arkiv

ljus

Fortsättning på tidigare inlägg.

Om några dagar går yttrandetiden ut för extraremissen från Boverket med förslag till ändrade byggregler som kan ge mycket negativa konsekvenser för hälsa och mående i framtidens bostäder – till exempel bostadsrum utan solljus, direkt dagsljus och utblick. Dessutom riskerar bostadsrum få en lägre rumshöjd än 2,40 meter.

Boverket föreslår att flera av dagens råd och krav i byggreglerna ska tas bort – minimikrav som till och med polismyndigheten ser som en självklarhet i polishusets celler. I förordningen om utformningen av häkten och polisarrester (2014:1108) står det att ett förvaringsrum (det vill säga en cell) ska ha en golvyta på minst 6 kvadratmeter. Rummets kubikinnehåll ska vara minst 15 kubikmeter och rumshöjden minst 2,40 meter. Rummet ska vara försett med fönster så att det får tillräckligt med dagsljus. Det ska dessutom vara utrustat med anordning som medger reglering av ljusinsläpp.

Hur kommer det sig att en myndighet (polisen) värnar personers hälsa och säkrar en acceptabel miniminivå medan en annan (Boverket) vill överlämna ansvar och detaljreglering till byggbranschen?

Det händer varje år – när vårsolen visar sig fylls sittbänken utanför Lunds domkyrka. Och det är inte särskilt konstigt med tanke på att klimatet i Skandinavien utmärks av ett begränsat antal soliga dagar, mellan 20 och 40% av årets dagar. (Jämför med Italien som har soliga dagar runt 60% av årets dagar.) Det är med andra ord vanligare med halvklar och mulen himmel på våra breddgrader här i Skandinavien. Något annat som utmärker Skandinaviens himmel på grund av avståndet från ekvatorn är den lågtstående solen en stor del av året.

Lördag 24 februari – solen visar sig en stor del av dagen men den står lågt (17 grader över horisonten kl 15 när bilden är tagen och 25 grader mitt på dagen). Soluppgång kl 07.12 och solnedgång kl 17.30

Lördag 17 mars – 3 veckor senare. Solen är tillbaka och vi soldyrkare får njuta på nytt. Bilden är tagen mitt på dagen när solen står 33 grader över horisonten. Soluppgång kl 06.16 och solnedgång kl 18.15

Fortsättning på tidigare inlägg.

Ett av Boverkets argument för de föreslagna förenklade byggreglerna är att mindre detaljstyrning kan stimulera innovation och att byggbranschen på egen hand kan ta fram standarder. ”Branschregler Säker vatteninstallation” är ett sådant exempel som installatörer måste följa men denna standard gäller framför allt utförandeskedet i byggandet.

Man kan fråga sig vad som låg bakom dessa branschregler som lanserades 2006. Försäkringsbolagen och dåvarande Smittskyddsinstitutet drev på utvecklingen av standarden för att minska risken för vattenskador och legionellatillväxt. Att spåra direkta orsaker till vattenskador behöver inte vara komplicerat. Det kan till exempel handla om otäta skarvar. Branschstandarden innehåller därför lösningar för att motverka olika typer av skador och upptäcka läckor, till exempel genom användning av rör-i rör-system och skvallerrör.

Rör med stillastående vatten kan öka förekomsten av legionellabakterier (som finns naturligt i vatten) och orsaka svår lunginflammation. Hög relativ fuktighet i byggnadsmaterial kan orsaka mögel som ger allergier. Det vill säga två exempel på entydiga orsakssamband.

Men hur ska branschen komma fram till gemensamma standarder för designskedet? Vissa designelement, som kan påverka hälsan negativt på sikt, är inte alltid lätta att direkt koppla till ett visst hälsoutfall och därtill kopplade sjukvårdskostnader eller sjukskrivningstal.

I Boverkets förslag till nya byggregler är risken att rum i framtida bostäder kommer att sakna dagsljus och utblick samt få lägre rumshöjd än 2,40 m. Och rum utan dagsljus och utblick kan påverka både mental och fysisk hälsa utan att man söker sjukvård, sjukskriver sig eller utnyttjar privata sjukförsäkringar. Till skillnad från vattenskador är det svårare att räkna med att försäkringsbolag ska driva på hälsorelaterade designlösningar. I slutändan får det allmänna betala priset för sämre folkhälsa och då borde det allmänna följaktligen ställa krav för att motverka ohälsa. Det är alltså mycket olyckligt om de föreslagna byggreglerna skulle gå igenom.

Fortsättning på tidigare inlägg.

Allvarliga saker som rör framtida nybyggda och ombyggda bostäder verkar gå under radarn. Risken är stor att det byggs fönsterlösa bostadsrum om Boverkets förslag till ändrade byggregler går igenom. I veckan skickades förslaget ut på en extra remissrunda som väcker fortsatt oro.

Efter gårdagens intervju, som Svjetlana Pastuhovic så skickligt genomförde i radio P4 Extra:s studio, insåg jag att jag borde gett fler exempel på negativa följder av de föreslagna byggreglerna som kanske blir verklighet om ett år. Intervjun handlade om vikten av både dagsljus och utblick genom fönster i boendet samt Boverkets förslag till ändrade föreskrifter gällande dagsljus (Föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö).

Första remissförslaget med kraftigt sänkta kravnivåer kom i mars för ett år sedan (2023). Förslaget fick utstå mycket kritik, bland annat av Folkhälsomyndigheten. I veckan kom en extraremiss som anpassats för att möta kritiken. De remissinstanser som yttrade sig i den första rundan får nu möjlighet att yttra sig över ändringarna. Det gäller för övrigt inte bara avsnittet om ljusförhållanden. Även andra avsnitt – som till exempel rör tillgänglighet och luftkvalitet – ingår i den nya remissrundan.

Varför är detta viktigt? Både dagsljus och utblick mot omvärlden påverkar vårt mående. Rikligt med ljus vid rätt tid gör oss mer alerta och behövs för dygnsrytmen. Direkt solljus gör att man bland annat kan följa tiden på dagen och säsongsvariationer. Och boende föredrar dagsljus framför elektriskt ljus, förmodligen för att dagsljus är mer dynamiskt, upplevs som visuellt intressant, har högre intensitet och återger färger bättre eftersom dagsljusets innehåller alla våglängder.

Innan jag berättar om de föreslagna ändringarna vill jag kort påminna om de nuvarande reglerna som gäller dagsljus. Om du som fastighetsutvecklare idag skulle söka bygglov för ett bostadshus behöver ALLA vistelserum i bostaden (t ex rum där man sover, umgås eller äter) uppfylla minimikravet för direkt dagsljus genom fönster mot det fria. I något av dessa rum ska man även få möjlighet till direkt solljus med undantag för studentbostäder som är 35 m2 eller mindre. Det finns dessutom ett råd att rummet ska medge utblick genom ett fönster. I ett annat avsnitt ställs det krav på möjlighet till vädring genom ett fönster eller en vädringslucka.

Men om de föreslagna föreskrifterna antas kommer en fastighetsutvecklare i framtiden att få bygga bostäder som ENBART har krav på:

  • en viss genomsnittlig nivå av dagsljus i hela bostaden,
  • utblick i rum som används för samvaro och måltider.

Det finns inget krav på att något av rummen medger direkt solljus. Följden kan bli att alla rum i en bostad är norrvända och att ett fönsterlöst sovrum utan utblick kompenseras av extra mycket dagsljus i ett annat rum.

Konsekvenserna kan illustreras genom en planritning som är hämtad från ett verkligt studentbostadskomplex som var tänkt att byggas av universitetet i Santa Barbara i Kalifornien genom en donation från miljardären Charles Munger. Efter några års planering och designändringar stoppades det vansinniga projektet i augusti 2023. Tänk dig samma plan, t ex placerad ovanpå ett varuhus i ett framtida förtätningsprojekt. Föreställ dig att studentbostadsrummen kompletteras med små takfönster som inte är öppningsbara och att vanliga fönster enbart finns i de gemensamma delarna. Hade du kunnat bo så här?

Design: arkitekterna Van Tilburg, Banvard & Soderbergh

Läs mer här om Munger Hall.

Anglepoise Original Mini Ceramic, no 1227

Numera finns här många ljuspunkter i rummen – betydligt fler än när vi flyttade in i huset 2010. De första LED-lamporna från IKEA Jansjö (formgiven av Johanna Jelinek) har ersatts med mer ändamålsenliga ljusarmaturer, t ex som sprider ljuset bättre och har en behagligare ljusfärg. Efter snart tio års experimenterande inser jag att jag gärna omger mig med reproduktioner av klassiker som formgetts på 1900-talet – antingen med industriell prägel eller lekfullt uttryck. Här är några av favoriterna:

1930-tal. Anglepoise Original Mini Ceramic, no 1227 (E14, 6W). Den klassiska originalmodellen designades 1935 av George Carwardine (fordonsingenjör och designer). Modellen här är mindre än originalmodellen.

1930-tal. Kaiser Idell 6718 väggmonterad saxlampa (E27, 8W). Formgivare: Christian Dell  (industridesigner som bland annat jobbade i metallverkstaden på Bauhaus på 1920-talet). Hans första katalog med ljusarmaturer kom 1936, t ex Kaiser Idell 6631 Luxus.

1960-tal. Flowerpot VP9 (ljusintensitet: 100%, 50% och 20%). Formgivare: Verner Panton (Flowerpot-serien lanserades 1968).

1970-tal. 685/BI Elmetto bordslampa (E27, 4,5 W). Formgivare: Elio Martinelli (designades 1976).

Kaiser Idell 6718

 

Flowerpot VP9

 

685/BI Elmetto bordslampa

685/BI Elmetto bordslampa

Det är ingen bra idé att låta marknaden avgöra vad som bör vara miniminivån för en god och hälsosam bostad. I funktionalismens program för bättre bostäder ingick tillgång till ljus, luft och grönska för alla. Resultatet var t ex genomgående lägenheter som gjorde det möjligt att vädra manuellt genom att öppna fönstren mot det fira. Man såg grönskan utanför genom fönstren, och någon gång under dagen nådde solstrålarna rummen innanför. Med det nya förslaget till ändrade byggregler är risken att rum i framtida bostäder kommer att sakna bostadskvaliteter som vi i Sverige tar för givna, t ex direkt dagsljus och utblick genom fönster mot det fria. Det finns därmed en risk för ökad ojämlik hälsa.

I följande intervjuer berättar jag mer om stödet som finns i forskning om vikten av just direkt dagsljus och utblick för människors mående och trivsel: intervju i tidskriften Ljuskultur och Arkitekten.

Fortsättning på föregående inlägg.

Gå till butiker där du kan se installerade ljuskällor för att jämföra ljuset. Nästa steg är att testa ljuskällan i ljusarmaturen där hemma. Köp därför med ångerrätt men kom ihåg att spara lampförpackningen

Mina favoriter bland ljuskällor är de som har 3-stegs dimring (dvs tre nivåer av ljusflöde) och styrs med den vanliga strömbrytaren. Den stora fördelen med ljuskällor med fasta dimringssteg är att de inte kräver någon ändring av väggströmbrytare. Det finns dessutom modeller som varierar i färgtemperatur från 2200K till 2700K, dvs från bärnstensfärgad till varmvit. Ett exempel är Scene Switch från Philips som i dagsläget går att hitta på Power (fd MediaMarkt). Med variation i både ljusflöde och färgtemperatur kan man verkligen förvandla stämningsläget i rummet utan att behöva köpa något avancerat belysningssystem som styrs med fjärrkontroll eller smart mobil, eller som kräver installation av en elektriker.

Mönstrad rislampa med 3-stegs dimring (Scene Switch från Philips)

Andra viktiga egenskaper hos ljuskällan är dess storlek, form och klarhet i glaset (klar, frostad eller färgad). Om man väljer en dekorativ naken LED-lampa med filament bör den inte vara för ljusstark och möjligen ha en varmare ljusfärg. En del upplever det varmare ljuset som behagligare för ögat.

Ett bra tips är att välja en ljusarmatur som döljer ljuskällan för att undvika bländning

När det gäller ljusarmaturer får man prova sig fram eftersom det är svårt att avgöra frå katalogfoton hur ljuset sprids. Ett bra tips är att välja en ljusarmatur som döljer ljuskällan för att undvika bländning. Till sist, glöm inte att en ljusarmatur ska pryda sin plats och bidra till rummets karaktär även när den är släckt.

I äldre lägenheter sitter lamputtaget oftast mitt i taket tillsammans med lampkroken, som i denna 30-talslägenhet med 2,8 m i rumshöjd

Fortsättning följer …

Fortsättning på föregående inlägg.

En nybyggd lägenhet med tidstypisk placering av lamputtaget i vägg/takvinkeln och lampkrok som den boende själv får montera i taket

Följande krävs för att ordna takbelysning som ger allmänljus i sovrum, stämningsljus över matbordet och allmänljus i hallen i en nybyggd lägenhet med lamputtag i vägg/takvinkeln:

  • en tre meter lång sladd för ett rum med hög rumshöjd (3 m)
  • rätt sorts lampkontakt (DCL, ”Devices for Connecting Luminaires”)
  • ljuskälla
  • ljusarmatur

Nödvändiga komponenter för hembelysning och dagsljusstyrning i nybyggda lägenheter: sladdställ (men utan lampkopp), ljuskällor med 3-stegs dimring, sladdupphäng (för att fästa sladden i lampkroken), lampkrokar, gardinupphängning, t ex fingerkrokar

Jag väljer ofta tygklädda sladdställ från den svenska tillverkaren NUD eftersom de har tillräcklig längd (3 m), en tung lamphållare av aluminium och flera valmöjligheter vad gäller färg. Om det räcker med kortare sladd (2,5 m) finns även bra alternativ på Clas Ohlson.

Rätt sorts plafonder kan ge ett bra allmänljus. Men montage direkt mot innertaket kan komma i ”visuell konflikt” med sladden som måste vidare till lamputtaget på väggen. En löst hängande sladd tycker jag gör sig bäst om den får fortsätta en bit nedanför lampkroken. Men det är så klart en smaksak. Alternativet är att klämma fast sladden i en fastlimmad skena eller hållare i taket men det är mindre flexibelt och bryter upp den sammanhängande takytan.

Lampkontakter som ska anslutas till sladdstället hittar man till exempels på Elon och Clas Ohlson. På IKEA finns enbart sladdställ för takbelysning med skarvbit som kräver en lampkopp för att dölja skarvbiten.

Vänster: Sladdställ med skarvbit. Höger: Skarvbiten är borttagen och ersatt med en DCL-kontakt

Fortsättning följer …

Fortsättning på föregående inlägg.

Gardinuppsättning med två takmonterade skenor som är vanligt i hotellrum

Innan jag fortsätter med takbelysningens våndor i nybyggda lägenheter vill jag bara göra ett kort tillägg till det förra inlägget. Tänk noga igenom gardinuppsättningen i förväg.

  • Vilka är behoven (mörkläggning, solskydd, insynsskydd, estetiskt tilltalande inramning, inslag av färg, ljuddämpning eller synkomfort med mjuka övergångar mellan ljusa och mörka partier)?
  • Vad tillåter rummet, fönstersättningen och materialet där beslagen ska fästas?
  • Hur vill du att det ska se ut när gardinerna är stängda respektive öppna (ta hänsyn till önskade veck både i stängt och öppet läge samt ev radiator under fönstret)?
  • Finns det plats att parkera gardinlängderna utan att blockera för mycket at dagsljuset?

Rummet i det förra inlägget medgav bara en gardinskena på grund av köksinredningen och dörröppningens placering. I rummet i bildan nedan monterades däremot två parallella skenor för att anpassa designen efter höga krav på mörkläggning under sommarens tidiga ljusa timmar. Personen som bor här vill dessutom ha ett ljust rum dagtid. Därför placerades de mörka tunga gardinerna innerst närmast fönstret och de lätta gardinerna närmast rummet. Gardiner i två lager från golv till tak och en rullgardin i smygen blev en bra lösning just i detta rum.

Vänster: Tunn gardin av textil med linneblandning som filtrerar ljus och insyn. Höger: Mörkläggningsrullgardin med ljus insida monterad i fönsternischen

Mörkläggningsgardinen är monterad närmast fönstret för att minska oönskat dagsljus tidiga sommarmorgnar. Närmast rummet monterades en ljus och glesvävd gardin på en separat skena

Fortsättning följer …

Första dagen i en nybyggd lägenhet slås man av att taket gapar tomt (förutom möjligen en takmonterad brandvarnare) och saknar upphängning för taklampor. Närmaste lamputtag för en tänkt taklampa sitter i vägg/takvinkeln flera meter bort. Det går dessutom inte att koppla in ljusarmaturen från förra lägenheten eftersom lampkontakten inte passar de nya lamputtagen och sladden är alldeles för kort. Gardinfästen är också något som saknas och när natten kommer får man panik för att det är omöjligt att hindra insyn och störande sken från gatlyktor utanför när man ska sova. Känns det bekant?

I lägenheter som byggdes under förra seklets senare årtionden fanns det vanligtvis fästen för gardinskenor på väggen ovanför fönstren, lamputtag för takbelysning mitt i rummet och ibland även persienner mellan fönsterglasen. Men i dagens nybygge krävs noggrann planering och förberedelse om man vill ha elektrisk belysning och möjlighet att filtrera dagsljus och insyn.

Sedan 2020 har jag har bidragit till ljusplaneringen i fyra nybyggda lägenheter och samlat på mig en del erfarenheter som kan komma till nytta för fler. Här följer några tips som hjälp på vägen till en mer komplett hemmiljö utrustad med arkitekturens mjuka element (gardinerna), och praktisk och trivsam belysning. Jag vill även tipsa om var man kan hitta alla komponenter för att de som är intresserade ska slippa lägga timmar på att leta bland varuhus och nätbutiker. (Obs! Bloggen är helt oberoende och får inga intäkter från företag.)

Det är ingen lätt sak att skruva upp gardinfästen i tak av betong. En vanlig hushållsborrmaskin tar sig inte igenom armeringsjärn till skillnad från proffsmaskiner. Min rekommendation är därför att anlita hjälp som både monterar och levererar gardinskenor. Kostnaden får ses som en del av flyttkostnaden eller lägenhetsinköpet.

Lägenhet byggd 2021

I lägenheten ovan fanns resterna av plasthållare till en takmonterad gardinskena. Vi kunde som tur var återanvända hålen och behövde bara komplettera med ett par extra för att undvika glipor mellan skena och tak.

Montören Jan-Åke fixar allt med van hand och proffsverktyg

Efter montaget sprutade montören silikon i skenan för att förbättra glidfunktionen. Mörkläggningsgardinerna är nu på plats och blir ett bra komplement till rullgardinen som vi själva monterade på fönsterkarmen i fönsternischen. Rullgardinen är inte måttanpassad men täcker glaset och gör sitt jobb tillsammans med gardinerna. Inget ljus utifrån kommer att störa nattsömnen.

Jag bad montören att även borra hål för lampkrokar där det saknades. Nästa steg är att hitta lämplig takbelysning som ger bra allmänljus.

Fortsättning följer …