(Fortsättning på föregående inlägg) Jesper Arvidsson deltar i en undersökning om framtidens trähus där man följt produktionen av fyra prototyphus från olika småhusföretag. Han konstaterade att hälften av skadefallen har skett i hus som uppförts när det regnade.
Mitt hus, Villa Trift 3.0, är ett stenhus av lättbetong. Huset stomrestes i januari 2010 utan väderskydd med hjälp av en kranbil på två dagar. Inom en vecka stod alla väggelement av lättbetong på plats och trätakstolarna var täckta med underlagstak. Krönen på elementen är särskilt utsatta och måste täckas vid nederbörd men vi slapp som tur var regn och snö hela veckan. Det är ju inte så lätt att boka om en kranbil…
Angela Sasic från Chalmers pratade bl a om olika mögelindex och betydelsen av det geografiska läget. Skalan går från 0 till 6 där 6 är värst. Vid index 1 syns mögel endast i mikroskop. Vid mögelindex 3 är mögel synligt för ögat. Längs västkusten och i sydligaste Sverige är risken för mögel avsevärt högre medan risken för mögel i Stockholmsregionen betydligt mindre. I kalla norra Sverige är risken för mögelproblem mycket liten. Förutom hög relativ fuktighet på t ex kallvindar är temperatur och tid viktiga faktorer för mögelrisk. Mögelsvamp gillar värme och fukt men behöver också tid för att utvecklas. Orten har därmed stor betydelse för fuktsäkerheten. Då inser man att fuktskador kommer att bli mycket vanligare i framtiden eftersom våra utsläpp av växthusgaser bidrar till ett fuktigare klimat.
Man kan tro att en tegelfasad håller tätt men tegelstenar suger in vatten både genom fogarna och stenen. Peter Brander från Skanska berättade att det bara tar 15 min för regnvatten att tränga in genom tegelmuren till luftspalten vid kraftigt slagregn! Hans kollega Jörgen Falk höll ett intressant föredrag om ventilationen i luftspalten bakom t ex fasadskivor. Jag har länge undrat hur bra ventilationen faktiskt är i en luftspalt och borde det inte vara sämre med horisontell läkt även om den är genombruten av hål? Och vilken är den optimala spaltbredden? 5–10 mm är alldeles för lite medan en bredd på 20–30 mm bidrar till mycket bättre uttorkning. Det tar 5 dygn att torka ut en helt blöt gipsskiva med stående läkt. Väljer man horisontella läkt behövs ytterligare två dagar. En oventilerad putsad mineralullskonstruktion tar 4 gånger så lång tid och puts på cellplats tar 20 gånger längre tid att torka ut! Både vertikala och horisontella läkt fungerar och ger tillräcklig luftomsättning i spalten. Fortsatt rapport i nästa inlägg…
Söderväggen på Villa Trift 3.0 är klädd med mörkgrå träpanel med luftspalt mellan panel och lättbetongelement. Panelen är infäst i stående reglar med papp mellan träreglarna och betongen. en bra konstruktionslösning om man vill säkerställa snabbare uttorkning av lättbetongen som blir särskilt bra med en södervänd panel i mörk kulör
Bakom panelen syns den uppdragna vattenutledande plåten som är fastklistrad med asfalt. Men den borde kanske dragits upp ännu längre? Peter Brander underströk att uppviket av plåtar vid taklanterniner mm bör vara 30 cm för att undvika att vatten driver över kanten