I dagens inlägg redovisas den sista innemiljömätningen i Villa Trift 3.0 och nästa vecka publicerar jag en sammanställning över alla ämnen som kontrollerats.

Klassningssystemet Miljöbyggnad ställer krav på mätning av kvävedioxidhalten (NO2) i inomhusluften för att verifiera om byggnaden lever upp till projekterade värden. Läs mer i tidigare inlägg om NO2-mätningar i Villa Trift 3.0. De största källorna till kvävedioxidutsläpp är trafiken och sjöfarten. För vår del handlar det om utsläpp från fordonstrafiken som passerar 50 meter från huset på Norra Ringen (drygt 16 000 fordon per dygn). Tack vare katalysatorn har utsläppen från personbilar minskat sedan slutet på 80-talet när katalytisk rening blev obligatorisk i nya bilar. Gröna bilister skriver en del om miljöproblem kopplade till biltrafiken. Men det finns fortfarande äldre bilmodeller och tunga dieselfordon som saknar rening.

Villa Trift 3.0 är det snedställda huset längst i norr på Skördevägen, 50 meter från Norra Ringen och 40 meter från järnvägsspåret (foto Jenny Sandgren)

I nya byggnader kan man trots närheten till trafikerade vägar minska inomhusnivåerna av hälsofarliga kvävedioxider genom valet av ventilationssystem och placeringen av uteluftsintaget. Mer om detta finns i tidigare inlägg om mätning av VOC (flyktiga organiska ämnen).

En annan åtgärd är att låta taket rena luften innan den når uteluftsintaget. Det finns provningsprotokoll från tester genomförda av Techniche Chemie vid universitetet i Hannover som styrker takpannornas förmåga att bryta ner luftföroreningar, upp till 70 % reduktion utan direkt solljus och 90 % reduktion i sol. Men det finns än så länge inga bevis för att taket kan bidra till en renare luft inomhus. (Provningsprotokollet kan laddas ner från http://www.profile.dk som levererar takpannorna ClimaLife.)

Därför genomförde jag ett eget amatörmässigt experiment för att se om det blev en markant skillnad mellan utomhus- och inomhusvärdena. Filtren i ventilationsaggregatet avskiljer enbart partiklar och inte gasformiga föroreningar som NO2. Teoretiskt borde nivåerna vara ganska lika såvida inte takpannorna reducerar halten NO2 innan den når uteluftsintaget. Två diffusionsprovtagare mätte NO2-halten utomhus under januari månad. Jag rådgjorde med analyslabbet i Umeå om en lämplig placering av utomhusprovtagarna. Den ena placerades 2,8 m över marknivån i den vanligaste vindriktningen och en på läsidan 3,7 m över marknivå. Två provtagare placerades även inomhus i kontoret och i föräldrarsovrummet. Så här blev mätresultatet:
Utomhusvärden: 14,1 och 13,0 mikrogram/m3
Inomhusvärden: 8,6 och 8,3 mikrogram/m3

Jag trodde att resultatet entydigt speglade takpannornas luftrenande effekt. Mitt amatörmässiga researcharbete om luftföroreningar inomhus och utomhus har lärt mig att många föroreningar ofta är mer koncentrerade inomhus än utomhus.

Vilken analys gjorde då labbet av provsvaren och vilken slutsats drog de av skillnaden mellan utomhus- och inomhusvärden? Labbet menar utomhusvärdena representerar aktuell trafikrelaterad halt medan inomhusvärdena är jämviktshalter över en längre tid. Sambandet mellan inomhushalter och utomhushalter är komplext, beror på många olika faktorer och varierar mellan ämnen och olika förhållanden. Det krävs en mycket större studie under kontrollerade förhållanden för att fastställa om mina takpannor har en renande effekt på inneluften!

Jag är i alla fall glad för att vi har så låga värden inomhus med tanke på närheten till en trafikerad led. Värdet på uteplatsen, 14,1 mikrogram/m3, är också tillfredsställande lågt, dvs halten understiger 20 mikrogram/m3 som är gränsvärdet i det nationella miljömålet Frisk luft. På sommaren när man tillbringar mer tid utomhus är dessutom värdena lägre eftersom solen är framme fler timmar och sänker NO2-halten i luften. Apropå ljus och sol, glöm inte övergången till sommartid med sköna ljusa kvällar!