arkiv

Etikettarkiv: vattenkonsumtion

Fortsättning på föregående inlägg.

Bild-425
Insamlingsbrunn på ”taket” till den nergrävda regnvattencisternen i den moriska fästningen Castelo dos Mouros. Den militära försvarsanläggningen byggdes på 700-talet i Sintra utanför Lissabon. Cisternen är 18 x 6 x 6 meter och var det säkraste sättet att garantera dricksvatten på bergstoppen 420 m över havet. I bakgrunden syns det nyinvigda kaféet och museumshopen (maj 2013)

Green Star i Australien har klassningssystem för enskilda byggnader och för hela stadsdelar. I manualen för Green Star Communities beskrivs Australien som den torraste bebodda kontinenten i världen. Australien har den tredje största vattenkonsumtionen per invånare. På stadsdelsnivå premieras därför projekt med tillgång till alternativa vattenresurser, t ex återanvändning och regnvatteninsamling, och bra system för att upptäcka läckage. Varenda droppe är dyrbar i ett land som ständigt drabbas av torka. På byggnadsnivå premieras bland annat vattensnåla installationer.

Green Star – Multi Unit Residential (version 1, 2013-02-13) tilldelar max fem poäng för indikatorn Wat 1, Occupant Amenity Water. Systemet har utformat flera designkriterier för att säkerställa hushållning med vatten. Byggnader med vattensnåla installationer, t ex snålspolande blandare och wc, får upp till två poäng. Byggnader som möjliggör återanvändning av vatten för all tvätt och wc-spolning kan få ytterligare tre poäng, dvs totalt fem poäng för en byggnad med de bästa förutsättningarna.

Poäng för indikatorn Wat 1 1 poäng 2 poäng
WC 3 l/spolning 2.5 l/spolning
Tvättställsblandare 6 l/min 4.5 l/min
Köksblandare 6 l/min 4.5 l/min
Duschblandare 9 l/min 7.5 l/min

Källa: Potable Water Calculator Guide 

Som jämförelse kommer här siffror från vår bostad Villa Trift 3.0 som miljöklassades enligt systemet Miljöbyggnad. Eftersom systemet saknar direkta krav på vattenhushållning påverkades klassningsresultatet inte av de valda vattensparande lösningarna. I Villa Trift 3.0 installerades år 2010 snålspolande toaletter, modell Ifö Sign, och sparblandare från Mora, modell MMIX Eco Safe. Toalettstolen använder 4 l/helspolning och 2 l/halvspolning. Tvättställsblandaren förbrukar maximalt 6 l/min, köksblandaren 10 l/min och duschblandaren 8–10 l/min. Som tillval har vi dessutom plusflöde installerat i tvättställ och kök, dvs ca 50 % reducerat flöde om spaken lyfts till normalläget (för att få 100 % flöde måste spaken hållas i högsta läget och när spaken släpps återgår den automatiskt till sparläget). Termostatblandaren i duschen har en inbyggd ECO-funktion. För att få högre vattenflöde trycks knappen ner och ratten kan vridas till önskat läge.

Code for Sustainable Homes (Technical Guide, nov 2010) är ett brittiskt miljöklassningssystem för bostäder där beräknad vattenförbrukning är en av indikatorerna för vattenhushållning. Beräknad vattenförbrukning är en bra indikator eftersom den faktiska förbrukningen kan följas upp i driftfasen vid normalt brukande, även om det inte finns krav på driftuppföljning för verifiering. Jag tycker att det är en fördel med indikatorer som är inriktade på användning och inte enbart teknisk prestanda. Level 3 är mimikravet för statligt stödda hyresrätter sk ”social housing”. Code for Sustainable Homes har även en indikator för vattenanvändning utomhus (Wat 2 – External Water Use) som inte är obligatoriskt till skillnad från indikatorn nedan.

Wat 1 – Indoor Water Use
Water consumption (litres/person/day) Credits Mandatory Levels
≤ 120 l/p/day 1 Level 1 & 2
≤ 110 l/p/day 2
≤ 105 l/p/day 3 Level 3 & 4
≤ 90 l/p/day 4
≤ 80 l/p/day 5 Level 5 & 6

Genomsnittssvensken i ett hushåll använder 180 liter per person och dygn. Andra boendeåret använde vårt hushåll 86 liter per person och dygn och tredje boendeåret 92 liter per person och dygn. Vår årliga vattenförbrukning är ca 145 m3.

Bild-422
Växthuset i Villa Trift 3.0 med konventionell takavvattning

Vilka vattenreducerande förbättringar återstår för mig och min familj? Förutom två vinrankor vattnar vi aldrig på friland. Vi har i stället prioriterat grödorna i växthuset som behöver regelbunden vattning under sommaren. En vattensparande möjlighet är regnvatteninsamling från växthustaket för bevattning.  Systemet måste vara flexibelt och tillåta både gratis regnvatten under sommaren och återgång till traditionell takavvattning via dagvattenledningen resten av året. Men vid ett snabbt överslag kommer jag fram till att vattenbesparingen inte kan bli mer än 0,5 % av vår totala årliga vattenförbrukning! Vi hade kunnat spara betydligt mer vatten med en nergrävd cistern för insamling av regnvatten till spolning och klädtvätt. Eller med återvinning av duschvattnet.

Blandare och wc-stolar är redan snålspolande som jag nämnde tidigare. Men idag finns energiklassade blandare. När det är dags att byta om ca 10 år blir det så klart A-klassade blandare. Men tekniken är inte den stora utmaningen. Som vanligt är det miljörelaterade beteende helt avgörande för vattenhushållningen.

Bild-305
Stickad modell av en genomsnittlig trerumslägenhet i Husby med badkar, WC, vask och badrumsskåp på utställningen Knitting House på Arkitektur- och designcentrum (fd Arkitekturmuseet) i februari 2013

Den senaste månadens torka har gjort frågan om vattenhushållning aktuell på nytt. Fram till 25 juli var Lund i regnskugga. Molnen passerade utan att fälla en enda vattendroppe under större delen av månaden (totalt 16,5 mm mot normalt 67,5 mm). Våra VA-system från 50-, 60- och 70-talen är dessutom i stort behov av renovering. Höjda vattentaxor väntar pga underhåll av vatten- och avloppsnäten, ökade krav på rening för att förhindra sjukdomsspridning orsakade av t ex bakterier, nya reservvattentäkter och skydd av befintliga vattentäkter. Branschorganisationen Svenskt Vatten räknar med prishöjningar med 30–100 % under de kommande 20–25 år för att täcka investeringskostnaderna.

Hittills har dricksvattenförsörjningen i Sverige varit trygg och relativt säker. Vattenpriset är dessutom lågt tack vare den rikliga tillgången på sötvatten. Vi har visserligen drabbats av enstaka händelser av otjänligt kommunalt dricksvatten som t ex fallen med kryptosporidium i Östersund 2010 och koliforma bakterier i Lund i april 2013. Men vi har ingen återkommande vattenbrist och förorenat dricksvatten som på andra håll i världen och Europa. I världen saknar ca 800 miljoner människor tillgång till rent dricksvatten.

Hur värderar då olika miljöklassningssystem vattenhushållning i boendet? Regionala skillnader i vattentillgång gör att kraven på maximal vattenförbrukning varierar när byggnader och stadsdelar miljöklassas. I Sveriges nyaste system för klassning på byggnadsnivå, Miljöbyggnad, saknas till och med en indikator för vattenhushållning. När systemet utformades prioriterades inte vattenfrågan i valet av miljöaspekter. Miljöbyggnad fokuserar istället på energi, innemiljö och material. Miljöklassningssystem i andra länder som Storbritannien, Tyskland och Australien har däremot vattenförbrukning som en självklar indikator för resurshushållning, Code for Sustainable Homes, DGNB respektive Green Star. I nästa inlägg kommer ett par smakprov på hur viktig vattenhushållning är utomlands.

Fortsättning följer…

Fortsättning på tidigare inlägg.


Bakom jalusiluckorna på bottenvåningen i parkeringshuset (till vänster i bild) finns energianläggningen som försörjer MediaCityUK med el, värme och kyla via ett lokalt fjärrvärmesystem. Parkeringshuset är för övrigt ett lyckat exempel på mångfunktionalitet där tre verksamheter samsas i en byggnad. I hörnlokalen som exponeras mot ett publikt stråk finns stadsdelens lokala livsmedelsbutik

CE5: Energi – Effektivisering
Aim – To increase the overall efficiency of the development through energy efficient design and management.

Vilka åtgärder har vidtagits för att optimera energianvändningen i området?
Poäng: 3 p (Best). För att få högsta betyg krävs att kraven för alla tre nivåer är uppfyllda.

1. En energistrategi är framtagen för området.
2. En energikonsult anlitas som rådgivare för energistrategin.
3. Energistrategin fokuserar på att:
a. minska energibehovet genom orientering och passiv solenergi design
b. öka energieffektiviteten i byggnader med hjälp av termisk värmelagring och isolering,
c. minska behovet av tappvarmvatten, uppvärmning, kylning, belysning och el i enskilda bostäder genom effektiv reglering.

Dessutom ska energistrategin vara att maximera andelen spillvärme genom att prioritera kraftvärmeverk som eldas med avfall eller annat än biomassa, fjärrvärme, fjärrkyla eller jordvärme/bergvärme resp kyla. För att nå högsta poäng krävs dessutom att det återstående behovet täcks av lokalt producerad förnybar energi, antingen gemensamt eller individuellt i bostadshusen.

Min kommentar: Den här kontrollpunkten fokuserar framför allt på energistrategins innehåll. Det som förbryllar mig är att MediaCityUK har allt som räknas upp förutom lokalt producerad förnybar energi. Kanalvattnet som kyler lokalbyggnaderna är förstås förnybar men när spillvärmen från det naturgadrivna kraftvärmeverket inte räcker för t ex varmvattnet på sommaren startar en naturgaseldad panna. Det finns visserligen möjlighet att elda med biobränslen som backup. Förklaringen är förmodligen att man i Storbritannien förespråkar Low or Zero Carbon Energy Systems (LZC). Naturgaseldad kraftvärme räknas som en LZC-teknik vilket framgår av en senare kriterieversion av BREEAM Communities från 2011.

En annan sak värd att notera i energistrategin är hushållning med elektricitet i bostäderna. Men lägenheterna i de två höghusen i MediaCityUK är uppvärmda med direktverkande el. Här saknas dessutom värmeåtervinning ur ventilationsluften. Stuart Rimmer försvarade lösningen i en kompletterande intervju med e-post genom att hänvisa till det låga uppvärmningsbehovet.

CE8: Infrastruktur – Service
Aim – To provide easy access to site service and communications infrastructure, with minimal disruption and need for reconstruction, and allowing for future growth in services.

Är infrastrukturen (ledningar för fjärrvärme, fjärrkyla, el, vatten,  spillvatten och kommunikationer) utformad för att underlätta underhåll och tillåta expansion?
Poäng: 3 p (Best). För MediaCityUK så innebär detta att här finns en anslutningspunkt för ledningsnäten. Ledningsnäten är förberedda för att utökas och underhåll av ledningsnät får inte störa lokaltrafiken.

Min kommentar: En BREEAM-assessor förtydligade för mig att BREEAM  i Storbritannien föredrar en anlutningspunkt för hela området, ”a single point of access”. I Sverige kopplas däremot varje fastighet till en egen anslutningspunkt i fjärrvärme-, vatten- och spillvattennäten.

CE9: Vattenhushållning – Konsumtion
Aim – To reduce the overall consumption of clean water for non-potable uses.

Hur stor andel av hushållens har badkar, dusch, tvättställ och tvättmaskin kopplad till individuellt eller kommunalt system för regnvattenrening och återanvändning?
Poäng: 0 p (Minimum). 5–25 % ger 1 poäng, 25–50 % ger 2 poäng och en andel över 50 % ger maxpoäng.

Min kommentar: Ett naturligt indikator för hållbar vattenkonsumtion är att ange ett mål för vattenförbrukningen precis som för energianvändning i byggnader. I den senare kriterieversionen från 2011 har BRE infört nya kriterier. En vattenförbrukning på upp till 110 liter per dygn och person ger 1 poäng, 105 liter ger 2 poäng och 80 liter ger 3 poäng. I svenska miljöklassningssystem är sällan hushållning med vatten en prioriterad fråga eftersom Sverige i dagsläget har god tillgång på dricksvatten. Men det kostar att rena och transportera vatten genom långa ledningar. Ett förändrat klimat med mer ytavrinning och mer humus i sjöarna och större bakteriespridning kan påverka vattentillgången även i Sverige. I vårt hushåll ligger vattenkonsumtionen på 86 liter/dygn och person. En person i Sverige använder i genomsnitt 180 liter vatten per dygn. Men 50 liter ska egentligen räcka för att klara sig i hushållet. Vattensnåla blandare, snålspolande toaletter och ett miljömedvetet beteende är några åtgärder för att reducera vattenförbrukningen.

Nedanstående krav har inte varit tillämpbara i MediaCityUK:

(C11: Water Management – Sustainable Urban Drainage)
Aim – To encourage the use of Sustainable Urban Drainage (SUDs) to reduce flood risk, improve water quality and enhance biodiversity/amenity for the development

(C12: Design – Renewables)
Aim – To encourage the integration of renewable energy technologies during the design stage.

(CE14: Energi – Hållbar uppvärmning)
Aim  To increase the use of sustainable heating techniques.

I vilken utsträckning har området tagit hänsyn till hierarkin för värmesystem?
Poäng: 3 (Best). Den här kontrollpunkten är egentligen inte tillämpbar men MediaCityUK har frivilligt uppfyllt kravet för maxpoäng och delbetyget påverkar det totala klassningsresultatet. I MediaCityUK kom man fram till att spillvärme från det naturgasdrivna kraftvärmeverket och naturgaspannor för uppvärmning i kombination med kanalvatten för kylning var det lämpligaste och mest kostnadseffektiva energislaget.

(C16: Energi – Energiledningssystem och information)
Aim – To evolve an energy management scheme and provide the public with easy access to renewable energy information.

Fortsättning följer och nästa område är Placeshaping…