arkiv

Etikettarkiv: Tübingen

– Det är bara att gratulera Okidoki och Linköping till ett unikt och spännande projekt. Eller vad tycker du om Vallastaden? Det var min öppningsreplik till en planarkitekt på boexpot i Vallastaden som avslutades i helgen.
– Stadsplanemässigt är det en katastrof även om det finns en del fina byggnader. Kommunen skulle ha styrt mer, svarade planarkitekten.
– Men om du jämför med Bo01? undrade jag eftersom det finns flera likheter med bomässan i Malmö.
– Till Bo01 vill man återvända men det tror jag inte att man gör här, svarade han.

Efteråt funderar jag vidare på om jag själv som besökare skulle vilja återvända men även på vad som gör den nya stadsdelen attraktiv för linköpingsbor förutom småskaligheten och den befriande mångfalden i byggnadshöjder, material och formspråk. Vallastaden har trots allt byggts i ett C-läge enligt Linköpingsexpos vd Simon Helmér. Vilka är då de uppenbara attraktionerna i närområdet? Här finns Campushallen för alla som gärna tränar inomhus, odlingslotter i den nyanlagda parken där hälften är tillgängliga för Vallastadens invånare, Vallaskogens naturreservat för rekreation och återhämtning och inte minst universitetet. Numera finns här dessutom 1000 nya bostäder på 8 hektar i nya Vallastaden som utvecklats av 40 byggherrar (ungefär hälften med hyresrätt, till exempel en 3:a på drygt 70 m2 för drygt 10 000 kr/månad, kollektivrum i studentboendet i Vallvåningen för ca 4895 kr/mån, på andra ställen var hyresnivån 1200 kr/m2, år).


Rummet på 14 m2 (exklusive sovloftet) med en rumshöjd på ca 3,40 m och tillgång till 200 m2 gemensamma ytor. Här finns kvoter för studenter från olika fakulteter


Vallavåningen är resultatet av en studenttävling (tävlingsförslaget till vänster och den genomförda planen med samma grundtanke men med mindre gemensam balkong)

Jag tog mig till Linköping från Lund vid höstdagjämningen och besökte mässan fredag och lördag med oavbrutet duggregn och jämngrått molntäcke. Inget vidare väder när man gör en ny bekantskap för första gången. Förutom sinnestämning och kroppsligt tillstånd bidrar ju yttre faktorer till om en plats eller ett område upplevs som positiv eller negativ, dvs den sociala situationen, den fysiska miljön och vilken slags aktivitet man håller på med. Mitt resesällskap, tidigare student i Linköping med bostad i Ryd, tog initiativet till följande resplan från Linköpings centrum till expoområdet ca 4 km utanför centrum (en resrutt som Linköping för övrigt borde lansera som en kulturhistorisk slinga): kliv på buss nr 13 vid Stora Torg i centrala Linköping och hoppa av vid hållplatsen Gamla Linköping, promenera genom friluftsmuseet med byggnader från 1700- och 1800-talet, genom Vallaskogens naturreservat till nya Vallastaden och ta buss nr 4 tillbaka från Nobeltorget).


Friluftsmuseet Gamla Linköping…


… och nya Vallastaden

Fortsättning följer…

Fortsättning på tidigare inlägg.

Bild-499

Hur går det praktiskt till när byggemenskaper planeras i Tübingen? Vis av erfarenhet vet kommunen precis vilka planeringsteg som behövs för att förverkliga en byggemenskap. Det senaste projektet inleddes hösten 2010. På våren arrangerade kommunen en ”Stadthausbörse”, en slags byggmarknad där arkitekter, byggherrar m fl försöker hitta varandra och bilda intressegrupper. Strax efter fanns en plan för genomförande och information. I maj 2011 fick byggemenskaperna option på marken och kommunen betalar kostnaderna fram till den slutliga tilldelningen av marken. Det är imponerande snabbt att på mindre än ett år gå från start till slutlig markanvisning. Tomtpriset är differentierat beroende på byggrätt (dvs hur många kvadratmeter som får byggas) och tomtens läge i området. Den dyraste marken kostade 700 euro/m2 för ett flerbostadshus i sex våningar.

Kommunen tilldelar marken men beslut och urvalskriterier kan inte överklagas. Storfamiljer, människor som arbetar i området och bra designkoncept prioriteras. Om någon i den ursprungliga byggemenskapen vill sälja sin färdiga bostad har kommunen förköpsrätt för att undvika spekulation. Tübingen har lång erfarenhet av byggemenskaper och Sverige har mycket att lära. Men det finns genomförda exempel även Sverige.

Fortsättning följer…

Fortsättning på tidigare inlägg.

Bild-498

När man introducerar ett nytt sätt att organisera ett bygge, som t ex i en byggemenskap, är det naturligt att vända sig till hemlandet Tyskland. Vilka är nycklarna till  byggemenskapens framgång? Selina Heinrich var inbjuden till seminariet eftersom hon jobbar på näringslivskontoret i Tübingen 40 km utanför Frankfurt i Tyskland. Här har byggemenskaper funnits i över tio år som ett sätt att bidra till mer hållbara stadsdelar.

När en grupp privatpersoner får möjlighet att planera och utforma ett gemensamt boende blir fastigheten mindre i storlek (max 20-25 lägenheter). Byggemenskaper bidrar till en mer småskalig miljö, lägre boendekostnad och invånare får större möjlighet att påverka sin boendemiljö (medborgerligt deltagande är ju en väsentlig del av hållbar stadsutveckling). I Tübingen blir bostadskostnaden i en byggemenskap i genomsnitt 15-20 % lägre. En viktig förutsättning för Tübingens byggemenskaper var låga markpriser när kommunen köpte tomtmarken på tidigare militära kasernområden efter Berlinmurens fall, t ex Loretto och Französiches Viertel.

Bild-497

Fortsättning följer…