arkiv

Månadsarkiv: november 2011


LED-ljuskällor i hallarmaturerna i Villa Trift 3.0. I pendellampan över bardisken sitter en lågenergilampa. I vitrinskåpet speglar sig Light On från Ifö över diskbänken med lågenergihalogen som har bättre färgåtergivning

Detta inlägg är en fortsättning på föregående inlägg om energieffektiv belysning. Och varför spelar belysningen någon roll i ett energieffektivt samhälle? I Sverige används en femtedel av den totala elförbrukningen för att lysa upp tillvaron. Belysningen står även för 20 % av det enskilda hushållets elförbrukning. En vanlig glödlampa avger 5 % ljus och resten blir värme. Lågenergilampor och lysrör omvandlar istället ca 25 % av tillförd el till ljus.

När jag planerade belysningen i Villa Trift 3.0 fick jag god hjälp av Energimyndighetens skrift God belysning från 2008. Utgångspunkten för planeringen var flexibilitet i val av ljuskällor och armaturer. Därför saknas infällda spotlights och de flesta armaturer har E27 sockel. Bänkbelysningen i kök och pentry har lysrör precis som tvättstugan. I kontoret används kompaktlysrör med stift. Den festligaste och mest flexibla lampan heter Trix är takmonterad i pentryt. Ljuskällan i de tre spotlightsen är LED, 4 W per spot, och spotlightsen är flyttbara på ett magnetisk fäste. I badrummen finns åtminstone en snabbtänd LED eller lågenergihalogen på 40 W i kombination med lågenergilampor. De nytillverkade armaturerna kommer från IKEA och Zero. Secondhand-armaturerna är tillverkade av Lyktan och Fagerhult (inköpta på Lions årliga loppis i Maglehem och Kivik).


Det absolut viktigaste i miljöanpassad ljusdesign är att minska behovet av elektrisk belysning. Fönstren mot söder är extra höga för att dagsljuset ska nå långt in i det djupa huset


LED-lampor från Philips, 6 resp 7 W, med en brinntid på ca 25 år. Den ena med synlig fosforbeläggning som ska höja färgtemperaturen. Kylflänsarna vid sockeln är viktiga för livslängden eftersom även LED avger värme. Men ljusstyrkan för en LED-lampa av den här sorten motsvarar ungefär en 40-watts glödlampa

Hörde häromdagen ett intressant expressföredrag av Thorbjörn Laike, miljöpsykolog från LTH. En av arkitekterna i publiken var skeptiskt till utfasningen av glödlampor och ställde frågan om det finns undersökningar som visar storleken på glödlampornas tillskott till vårt värmebehov i Norden. Hon menade att värmetillskottet från glödlamporna måste också vägas in. Jag tänkte kommentera hennes inlägg men hade glömt den exakta siffran. När jag kom hem kollade jag mina anteckningar. Enligt Diana Avasoo på WSP som föreläste 11-02-07 om fönster på uppdrag av Energimyndigheten kan man bara tillgodogöra sig ca 35 % av spillvärmen från glödlampor beroende på styr- och reglersystem. Enligt andra studier uppges ca 50 % av spilllvärmen komma rumsvärmen till godo i småhus.

Styrsystem med innegivare eller fungerande termostater på radiatorerna är förstås viktigt om vi ska spara värme. Annars bidrar spillvärmen från glödlamporna bara till att höja rumstemperaturen. Jag har också hört att en hel del av spillvärmen från taklampor stannar kvar vid taket och inte når vistelsezonen. Spillvärmen från glödlampor har man dessutom bara begränsad nytta av under uppvärmningsmånaderna okt–april.

Det är lite oroande att så många i bl a arkitektbranschen oreserverat försvarar glödlampsljuset. Jag tycker att det är bra att EU fasar ut glödlampor och på så sätt tvingar fram mer hållbara och funktionella alternativ. I en övergångsperiod kanske nya ljuskällor inte är helt optimala men om man funderar över hur många i världen som saknar belysning ska man väl stå ut ett tag!

Idag kom detektorerna från ventilationsbutik på nätet (Alig Ventilation) som ska mäta radonhalten i Villa Trift 3.0. Mätningen ska pågå minst 2 månader helst 3 månader under uppvärmningssäsongen i minst två rum enligt medföljande instruktioner. Annars blir årsmedelvärdet inte tillräckligt noggrant. Betygsklassen i systemet Miljöbyggnad avgörs av det högst uppmätta värdet, dvs inte årsmedelvärdet. Mätningen kostar inte mer än en 500-lapp att genomföra.

Radoninventering i Lunds kommun
Källa: Lunds kommun

Källorna till radon är mark, byggnadsmaterial och vatten. Grunden i Villa Trift 3.0 är radonskyddad och dagens lättbetong innehåller ingen alunskiffer som gamla tidens blåbetong. Men alla stenmaterial innehåller radium och avger därför lite radon. Det nationella miljömålet God bebyggd miljö har en maxgräns på 200 Bq/m3 luft för acceptabel radonnivå inomhus (dvs acceptabel med hänsyn till saneringskostnader och hälsa). WHO menar däremot att värdena bör understiga 100 Bq/m3 för att minska hälsoriskerna. Innan man börjar bygga hus bör man kolla kommunens radoninventeringskartor eller göra en mätning av radonhalten i mark. I vårt tidigare stenhus från 1965 understeg värdet 50 Bq/m3. Villa Trift 3.0 är byggt på normalriskmark, dvs 10 000–25 000 Bq/m3 jordluft. Om radonhalten är 50 000 Bq/m3 räcker det att 0,4 % av tilluften till huset kommer från marken för att radonhalten ska nå upp till gränsvärdet 200 Bq/m3!

EVAA-projektet, H+ och Sustainable Business Hub arrangerade igår ett inspirerande och lärorikt diskussionsseminarium på Campus Helsingborg. Alltid lika kul att återvända till Campus fina lokaler där jag gick min första miljökurs om samhällets ekologi.

Dagen inleddes med korta presentationer av clean-tech företag som verkar regionalt och internationellt. Automatiska sopsugsystem, biologisk småskalig rening med växter och applikationer för smarta elnät var några affärsområden. Efter workshops om avfall, energi och VA i Helsingborgs största stadsförnyelseprojekt H+ modererade Peter Örn en paneldiskussion. Peter Örn är bl a ordförande i delegationen för hållbara städer. Några av mina tankar efter dagen kretsade kring export av färdiga tekniklösningar, typ Symbio City. Att exportera svenskt kunnande om hållbara städer är nämligen ett av delegationens syften. Känner mig ganska skeptisk till färdiga paketlösningar som går på export. Hållbar stadsutveckling handlar ju om helhetstänkande och lokala förutsättningar. Vad är vitsen med att anlägga en avfallsförbränningsanläggning om landets avfall mestadels består av vått matavfall? Kanske har koncept för processer och samverkansplanering ett högre användarvärde i andra delar av världen…