(fortsättning på föregående inlägg)

Klintholm Havn – Hovmarken – Keldebylille – Svensmarke – Tövelde – Lille Bissinge.

Länk till sträckan efter 5-kilometersvandringen längs kusten från Klintholm Havn.

Dagens sträcka startade på det enda öppna fiket i Klintholm Havn. Fick höra av surfarna som driver fiket att det är sista veckan för de flesta små serviceinrättningar som lever på turister

Vår bas var från sjätte dagen orten Stege på västra Mön – i en svit med eget kök i en renoverad 1700-tals byggnad (Hotel Residens Mön). Från början en skola, senare ett tukthus och därefter ett mentalsjukhus innan det blev hotell 2016.

Buss 667, som går en gång i timmen från Stege, tog mig till Klintholm Havn som var startpunkten för en kortare dagstur tillbaka till Stege till fots längs en del av Havetapen (en av etapperna längs vandringsleden Camönoen). Åtminstone 6 km av sträckan gick längs sandstranden på perfekt packat underlag. Sträckan fortsatte genom ett aktivt jordbrukslandskap som präglar en stor del av ön. Jag passerade bl a fabriken som tillverkar och serverar den lokala glassen på Mön (Mön is), vilket kan vara bra att veta om man behöver ett fikaställe på vägen.

Ett oväntat växtinslag (solrosor tillhör ju normalt inte strandfloran)

Det aktiva och produktiva landskapet är ett favoritmotiv

Jag blev passerad av många cyklister men såg inte särskilt många vandrare på Mön (kanske för att det var slutet på sommarsäsongen)

Fortsättning följer …

(fortsättning på föregående inlägg)

Camp Möns Klint – Möns Klint/Geo Center – Camp Möns Klint – Magleby

Efter fyra dagar med runt 28 grader och klar himmel sjönk dagstemperaturen något – men det var fortfarande full sol från klar himmel. Just denna dag var tänkt som en vilodag men glesa bussturer förvandlade den till ett mellanting mellan vila och vandring.

Vi tog oss till Möns Klint, som låg 3 km från hotellet Villa Huno, i likhet med vad många hundra tusen andra turister årligen gör på Mön. Det var en speciell och nästan exotisk upplevelse och gå på den smala strandremsan längs kritvita bergväggar. För att komma tillbaka till Stege på västra Mön utan att gå hela vägen hoppade vi på en extrainsatt gratisbuss i Magleby.

GeoCenter vid möns Klint (från 2007 och ritat av PLH arkitekter

Fortsättning följer …

(fortsättning på föregående inlägg)

Buss från Kalvehave Bro till Stege Rtb. Fortsatte till fots via Enbär- och Fugleetappen: Udby – Östermark – Nörreby – Borre – Ålebäck – Stubberup – Liselund – Camp Möns Klint (Villa Huno)

Länk till turen (som stämmer ganska bra förutom den första delen norr om Stege som gick genom tätortsnära natur).

En stor del av sträckan gick längs småvägar med begränsad biltrafik

 En vänlig lokalbo tipsade om rätt hållplats för bussen över bron till Mön. Buss 660R går en gång i timmen från kl 8.15 från hållplatsen Kalvehave Bro (dvs inte från hamnen i Kalvehave som man skulle kunna tro). Biljett och rutt hittas på http://www.rejseplanen.dk. Efter att man angett resmål och biljettyp länkar sajten vidare till appen som måste laddas ner för att fullfölja köpet (appen DOT Tickets eller DOT Billede).

En stor del av dagens sträcka följde Fugleetappen, dvs en av etapperna längs vandringsleden Camönoen som finns att köpa som papperskarta. Fördelen med papperskarta är att den ger en bra överblick samtidigt som man får känsla för skala och relativa avstånd. Den lilla skärmen på mobilen, som visserligen har zoomfunktion, funkar inte riktigt på samma sätt. (En bra funktion i Google Maps vore möjligheten att växla mellan panoramaläge och fast zoom-skala.) Papperskartan innehåller dessutom mer information – alla vindkraftverk är markerade och funkar utmärkt som landmärken i vindkraftens förlovade land.

Jag avslutade med en kort titt på lusthuset i Liselund ca 4 km från slutmålet Villa Huno. Kvällens måltid på hotellets restaurang med överprisade rätter innehöll bl a ost (Mönchego) och stekt salvia till skivor av Hereford som betade vid restaurangen.

Ett kort återbesök i Liselund för att få en glimt av Lustslottet som jag såg senast på en studieresa som arkitektstudent 1987

Fortsättning följer …

(fortsättning på föregående inlägg)

Sjolte (Hotel Fjordkroen) – Prästö – Kindvig – Sageby – Viemose – Kalvehave

En fröjd att få passera Prästö med hamn och hamnfik

Passerade småsamhällen som Lundegaard som fick el 1925 (samma årtionde som de flesta svenska hem fick elektrisk belysning). Transformatorstation är i originalskick

Husflitskola från 1872 mitt i skogen

Fortsättning följer …

(fortsättning på föregående inlägg)

Rödvig – Faxe Ladeplads – Feddet Strand Resort – Hotel Fjordkroen i Sjolte

Precis söder om Lille Toröje var Sydsjällandledens sträckning längs kusten närmast obefintlig. Jag var ofta beroende av de nedladdade vandringsleder i appen Wikilocs för att hitta rätt sträckning. Vilken skillnad jämfört med Skåneleden som är bättre skyltad (men även Skåneleden kan bitvis kräva karta).

Dagens etapp var ännu finare än gårdagens tack vare fler natursköna stigar längs kusten. Vandring i 26 grader funkade för att en stor del av dagsetappen gick genom sammanhängande skogspartier med halvskugga. Passerade Feddet Strand Resort som är en gigantisk husvagnscamping med häckinramade uppställningsplatser. Efter dagens etapp hade vi korsat kommungränser till fyra kommuner: Köge, Stevns, Faxe och Naestved.

Emellanåt gick sträckan på bilvägar där cyklister (och vandrare) får gå på rödmarkerade vägrenar istället för separata gång- och cykel-leder. De charmiga vägskyltarna informerar om hur bilister ska bete sig när det bara finns plats för en bil i körfältet

Fortsättning följer …

Vallö Station – Stora Tårnby – Magleby – Gjorslev – Holtug Kridtbrud – Rödvig

Då var det dags för årets walk-run som i år genomfördes i Danmark 10–20 augusti. Upplägget är som följer: maken – en van maraton- och ultralöpare – springer dagsetappen medan jag går. Vi tar oftast samma sträcka men det händer att jag avviker för att följa en märkt led med omväxlande vyer. Efter att ha varit ute till fots mellan fyra och åtta timmar (för min del) ses vi på det förbokade hotellet. Vi brukar sammanlagt avverka 15 till 20 mil på tio dagar med två vilodagar. Reserapporten på bloggen kan förhoppningsvis ge värdefulla tips på sträckor, boende och transfer för dem som gillar låglandsvandring/löpning och klarar 3 kg packning på ryggen.

Årets första gångsträcka startade vid 11-tiden omedelbart efter en tågresa från Lund till Vallö Station söder om Köge. Jag var framme vid hotellet i Rödvig 8 timmar senare. En stor del av etappen gick längs Stevns Klint trampestig på höjderna längs kusten. Leden passerade flera kalkbrott, både gamla och aktiva.

Det var lite oväntat att få se den havsbaserade vindkraftsparken på Lillgrund söderifrån. Vanligtvis ser jag den norrifrån när tåget passerar Öresundsbron. Här på danska sidan finns det gott om vindsnurror på land. Danmark ligger ju i framkant när det gäller vindkraft. På ett ställe fick vi betala för vår elförbrukning i lägenhetshotellet och elpriset var 3,90 kr (2,75 DKK). Det rörliga spotpriset i elområde SE4/Malmö i Sverige var vid samma tillfälle 3,62 kr (men här ingår inte kostnad för elcertifikat, påslag, energiskatt, moms och elnätskostnader). Just nu pågår debatten om skenande elpriser i Sverige och hur det ska hanteras i vinter. Men i Danmark har man sedan länge levt med mycket högre elpriser än Sverige.

Fortsättning följer …

Här kommer bra tips från gruppen Good Light Group (och mina kommentarer) för dem som är tillbaka vid skrivbordet i hemmakontoret eller på någon annan arbetsplats:

Steg 1: Installera en luxmätarapp i mobilen som visar hur mycket ljus som tar sig in via ögonen. Håll mobilen vid ögat så att mobilens ljussensor ”ser vad ögat ser”.

Min kommentar: En ljusapp är inte lika tillförlitlig som en professionell ljusmätare men ger ändå en hyfsat bra indikation på mängden ljus som träffar ljussensorn – särskilt från inomhusbelysningen. Hur tillförlitligt värdet är beror t ex på ljussensorn kvalitet och mobilkamerans mjukvara. Tänk på att vända rätt ljussensor mot det infallande ljuset som ska mätas. Både främre och bakre kameran har en ljussensor bakom kameralinsen.  Om mobilen är inställd på fotografering med den bakre kameran vänder du mobilens baksida i riktning mot ljuset som ska mätas. Till och med svenska Arbetsmiljöverket har tagi fram en app för både iPhone och Android.

Steg 2: Placera skrivbordet inom en meter från fönstret och vänd det mot fönstret eller öka ljusstyrkan (antal lux) från belysningen så att 1000 lux träffar ögonen.

Min kommentar: Det är inte helt lätt att uppnå 1000 lux vid ögat genom att bara byta till en starkare ljuskälla. Du vill dessutom inte bli bländad. Ett alternativ är att ha två skrivbordslampor för att öka mängden ljus. Prova dig fram och glöm inte att ljuset ska vara bländfritt och behagligt (bländningsrisk och komfort är något som du och inte appen registrerar). Tänk på att även en datorskärm bidrar med ljus. Låt därför skärmen vara på när du mäter med ljusappen, dvs om du brukar jobba framför en lysande skärm.

Steg 3: Jobba enligt 20-20-2-regeln, dvs efter 20-minuters skärmtid tittar du upp på himlen i 20 sekunder. Tillbringa åtminstone 2 timmar utomhus (varav 30 minuter på morgonen).

Min kommentar: Att titta på himlen innebär att du ökar din exponering för dagljus som oftast är mycket starkare än den elektriska inomhusbelysningen. Passa även på att sträcka på benen (för att minska stillaittandet) när du tittar upp på himlen.

Så gick Granville 16 liter i graven (såvida inte tillverkaren Arc’teryx är tillmötesgående trots att 3-årsgarantin passerats med tre månader). Den levde upp till alla förväntningar och skötte sitt jobb mycket bra tills dragkedjan gick sönder. Jag har använt den så gott som dagligen i ur och skur, lastad med laptop och träningskläder. Den var dessutom lätt (under ett kilo) och vattentät.

Jag gav mig ut på ryggsäcksjakt och klickade och lusläste tech-specs på nätet. Jag kollade dessutom det begränsade sortimentet i Lunds enda fysiska friluftsbutik. Det var som tidigare svårt att hitta något som passar mina behov: den ska helst väga under 1000 gram med en volym på 16–18 liter men inte för lång så att den passar ryggen på en person som är 162 cm. Hållbara material är självklart och den måste vara utrustad med bröstrem och vadderade bärremmar och laptopfack. Dessutom gärna fiffig multifunktionalitet.

Clean och stilren i härlig varm skogsgrön kulör. Kan kompletteras med fiffigt add-on system (två remmar köps separat som tillbehör t ex för en ventilerad klädpåse där man förvarar träningskläder eller en våt handduk)

Efter en hel del målinriktat letande hittade jag den i ett skyltfönster på Bytaregatan i Lund där företaget IAMRUNBOX har sitt kontor och butik. Everyday Rolltop 16 liter sitter skönt tajt mot ryggen och är skön att bära med s-formade vadderade axelremmar Stort plus för det smarta add-on systemet för t ex klädpåse eller badmintonrack utanpå ryggsäcken. (SILVA har en liknade modell, 360 Orbit 18 liter, men som är mer cylindrisk än platt i formen och som jag inte har provat.) Den nya ryggsäcken motsvarar i stort sett alla mina behov och önskningar. Några tips för framtiden som kan göra den ännu bättre är en nyckelhållare och en ljus insida för att användaren lättare ska se innehållet.

Det lundabaserade företaget IAMRUNBOX har funnits sedan 2015 och har lyckats göra ergonomiska och stiliga ryggsäckar för aktiva människor. För någon som tar sig runt till fots dagligen är en genomtänkt ryggsäck liksom bra kängor en nödvändighet.

PS Detta är en intäktsfri blogg som inte är sponsrad på något sätt.

Reflexdetaljer på såväl extra remmar som på framsidan av axelremmarna

Insidan har ett vadderat fack som rymmer en laptop. Men med laptopfodral får den ligga i huvudfacket vilket också fungerar. Saknar bara en ljus insida och en nyckelhållare i ett av facken på insidan

Det har gått sju härliga år sedan jag på allvar började intressera mig för hembelysning som funkar bra, är trivsam och bidrar till bättre hälsa. Intresset begränsades inte till enbart doktorandstudierna i miljöpsykologi. På fritiden bytte jag ljusarmaturer och experimenterande i det egna hemmet. På alla konferensresor dokumenterade jag och observerade aktivt ljusmiljön i hotellrummen – något som jag fortfarande gör om miljön erbjuder något utöver det vanliga.

Tack vare våra årliga tiodagar långa walk-runs (med övernattning på nya ställen varje dag) har jag hunnit samla på mig en hel del intryck och ljusreflektioner genom åren. Det som intresserar mig särskilt är HUR hotellrummen är utformade för att främja sömn, skrivbordsarbete och hemmakänsla, dvs några av de viktigaste designmålen för ”bra” hotellrum. Jag väljer hotellrum med omsorg eftersom det är mitt tillfälliga hem när jag är bortrest. Men valet måste förstås anpassas efter plånboken. Ett annat urvalskriterium är någon form av miljömärkning eller miljötänk. Hotellet får gärna vara nyrenoverat eller nybyggt (för att kunna följa utvecklingen när det gäller belysning och miljöanpassning).

Mina första ljusrecensionen av hotellrum publicerades på bloggen 2017. Men vad har hänt sedan dess? I juni tillbringade jag en natt i Köpenhamn på väg till Odense och fick uppleva ett nyrenoverat hotell i Köttbyn. Några veckor senare tog jag mig till en konferens om ljusbehandling och biologiska rytmer i Manchester (när fotbolls-EM ännu inte hade börjat). Och här följer några iakttagelser när det gäller belysning, färg och form som får representeras av hotellrummen i Köpenhamn och Manchester.

I hotellrummet i Köttbyn i Köpenhamn är kroklisten en återkommande detalj som ibland har krokar för kläder, en flyttbar spegel, förvaring eller en sänggavel I badrummet finns en enkel plafond med behagligt ljus

De infällda spotlightsen ser jag allt mer sällan i nyrenoverade eller nybyggda hotellrum. Det är särskilt skönt om man som jag lätt bländas av starka punktformade ljuskällor i taket. I badrum vill jag hellre ha ett jämnt bländfritt allmänljus (som underlättar städning) och ljus framifrån som träffar ansiktet när man speglar sig. Därför välkomnar jag särskilt alla dessa speglar med inbyggd belysning. Inredningen är många gånger mer lekfull (t ex med hjälp av motivtapeter) och väggytorna är mindre monokroma. Dold LED-belysning bakom sänggavlar förekommer men är inte längre det enda sättet att skapa atmosfär och en trivsam ljussättning. Jag upplever att variationen är större bland ljusarmaturerna. Tyvärr är läsbelysningen vid sängen sällan optimal. Vad det beror det på? Är det för att inredarna antar att alla läser på en lysande skärm i sängen och att det därför är mindre viktigt med riktbar sängbelysning? Jag ser som tur är allt färre totalt mörka interiörer. Ljus och färg påverkar varandra. Om man vill få ut maximal effekt av sitt ljus behövs ljusa ytor som kan passa vidare ljusfotonerna till andra ytor och till våra ögon.

Dekorativ sängbelysning som talar samma språk som övriga inredningsdetaljer men som funkar sämre som läsbelysning

I förgrunden till höger syns det ljusa arbetsbordet som hjälper dagsljuset att nå längre in i rummet

Princess Street, Manchester: Lekfulla ljusarmaturer (Mayday av Konstantin Grcic som är en favorit) är upphängda på väggmonterad krok på sänggaveln med i sladden löst och ledigt fäst i taket. Den funkar ganska bra som sänglampa trots att den inte är riktbar

Rundade former i detta lättstädade badrum utan fogar, kakel och klinker. Notera den infällda belysningen i spegeln över vasken som liknar solkatter på en vägg. Ljuset träffar ansiktet utan att blända

Det är en hel del mindre underhållsarbete som inträffar ca tio år efter inflyttning i ett nytt hus. Några saker är mer oväntade, t ex dammet som samlas mellan dolda konvektionslameller i släta radiatorer, som jag nämnde i förra inlägget. Nästa oväntade händelse var markisbandet som slets av i ett enda drag.

Som tur är har säljaren fortfarande kvar sin butik i Lund (som en gång i tiden hette Markis & Persienn) med tillgängliga reservdelar. Men brist på montörer och stundande semestertider på företaget ledde till att vi själva fick byta markisband.

Här kommer korta instruktioner till andra som råkar ut för samma sak mitt i sommaren och som har samma typ av utanpåliggande screenmarkis. (Om någon montör läser detta så får personen gärna komplettera med en mer fackmässig beskrivning.)

  1. Skaffa ett 9 mm brett ljusgrått markisband. Till vårt stora fönster med en markis som är 1,9 x 1,9 m krävdes ett tre meter långt band.
  2. Lossa frontplåten som är fastskruvad med två plåtskruvar (en i varje ände).
  3. Se till att markisen är i upprullat läge.
  4. Ta hjälp av någon annan som kan hålla markisrullen när den ska lossas från kassetten. Det finns en liten spärr av plast på insidan av plastbrickan innanför gavelplåten. Spärren går att trycka ner med hjälp av en platt skruvmejsel. Lossa samtidigt försiktigt änden av markisrullen från plåtkassetten medan den andra änden sitter kvar i kassetten. (Man skulle kunna tro att gavlarna ska lossas på kassettens sidor men så är det inte på vår modell.)
  5. På markisrullens ände finns ett plasthjul runt vilket bandet snurras. Nu är änden på bandet åtkomlig och kan dras bort.
  6. Trä igenom det nya bandet och slå en knut på änden. Snurra bandet ett varv runt plasthjulet. (Viktigt! Att snurra ett varv görs för att markisen ska kunna dras hela vägen upp till kassetten.)
  7. Tryck tillbaka markisrullen på plats i kassetten.
  8. Lyft upp frontplåten som ska monteras men trä först igenom bandet genom hålet på fronten.
  9. Tryck fast plåten och skruva fast de båda plåtskruvarna.
  10. Trä bandet genom låsmekanismen på ramen. Trä därefter på plastknoppen på bandet och kapa bandet till önskad längd.