera av dagens råd och krav i byggreglerna ska tas bort – minimikrav som till och med polismyndigheten ser som en självklarhet i polishusets celler. I förordningen om utformningen av häkten och polisarrester (2014:1108) står det att ett förvaringsrum (det vill säga en cell) ska ha en golvyta på minst 6 kvadratmeter. Rummets kubikinnehåll ska vara minst 15 kubikmeter och rumshöjden minst 2,40 meter. Rummet ska vara försett med fönster så att det får tillräckligt med dagsljus. Det ska dessutom vara utrustat med anordning som medger reglering av ljusinsläpp.

Hur kommer det sig att en myndighet (polisen) värnar personers hälsa och säkrar en acceptabel miniminivå medan en annan (Boverket) vill överlämna ansvar och detaljreglering till byggbranschen?

Det händer varje år – när vårsolen visar sig fylls sittbänken utanför Lunds domkyrka. Och det är inte särskilt konstigt med tanke på att klimatet i Skandinavien utmärks av ett begränsat antal soliga dagar, mellan 20 och 40% av årets dagar. (Jämför med Italien som har soliga dagar runt 60% av årets dagar.) Det är med andra ord vanligare med halvklar och mulen himmel på våra breddgrader här i Skandinavien. Något annat som utmärker Skandinaviens himmel på grund av avståndet från ekvatorn är den lågtstående solen en stor del av året.

Lördag 24 februari – solen visar sig en stor del av dagen men den står lågt (17 grader över horisonten kl 15 när bilden är tagen och 25 grader mitt på dagen). Soluppgång kl 07.12 och solnedgång kl 17.30

Lördag 17 mars – 3 veckor senare. Solen är tillbaka och vi soldyrkare får njuta på nytt. Bilden är tagen mitt på dagen när solen står 33 grader över horisonten. Soluppgång kl 06.16 och solnedgång kl 18.15

Fortsättning på tidigare inlägg.

Ett av Boverkets argument för de föreslagna förenklade byggreglerna är att mindre detaljstyrning kan stimulera innovation och att byggbranschen på egen hand kan ta fram standarder. ”Branschregler Säker vatteninstallation” är ett sådant exempel som installatörer måste följa men denna standard gäller framför allt utförandeskedet i byggandet.

Man kan fråga sig vad som låg bakom dessa branschregler som lanserades 2006. Försäkringsbolagen och dåvarande Smittskyddsinstitutet drev på utvecklingen av standarden för att minska risken för vattenskador och legionellatillväxt. Att spåra direkta orsaker till vattenskador behöver inte vara komplicerat. Det kan till exempel handla om otäta skarvar. Branschstandarden innehåller därför lösningar för att motverka olika typer av skador och upptäcka läckor, till exempel genom användning av rör-i rör-system och skvallerrör.

Rör med stillastående vatten kan öka förekomsten av legionellabakterier (som finns naturligt i vatten) och orsaka svår lunginflammation. Hög relativ fuktighet i byggnadsmaterial kan orsaka mögel som ger allergier. Det vill säga två exempel på entydiga orsakssamband.

Men hur ska branschen komma fram till gemensamma standarder för designskedet? Vissa designelement, som kan påverka hälsan negativt på sikt, är inte alltid lätta att direkt koppla till ett visst hälsoutfall och därtill kopplade sjukvårdskostnader eller sjukskrivningstal.

I Boverkets förslag till nya byggregler är risken att rum i framtida bostäder kommer att sakna dagsljus och utblick samt få lägre rumshöjd än 2,40 m. Och rum utan dagsljus och utblick kan påverka både mental och fysisk hälsa utan att man söker sjukvård, sjukskriver sig eller utnyttjar privata sjukförsäkringar. Till skillnad från vattenskador är det svårare att räkna med att försäkringsbolag ska driva på hälsorelaterade designlösningar. I slutändan får det allmänna betala priset för sämre folkhälsa och då borde det allmänna följaktligen ställa krav för att motverka ohälsa. Det är alltså mycket olyckligt om de föreslagna byggreglerna skulle gå igenom.

Fortsättning på tidigare inlägg.

Allvarliga saker som rör framtida nybyggda och ombyggda bostäder verkar gå under radarn. Risken är stor att det byggs fönsterlösa bostadsrum om Boverkets förslag till ändrade byggregler går igenom. I veckan skickades förslaget ut på en extra remissrunda som väcker fortsatt oro.

Efter gårdagens intervju, som Svjetlana Pastuhovic så skickligt genomförde i radio P4 Extra:s studio, insåg jag att jag borde gett fler exempel på negativa följder av de föreslagna byggreglerna som kanske blir verklighet om ett år. Intervjun handlade om vikten av både dagsljus och utblick genom fönster i boendet samt Boverkets förslag till ändrade föreskrifter gällande dagsljus (Föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö).

Första remissförslaget med kraftigt sänkta kravnivåer kom i mars för ett år sedan (2023). Förslaget fick utstå mycket kritik, bland annat av Folkhälsomyndigheten. I veckan kom en extraremiss som anpassats för att möta kritiken. De remissinstanser som yttrade sig i den första rundan får nu möjlighet att yttra sig över ändringarna. Det gäller för övrigt inte bara avsnittet om ljusförhållanden. Även andra avsnitt – som till exempel rör tillgänglighet och luftkvalitet – ingår i den nya remissrundan.

Varför är detta viktigt? Både dagsljus och utblick mot omvärlden påverkar vårt mående. Rikligt med ljus vid rätt tid gör oss mer alerta och behövs för dygnsrytmen. Direkt solljus gör att man bland annat kan följa tiden på dagen och säsongsvariationer. Och boende föredrar dagsljus framför elektriskt ljus, förmodligen för att dagsljus är mer dynamiskt, upplevs som visuellt intressant, har högre intensitet och återger färger bättre eftersom dagsljusets innehåller alla våglängder.

Innan jag berättar om de föreslagna ändringarna vill jag kort påminna om de nuvarande reglerna som gäller dagsljus. Om du som fastighetsutvecklare idag skulle söka bygglov för ett bostadshus behöver ALLA vistelserum i bostaden (t ex rum där man sover, umgås eller äter) uppfylla minimikravet för direkt dagsljus genom fönster mot det fria. I något av dessa rum ska man även få möjlighet till direkt solljus med undantag för studentbostäder som är 35 m2 eller mindre. Det finns dessutom ett råd att rummet ska medge utblick genom ett fönster. I ett annat avsnitt ställs det krav på möjlighet till vädring genom ett fönster eller en vädringslucka.

Men om de föreslagna föreskrifterna antas kommer en fastighetsutvecklare i framtiden att få bygga bostäder som ENBART har krav på:

  • en viss genomsnittlig nivå av dagsljus i hela bostaden,
  • utblick i rum som används för samvaro och måltider.

Det finns inget krav på att något av rummen medger direkt solljus. Följden kan bli att alla rum i en bostad är norrvända och att ett fönsterlöst sovrum utan utblick kompenseras av extra mycket dagsljus i ett annat rum.

Konsekvenserna kan illustreras genom en planritning som är hämtad från ett verkligt studentbostadskomplex som var tänkt att byggas av universitetet i Santa Barbara i Kalifornien genom en donation från miljardären Charles Munger. Efter några års planering och designändringar stoppades det vansinniga projektet i augusti 2023. Tänk dig samma plan, t ex placerad ovanpå ett varuhus i ett framtida förtätningsprojekt. Föreställ dig att studentbostadsrummen kompletteras med små takfönster som inte är öppningsbara och att vanliga fönster enbart finns i de gemensamma delarna. Hade du kunnat bo så här?

Design: arkitekterna Van Tilburg, Banvard & Soderbergh

Läs mer här om Munger Hall.