arkiv

ljus

I mitten av maj – när blomningen är över – är grönskan total utanför flera av fönstren i vårt hus på Skördevägen. En tre meter hög häck av häggmispel reser sig som en grön mur på två av fyra sidor av tomten och gör den visuellt ointaglig. Men häcken blockerar inte bara insyn utan även en hel del av dagsljuset som för ett par veckor sedan nådde ända in i rummen.

Skillnaden i dagsljustillgång är en helt annan där jag befinner mig just nu – på sjätte våningen ovanför trädtopparna i ett hotellrum på Amager. Utsikten är framför allt mot himlen. Trädkronorna på Christianshavn är i nedre delen av vyn. Horisonten bryts av Börshusets torn och Amagerverkets skorsten i fjärran. Effekten av ett fönster som ramar in två tredjedelar himmel och en tredjedel grönska är ett rum som badar i dagsljus.

Tillbaka till Skördevägen. Med en grönskande mur utanför kan det behövas stöttande elektriskt ljus även dagtid. En ny plafond i sovrummet (Yki, som jag skrivit om i tidigare inlägg) pryder numera taket och ger ifrån sig 3 x 470 lumen när den är tänd. Jag valde en vitare ljusfärg (4 000 istället för de vanliga 2 700 Kelvin) för att komplettera det vita skenet från dagsljusterapilampan som även fungerar som arbetslampa på skrivbordet. Rummet blir vitt och härligt!

Takplafonden Yki (diameter 400 mm) med vitt ljus och dagsljusterapilampan Valovoima på skrivbordet (båda med färgtemperaturen 4 000 Kelvin)

Samma plafondmodell finns numera även i vardagsrummet men med något större diameter (500 mm istället för 400 mm som i sovrummet). Här är plafonden bestyckad med fyra varmgula ljuskällor. Jag valde en ljuskälla med dimringsfunktion i tre steg där både färgtemperatur och ljusflöde varierar (2 700/2 500/2 200 Kelvin respektive 806/320/150 lumen). Med ett varmare ljus kan plafonden vara tänd på kvällen och bidra till rätt stämning i rummet. Sovrummet blir istället en ljusbox på morgonen och under dagen för att öka piggheten och stödja dygnsrytmen.

Tre ljusscener med fyra ljuskällor i takplafonden Yki – diameter 500 mm (designad av Yki Nummi på 50-talet)

Härom dagen ställde min syster följande fråga: Varför är arkitektur viktigt? Mitt svar är att arkitektur är mer än sammanfogning av tak och väggar eller placering av platser och stråk. Ett klimatskydd som skyddar oss mot väder och vind är inte självklart ett arkitektoniskt verk. Arkitektur förutsätter oftast att byggda miljöer utformats med omtanke om de som ska använda och vistas i miljön – idag och imorgon. En besökare känner sig inte vilsen utan hittar och förstår byggnaden, platsen eller stråket, och får en rikare upplevelse. Medvetet gestaltade miljöer skapar bättre förutsättningar för önskade aktiviteter.

Enlig arkitekturhistorikern Elias Cornell handlar arkitektur om att estetiskt organisera en praktisk verklighet. Arkitekten och ingenjören Vitruvius som levde i antikens Rom skrev i Tio böcker om arkitektur att alla byggnader ska utformas för att hålla, vara praktiska och tilltalande (firmitas, utilitas, venustas).

En sak är i alla fall säker. Arkitektur och design verkar i olika skalor från det lilla och nära (t ex sovplatsen i hemmet) till det stora och avlägsna (t ex platser som måste utformas så att framtida generationer förstår att det ligger radioaktivt avfall långt nere i marken).

Här kommer ett designexempel (som du kan ha nytta av när du ljussätter ditt hem). Exemplet visar effekten av ett av arkitekturens viktigaste element – ljuset – och vad det kan göra i den lilla skalan vid en matplats. Exemplet illustreras av fotografier som dessvärre inte fångar ljusupplevelser lika bra som ögat. Ett fotografi förstärker nämligen ofta ljuskontrasterna i ett rum så att skillnader mellan ljusa och mörka partier verkar större än de är i verkligheten. Ett fotografi kan även släcka ut kontrastskillnader, t ex när kameran riktas direkt mot en ljuskälla. Exemplet nedan är hämtat från den nyligen uppförda fullskalemodellen av en tvårummare i MoRe-Lab i byggnaden the Spark i Medicon Village som jag bloggat om tidigare.

Exempelbilderna innehåller olika ljusscener. I bild 1 syns två tända pendelarmaturer dagtid. I bild 2 syns samma pendelarmaturer kvällstid när mörkret lagt sig utanför. I bild 3 jämförs samma pendelarmatur med textilskärm med olika ljuskällor – en klar lampa med ett ljusflöde av 800 lumen (filament-LED) och en frostad ljuskälla som ger svagare ljus, 400 lumen. Alla ljuskällor har en varm ljusfärg (2600–2700 K). Jag kommenterar upplevda skillnader i rummet under varje bild.

Bild 1

Till vänster i bild 1 hänger en ljusarmatur som fokuserar allt ljus neråt på bordsytan. Till höger hänger över samma matbord istället en nerpendlad tygskärm. Utanför fönstret är ljusnivån inte särskilt hög (295 lux alldeles intill fönstrets utsida i samma höjd som matbordet) – vilket är långt under ljusnivån utomhus en mulen dag på vintern.

Bild 2

Bild 2 visar en simulerad kväll, dvs inget ”dagsljus” utanför fönstret. I den vänstra bilden hamnar ca 240 lux på kanten av bordet eftersom ljuset helt och hållet riktas neråt. Det är tillräckligt för att yngre ska kunna läsa i ljuset. I den högra bilden hamnar ljuset i taket, på väggen och bordet. Men en märkbart mindre andel faller på bordet (ca 150 lx på bordskanten) jämfört med den vänstra bilden. Å andra sidan träffas ögat hos en person som sitter vid bordet av mer ljus som kan pigga upp.

Bild 3

Till vänster i bild 3 hänger samma ljusarmatur bestyckad med samma ljuskälla som i föregående bild (klar filament-LED). Effekten är kanske svår att se men här blir skuggorna hårdare. Dagtid blir den släckta ljuskällan ”osynlig” eftersom den är helt klar. När den är tänd avskärmar tyget det starka ljuset men en del kan möjligen uppleva att den bländar. I den högra bilden är ljuskällan utbytt mot en frostad ljuskälla som ger hälften så mycket ljus (ca 95 lux på bordskanten) men ett mycket mjukare ljus utan hårda skuggor.

Det intressanta från ett arkitektoniskt/designperspektiv är vad ljuset gör med aktiviteterna vid matplatsen och i rummet. När ljuset riktas neråt på bordsytan lämpar sig ljuset för att läsa eller äta vid bordet. När ljuset sprids både uppåt och neråt blir hela rummet ljusare och trivsammare. En ljusarmatur som klarar båda uppgifterna blir därmed mer användbar eftersom den stödjer fler aktiviteter i rummet – ett tips till de som designar ljusarmaturer.

Den designsmarta armaturen Valovoima Mini kan hänga vertikalt …

Den kombinerade ljusterapi- och arbetslampan Valovoima som jag skrev i om i ett tidigare inlägg har fått ett syskon – Valovoima Mini. Minimodellen är designad av samma formgivare, Harri Koskinen. Den är lika stilren och finurlig som stora systern. Medan den större varianten står tungt och stadigt med justerbar vinkel på den avlånga integrerade ljuskällan är minivarianten justerbar på ett mer lekfullt sätt. Den saknar storasysterns vertikala stång med avslutande fotplatta och ligger hellre på ett fasat trekantsstöd gjort av trä eller hänger i en krok med hjälp av ett läderband. Valovoima Mini är lekfull men stram i form och färg, och pricken över i:et är de sinnliga detaljerna av läder och askträ. (Förresten, detta är inte en reklamsponsrad blogg. När designers och tillverkare gör en fullträff som är mångsidig kan jag inte hålla tillbaka utan tillåter mig att uttrycka min beundran och tacksamhet.)

… eller ligga horisontellt på bordet. Två olika vinklar på träbasen (med inbyggt magnetfäste) gör att lampan kan vinklas snett framåt (35 grader) eller snett uppåt (55 grader)

Minimodellen passar mitt hemmakontor bättre än den större varianten eftersom skrivbordet bara är 60 cm djupt och intryckt mot väggen i ett litet rum. Rummet är egentligen planerat som klädkammare. Till skillnad från en standardklädkammare valde jag som arkitekt att höja standarden genom att förse klädkammaren (3,2 x 2 m) med ett öppningsbart liggande fönster (1,2 x 0,5 m) och tilluft. Sådana små men avgörande tillägg i designskedet kan ge bostaden ett extra vistelserum för egenföretagaren som jobbar hemifrån eller när globalt pandemitillstånd råder och hemarbete är ett krav från arbetsgivaren.

Armaturen kan dimras steglöst från varmt till kallt ljus (2 450–4 250 Kelvin)

Valovoima är finska och betyder ”ljusstyrka” och här kommer lite ljusfakta. Den flimrar inte eftersom den har försetts med ett högfrekvensdon (30 000 Hz). Ögonen märker alltså inte att den tänds och släcks i snabb takt vid dimring. Den drar 12 Watt och ger 10 000 lux på ca 30 cm avstånd från ljuskällan och ca 2500 lux på 56 cm avstånd. När jag har den uppsatt på väggen framför ögonen ger den ca 1000 lux vid ögonen i maxläget. Jag får ljusdosen när jag jobbar vid datorn på förmiddagarna fram till lunchträningen. Om jag jobbar hemifrån på eftermiddagen skruvar jag ner ljusstyrkan (från 4250 till 2450 Kelvin). Nu har arbetskammaren förvandlats till ett hälsosamt ljusterapirum för arbete.

Specifikation och instruktion. 50 000 timmars livslängd utlovas. Ljuskällan är inbyggd och får bara bytas av en elektriker

Men första steget mot en ljusterapirum var inte Valovoima Mini. Redan före julhelgen köpte jag en ny ljuskälla till takarmaturen med färgtemperaturen 6500 Kelvin (dagsljusvit) istället för som tidigare 2700 Kelvin (varmgul). Men den nya ljuskällan ger samma ljusflöde som den tidigare. Det blev alltså ett vitare ljus men inte ett starkare ljus. Men ett vitare allmänljus räcker inte – det behövs mer ljus närmare ögonen.

Min reaktion efter de första veckornas användning av Valovoima Mini är att det har blivit ett större nöje att börja dagens arbete i hemmakontoret. Ljuset från armaturen är intensivt på förmiddagen och kan matchas av en ljus datorskärm om jag höjer ljusstyrkan på skärmen. Jag har inte upplevt någon huvudvärk som kan vara en risk i början när man använder ljusterapi. När jag kommer hem på eftermiddagen kan jag längta efter ljuset som då är nerdimrat och varmt.

Closing with a note to my research colleagues at the Light and Health Research Center, Mount Sinai, NY. The light therapy luminaire Valovoima Mini is produced in Finland and designed by Harry Koskinen. It is an example of smart design thinking: either hanging on a wall knob or placed on the desk. It can be tilted in two angles when placed horizontally on the desk, and a built-in magnet in the wooden base keeps it in place.

Ett dimbart kraftpaket utan flimmer från Finland har landat på Skördevägen och ersatt en tidigare arbetslampa (båda med fast LED-ljuskälla). Men ersättaren är till skillnad från föregångaren mångfunktionell. Nykomlingen ger bra belysning för arbete eftersom ljuskällan kan riktas neråt och mot väggen bakom datorskärmen. Den fungerar dessutom som ljusterapibelysning med sina 2500 lux på 45 cm avstånd från ljuskällan eller 10 000 lux på 23 cm avstånd. Som jämförelse kan nämnas att på våra breddgrader i Norden hamnar ungefär 1000 till 5000 lux på marken utomhus en mulen vinterdag. Och inomhus i svenska hem är det inte ovanligt med så låga dagsljusnivåer som 50–100 lx i mitten av ett normalstort rum. Ljusarmaturens högre belysningsstyrka används bara dagtid och helst på morgonen för att få maximal effekt på kort tid (ca 0,5–2 timmar beroende på avståndet mellan ljuskällan och ögonen).

Finländaren kom med en kompis – en lättmonterad plafond med plats för tre E27-ljuskällor av den mindre storleken. Det är fullt möjligt att hitta prisvärda och stiliga plafonder men desto svårare att hitta modeller med E27-sockel som är lätta att hänga på en takkrok och ansluta till lamputtaget. Den ger ett behagligt och jämnt allmänljus i rummet genom att den lyser upp tak, väggar och golv. Den går till och med att ha tänd när man ligger i sängen utan att upplevas som bländande (dvs ljuset i synfältet upplevs inte som starkare än omgivningen). Ljusarmaturen är från 50-talet men har tagits upp i produktion på nytt. Jag kan tänka mig att den hade varit ännu finare med en glaskupa som bryter ljuset på ett annat sätt. Glas är dessutom inte är lika känslig för repor som akryl. Men jag bugar av beundran för Yki Nummis tidlösa design.  

Vänster: Felplacerad men stilig ljusarmatur vid sängen. Höger: Mörka kulörer på väggarna i ett rum med begränsat dagsljus

Efter en miniresa till Helsingborg och Mölle med övernattning på Clarion Congress & Hotel Sea U i Helsingborg finns det anledning att kommentera belysningen vid sängen i hotellrummet. De som inreder hotellrum klarar oftast av uppgiften att skapa en mörk miljö som underlättar bra sömn. Vad som däremot ofta saknas är sängbelysning som är både tilltalande och funktionell, dvs som ger ett bra läsljus när man läser en vanlig bok istället för en bok på en lysande skärm. Men vad är bra läsljus i sängen? Några kännetecken är att:

  • ljuset som faller på boken är tillräckligt starkt,
  • ljuset är bländfritt (dvs att ljuset i synfältet inte är för starkt i förhållande till omgivningen. Det gäller även ljus från sidan och ljus som kommer snett uppifrån.),
  • ljuset går att rikta på boksidan utan att väcka en partner som sover.

Andra egenskaper hos bra sängbelysning är en lättåtkomlig strömbrytare. I hotellrummet på Sea U hade de lyckats med det sistnämnda. Här kan man styra hallens takbelysning, rummets takbelysning och väggbelysningen vid sängen från samma ställe invid sängen. Men det måste varit någon miss i kommunikationen mellan inredare och ljusdesigner. Den vridbara armen till belysningen är monterad långt utanför den breda sänggaveln. Ljusarmaturen har neråtriktat ljus men det mesta hamnar vid sidan av sängen.

Under dagen begränsas tillgången till dagsljus av ett högt bostadshus mellan 10 och 11 meter från fönstret. Jag skulle tro att de flesta hotellgäster som bor på denna sida av huset har stängda gardiner mest hela tiden.

Nu är det inte bara belysningen som avgör rummets atmosfär och ljusförhållanden. Färgsättning och möblering är lika viktig. Den som gillar dunkla hotellrum med mörka färger som äter ljus kommer att trivas på Sea U. Den som gillar illusioner kommer att trivas ännu mer. Här är den frodiga grönskan på bottenvåningen av plast och skivan i receptionsdisken som liknar sten med fossiler är gjord av något slags kompositmaterial. För att maskera att böckerna i hotellobbyns bokhylla är äkta har man spraymålat alla bokomslagen i en specialframtagen färgpalett som matchar inredningen. (Jag blev chockad när jag öppnade de misshandlade böckerna och såg att de var riktiga. Här har inredaren demonstrativt reducerat böckerna till en inredningsdetalj!)

Om alla dörrar mot havet är upplåsta kan bottenvåningen mycket väl fungera som ett ”vardagsrum” vid vattnet där människor kan passera eller slå sig ner. Här finns gott om sittplatser med fina utblickar mot staden och havet – och det gillar jag. Däremot ogillar jag att man inte passar på att locka till läsning i ett vardagsrum med riktiga bokomslag.

Frodig oäkta grönska i rooftopbaren

Solig terrass med bassäng och västersol

 

Efter många timmars sökande i webb-shoppar och fysiska belysningsbutiker kan jag välkomna en ny medlem i armaturfamiljen på Skördevägen 20. Den uppfyller alla mina krav på en bra sänglampa: är stadig (gjuten aluminium), har ljus insida så att ljuset reflekteras och sprids men är ändå tillräckligt fokuserat för att ge rikligt med ljus på sidorna i en bok, är ställbar i flera olika lägen eftersom den är ledad på rätt ställen, är tilltalande och har karaktär tack vare skärmens facetter, har E14-sockel istället för inbyggd dimbar ljuskälla (som ofta flimrar och surrar) och den var lättmonterad. Dessutom sitter strömbrytaren ganska nära själva ljusarmaturen så att den inte hamnar bakom sängen. (Det kan verka märkligt med strömbrytare långt ner på sladden men det förekommer.)

Sänglampan ger bra läsljus när den är tänd och bidrar till rummets karaktär när den är släckt – precis vad man ska förvänta sig av god belysning och genomtänkta ljusarmaturer.

Det här är en ny bok om något så vardagligt som fönster i bostäder. Det finns en hel del skrivet om t ex tekniska och stilhistoriska egenskaper men så gott som inget om hur boende upplever och använder sina fönster.

Huvudbudskapet är att fönsteröppningar spelar en nyckelroll för trivseln inte minst för att de bidrar till flera aspekter av boendekomfort men de måste kunna regleras beroende på situationen. Boken beskriver flera upplevda komfortkvaliteter där en del är kopplade till praktisk nytta och andra till estetiska och psykologiska reaktioner. Den introducerar begrepp som fönsteretikett för att fånga den sociala och kulturella dimensionen. Hur reagerar till exempel boende på ständigt nerdragna persienner eller öppna gardiner? När får man titta in genom andras fönster? Boken innehåller dessutom konkreta exempel på vad dessa insikter betyder för praktiker.

Fönsteröppningarnas roll för komfort och hälsa förtjänar att uppmärksammas mer och särskilt med tanke på året som gått då många har vistats mer än vanligt i hemmet på grund av distansarbete.

Målgruppen för boken är de som på olika sätt påverkar ljus- och mörkerförhållanden i bostäder och därigenom indirekt boendes hälsa och välbefinnande, t ex fysiska planerare, bostadsförvaltare, bostadsutvecklare, arkitekter, elkonsulter och ljusdesigners.

Här är länken till samtalet om boken i Lunds universitets digitala monter på årets bokmässa i Göteborg:
https://youtu.be/oBrsOvoeRlA

Rundbågsfrisen på kyrkans östvända absid i Gudmundtorp har knappt några synliga slagskuggor eftersom solen står i öster och därmed lågt på himlen. Ljuskällan är en skarp sommarsol, en naturlig strålkastare

När man pratar om olika typer av ljus (t ex allmänljus, arbetsljus, accentljus) är det ofta naturligt att prata om ljusets egenskaper (t ex intensitet, ljusfärg, ljusreflektion). Men egenskaperna hos skuggor är lika viktiga och bra ledtrådar för att beskriva ljusets karaktär. Skuggor med skarpa konturer avslöjar att ljuskällan ger ett fokuserat ljus – ju mjukare konturer på skuggorna, desto diffusare ljus. Slagskuggor kan vittna om solens höjd på himlen och därmed tiden på dagen (och året). Dessutom ger skuggor rumslig information. Skuggorna i rummet gör det läsbart, t ex om taket i en kyrka är välvt eller rakt, rummets begränsningar i form av golv, väggar och tak – ofta i samspel med färgen på ytorna. Skuggor hjälper oss även att förstå annan typ av form, t ex på dekoren på en fasad och modellerade djupa fönsternischer.

Förutom rum och tid kan skuggor ge information om människors sinne, eller snarare betraktarens upplevelse av andra människor. Ljuset och skuggornas psykologiska effekter var till exempel geniet Leonardo da Vinci mycket medveten om. När da Vinci diskuterade dunkel och halvskugga menade han att en konstnär bör eftersträva att ”måla porträtt i mulet väder, gärna framåt kvällen”, av det enkla skälet att det dämpade ljuset gör ansiktena rättvisa. I detta mindre skarpa ljus upptäcker man nämligen ”all godhet och skönhet som går att se i dem”. Dunklet modellerar, dunklet gör ansiktsdragen mjukare.

Ljus är så mycket mer än enbart en ström av fotoner. Tänk på ljus – och skuggor – som informationsbärare.

Plötsligt blir de synliga – moln av virvlande dammkorn när solstrålarna studsar mot dem

Dagsljuset på våra nordliga breddgrader kännetecknas bland annat av en lågt stående sol under en stor del av året. Ett annat kännetecken i Skandinavien är den mulna himmeln som är vanligare än en solig. En fördel när solen står lågt på himlen är att den kan lysa upp hela rummet (särskilt om solstrålarna träffar den bakersta väggen i rummet). Men samma varma sköna strålar kan provocera när de samtidigt avslöjar smuts på fönsterglasen och dammvirvlar i rummet. Och vi blir påminda om hur allting sprids, t ex textilierna på kroppen och på våra möbler som slits av dagligt bruk och hamnar i luften.