arkiv

Etikettarkiv: Place Shaping

MediaCityUK – Climate and Energy, Place Shaping, Community (27)

10 december, 2012
hållbar stadsutveckling
2 kommentarer

MedaCityUK –  Excellent BREEAM Community

Nedan redovisas en sammanställning över de åtta obligatoriska områden/kategorier som bedömdes i MediaCityUK enligt kriterierna i BREEAM Communities version 2009 (Detailed Planning Stage). Indikatorer i kursiv text är inte relevanta för MediaCityUK även om några av dessa kontrollpunkter ändå har poängsatts.

I MediaCityUK bedömdes 38 st indikatorer av totalt 62. Varje indikator viktas regionalt enligt en faktor från 0 till 1. Om faktorn är lägre än 1 anses kontrollpunkten inte vara lika miljörelevant i nordvästra England, t ex CE3 (fördröjning och minskning av vattenavrinning) eller CE4 (minskning av effekten av värmeöar).

Category   Title Credits x Regional Weighting
Climate and Energy CE1 Water Management – Flood Risk Assessment (Location) 3 x 1 = 3
CE3 Water Management – Rainwater (SUDS) 1 x 0,7 = 0,7
CE4 Design – Heat Island 3 x 0,7 = 2,7
CE5 Energy – Efficiency 3 x 1 = 3
CE8 Infrastructure – Services 3 x 0,6 = 1,8
CE9 Water Management – Consumption 0 x 0,8 = 0
CE10 Water Management – Flood Control –
CE11 Water Management – Sustainable Urban Drainage –
CE12 Design – Renewables –
CE14 Energy – Sustainable Heating 3 x 1 = 3
CE16 Energy – Management & Information –
Place Shaping PS1 Efficient Use of Land – Sequential Approach 3 x 1 = 3
PS2 Design Process – Landscaping 3 x 1 = 3
PS3 Open Space – Green 2 x 1 = 2
PS7 Mix of Use – Secure by Design 3 x 1 = 3
PS8 Form of Development – Active Frontages 1 x 1 = 1
PS11 Efficient Use of Land – Land Reuse –
  PS12 Efficient Use of Land – Building Reuse –
  PS13 Open Space – Play 3 x 0 = 0
PS17 Form of Development – Connectivity 3 x 1 = 3
PS18 Form of Development – Pedestrian Movement 3 x 1 = 3
PS19 Form of Development – Neighbourhood Identity 3 x 0,8 = 2,4
PS20 Form of Development – Local Character 3 x 1 = 3
Community COM1 Inclusive Communities – Design 3 x 1 = 3
COM2 Inclusive Communities – Consultation 2 x 1 = 2
COM4 Ownership – Operation & Management 3 x 0,9 = 2,7
COM5 Inclusive Design –
Fortsättning följer…

MediaCityUK – Climate and Energy, Place Shaping, Community (26)

9 december, 2012
hållbar stadsutveckling
1 kommentar

Fortsättning från föregående inlägg.

Jag har sammanställt över hälften av kontrollpunkter i klassningen av MediaCityUK i tabellen nedan. Tonvikten i klassningssystemet BREEAM Communities ligger på tre områden: Climate and Energy, Place Shaping och Transportation (som behandlas i kommande inlägg). Jag har medvetet valt att behålla de engelska termerna ifall någon vill kontrollera min översättning i tidigare inlägg. Det är inte lätt att hitta bra svenska motsvarigheter till  en del av de engelska begreppen. Högsta poäng är 3 (best) och lägst är 0 eller 1 (minimum) om kravet är obligatoriskt.

Bild-278

Fortsättning följer…

MediaCityUK – Place Shaping (24)

4 december, 2012
hållbar stadsutveckling
5 kommentarer

Fortsättning på tidigare inlägg.

Nedanstående kontrollpunkter har uppfyllts i MediaCityUK men de är samtidigt markerade N/A (Not Applicable, dvs ej tillämpbara). Lite förvirrande och här skulle jag behöva tolkningshjälp för att säkert veta om punkterna ingår i helhetsbedömningen eller inte. Det är svårt att kommentera punkterna eftersom kriterier för varje nivå saknas. Man kan fråga sig hur mätbara kontrollpunkterna är. De beskriver snarare fyra viktiga planeringsprinciper som borde vara självklara i modern stadsplanering. Planeringsidealen på 60- och 70-talen är raka motsatsen: Stora brister i kopplingen till omgivningarna och andra stadsdelar, både fysiskt och visuellt. Besökare har genomgående svårt att hitta i 60- och 70-tals områden eftersom höga vegetationsridåer försämrar överblick och orienteringsmöjligheter. Adresseringen är ofta helt ologisk och som besökare klarar man sig inte utan orienteringstavlan vid infarten till området. Grannskap som planerats på 60- och 70-talet kännetecknas dessutom av en långt driven trafikseparering där överdimensionerade ringvägar och matargator inte är avsedda för fotgängare.

I ett Excellent BREEAM Community finns däremot inte 60- och 70-talets planeringsbrister. Som besökare i det bilfria MediaCityUK rör man sig tryggt och säkert. Man tar sig lätt hit med spårvagn och den ena linjen har sin ändhållplats mitt i MediaCityUK vid vattnet.  Det är lätt att orientera sig med hjälp av kanalen och det centrala torget. Men jag saknar blandningen av gammalt och nytt. Jag har sett ett flygfoto över området före exploatering i dokumentet Design Statement för MediaCityUK. Det är svårt att avgöra om det har funnits några gamla industribyggnader eller om tomten tidigare var en upplagsplats för transporterat gods. Alla fyra kontrollpunkter fick 2 poäng i det första planeringsskedet som sedan höjdes till 3 poäng i det slutliga detaljerade planeringsskedet.

PS17: Planform – Sammankopplande struktur
Aim – To achieve visual and physical connectivity that makes it easy to find the development and to navigate around.

Finns det fysiska och visuella kopplingar mellan det planerade området och dess omgivningar? På vilket sätt bidrar kopplingarna till att integrera området?
Poäng: 3 (Best).

PS18: Planform – Förflyttning för fogängare
Aim – To make pedestrian movement attractive and safe, reducing reliance upon private cars for local journeys.

Kommer det planerade gatunätet bidra till allmänna ytor med hög kvalitet och en miljö anpassad för fotgängare?
Poäng: 3 (Best).

PS19: Planform – Grannskapsidentitiet
Aim – To create a place with a clear identity that is easy to understand and navigate.

Kommer området vara lätt att orientera sig i och främjar planeringen en lokal identitet?
Poäng: 3 (Best).

PS20: Planform – Lokal karaktär
Aim – To ensure that the development responds to local character whilst reinforcing its own identity.

Kommer området att vara visuellt anpassat till platsen med hänsyn till lokala kulturvärden samtidigt som området får en egen stark identitet?
Poäng: 3 (Best).

Min kommentar: Place shaping i MediaCityUK är det område som fått lägst poäng i förhållande till antalet möjliga poäng enligt BREEAM Communities. Svagheterna enligt systemet är för stort avstånd till grönområden och brister i  framsidornas utformning. Systemet bedömer åtta obligatoriska områden eller kategorier: Climate and Energy, Place Shaping, Community, Transport, Ecology, Resources, Business, Buildings och (Innovation)

Fortsättning följer och nästa område är Community med tre kontrollpunkter…

PS: Jag har lagt till en kommentar om indikatorn CE9 för vattenhushållning i ett tidigare inlägg.

MediaCityUK – Place Shaping (23)

30 november, 2012
hållbar stadsutveckling
5 kommentarer

Fortsättning från föregående inlägg.

PS8: Planform  – Aktiva framsidor
Aim – To ensure that building frontages encourage pedestrian usage of streets contributing to vitality.

Uppfylls principerna i “Active Frontage Guidelines of the English Partnerships Urban Design Compendium” för att främja mer levande miljöer? T ex genom gatuförlagda entréer och utgångar. (Se tabell tabell 5.3: Active frontage guidelines, sidan 89 i Urban Design Compendium.)
Poäng: 1 (Minimum).

Min kommentar: I BREEAM Communities hänvisar man ofta till nationella dokument med riktlinjer och planeringsprinciper, t ex Urban Design Compendium. I Sverige finns inga motsvarande nationella designdokument. I stället formulerar en del kommuner lokala kvalitetsprogram för olika utbyggnadsområden. Principen med aktiva framsidor innebär att byggnadernas gatusidor eller de sidor som vänder sig mot publika stråk ska vara öppna och välkomnande med fönster och dörrar så att de publika stråken befolkas. Människor som rör sig in och ut genom byggnader bidrar till större trygghet och trivsel på gatan utanför.

I kompendiet hittar man bland annat en beskrivning och gradering av aktiva framsidor. Kompendiet kan för övrigt rekommenderas som kurslitteratur i urban design och planering. Riktlinjerna är en anpassad variant av Jan Gehls designverktyg. Jan Gehl, arkitektikonen i Danmark, har i sina böcker och projekt ett humanistiskt designperspektiv. Han värnar om den mänskliga skalan. Design och planering utgår från människan som rör sig till fots (tabell 5.3: Active frontage guidelines, sidan 89 i Urban Design Compendium). Nedan följer en rangordning av olika framsidor mot publika stråk där betyg A är bäst. Jag har översatt ”premises” till lokaler men min tolkning är att även bostadshus kan planeras efter samma riktlinjer, dvs rikligt med fönster på framsidan och tätt mellan ingångarna för att skapa mer levande bostadsgator:

Betyg A
• Mer än 15 lokaler per 100 m • Inga slutna fasader och endast få passiva
• Mer än 25 dörrar och fönster per 100 m • Modellerade fasader med djup och relief
• Många blandade funktioner • Material av hög kvalitet och fina detaljer

Betyg B
• 10 till 15 lokaler per 100 m • Ett fåtal helt slutna fasader eller passiva fasader
• Mer än 15 dörrar och fönster per 100 m • En del modellering av fasaden
• En del blandade funktioner • Bra material och fina detaljer

Betyg C
• 6 till 10 lokaler varje 100 m • Väldigt litet inslag av djup och relief i fasaden
• Ett fåtal blandade funktioner • Standardmaterial med låg detaljeringsgrad
• Mindre än hälften av fasaderna är slutna eller passiva

Betyg D
• 3 till 5 lokaler per 100 m • Övervägande slutna eller ”passiva” fasader
• Släta obearbetade fasadytor • Inga eller ett fåtal blandade funktioner • Få eller inga detaljer

Betyg E
• 1 eller 2 lokaler per 100 m • Övervägande slutna eller ”passiva” fasader
• Släta obearbetade fasadytor • Bara en funktion/verksamhet • Ingen detaljeringsgrad eller något att fästa blicken på

MediaCityUK fick bara 1 poäng vilket också speglar områdets karaktär. Området domineras av stora fastigheter och lokaler som hyrs av BBC, University of Salford och annan kontorsverksamhet. Oftast har lokalerna bara en huvudingång. Här finns en del serveringar och en livsmedelsbutik men även dessa lokaler är ganska utbredda men har å andra sidan mycket fönsteryta per lokal.

Följande krav har inte varit tillämpbara i MediaCityUK, PS11, PS12, PS13:
(PS11: Efficient Use of Land – Land Reuse)
Aim – To ensure the most effective and efficient use of land.

(PS12: Efficient Use of Land – Building Reuse)
Aim – To ensure effective re-use of apt buildings.

(PS13: Open Space – Play)
Aim – To ensure that the development responds to local character whilst reinforcing its own identity.

Fortsättning följer…

MediaCityUK – Place Shaping (22)

29 november, 2012
hållbar stadsutveckling
4 kommentarer

Fortsättning från föregående  inlägg.

PS7: Blandad användning – Trygghetsskapande design
Aim – To apply design principles to increase the security of the development.

Är utvecklingsområdet utformat enligt “Secured by Design” eller annan jämförbar standard?
Poäng: 3 (Best).

Min kommentar: Standarden ”Secured by design” handlar om den fysiska utformningen av stadsdelar för att skapa trygga miljöer. Principdokumentet är värt att läsa igenom eftersom problemen med otrygga miljöer finns överallt, även i svenska bostadsområden. Storbritanniens polismyndighet står bakom dokumentets verktygslåda. Målet är att skapa en trygg och säker livsmiljö utan övervakningskameror och inhägnade bostadsområden.

Utgångspunkten är att både den fysiska och den sociala miljön påverkar brottsstatistiken och upplevelsen av trygghet. Den sociala miljön handlar om hur invånarna i lokalsamhället interagerar. Några exempel på vad som bör undvikas är undanskymda platser med dålig belysning, storskaliga köpcentrum i en småskalig bostadsmiljö och stora gemensamma parkeringsplatser långt från bostadsentréerna. Medveten belysningsdesign och landskapsplanering är viktiga faktorer i trygga och säkra miljöer. Ett område fungerar bättre om det finns en naturlig och social kontroll bland invånarna samt en känsla av ägarskap och ansvar för området. Eftersatt underhåll och fastighetsskötsel lockar sällan de boende att vistas utomhus. Krossat glas och klotter signalerar knappast säkerhet.

Något som inte nämns i ”Secured by Design” är hur verksamhetens art kan påverka livet i stadsdelen. I MediaCityUK är den största verksamhetsutövaren BBC där sändningar pågår i stort sett hela dygnet. Jag var aldrig i stadsdelen nattetid men kan tänka mig att här rör sig en del människor även efter mörkrets inbrott. Studenter är också en grupp som har en annan livsrytm. Stadsdelen hade vunnit mycket på blanda olika typer av bostäder. I första etappen finns 378 lägenheter i två höghus som bland annat vänder sig till långtidspendlare. Jag undrar om man övervägde att bygga studentbostäder till studenterna på Media universitetet. Underlaget för närservice hade blivit större och kanske till och med motiverat en träningshall i området.

Mitt intryck efter en veckas vistelse i Manchesters centrala delar är att det fortfarande finns mycket att göra för att bostadsmiljöer ska upplevas som mer trygga. Jag powergick mellan 7 km och drygt en mil varje förmiddag och hann se en hel del av närmiljön från Manchester Picadilly till Clayton Vale. Flera nya bostadskomplex är fortfarande instängslade med grindar och portkod. Men en del bostadsförnyelse längs kanalerna i Manchester är betydligt öppnare med fönster och utgångar direkt mot nyöppnade ”townpaths”.

Fortsättning följer…

MediaCityUK – Place Shaping (21)

27 november, 2012
hållbar stadsutveckling
5 kommentarer

Fortsättning på tidigare inlägg.

Jag fortsätter genomgången av kriterier, kontrollpunkter, kravnivåer och aktuella delpoäng för MediaCityUK som har bedömts enligt version 2009 av BREEAM Communities. Varje kontrollpunkt kan få 1, 2 eller 3 poäng (Minimum, Good, Best). Jag har inte haft tillgång till manualen men klassningsrapporten i excelformat innehåller den viktigaste informationen (Final assessment calculator Media City 260809BREQA210909). Det första området som bedöms i klassningssystemet är Klimat och energi. Nästa område som värderas är Utformning av platser, stråk och bebyggelse (Place Shaping). Det engelska ordet är egentligen ett mycket bättre uttryck och det är svårt att  hitta ett jämförbart svensk begrepp som inte blir för snävt.


Karta ”MediaCity wayfinder” ur broschyren MediaCityUK Welcome Map

PS1: Effektiv markanvändning
Aim – To ensure the most effective and efficient use of land, applying a sequential approach.

Hur kan tomtmarken bäst beskrivas?
A. Förorenad mark – som sanerats eller kommer att saneras
B. Tidigare exploaterad mark (“brownfield”) – övergiven mark
C. Oexploaterad mark och trädgårdsmark
D. Annan mark – mark på landsbygden, industrimark, mark avsedd för rekreation eller idrott, grönområden, bördig jordbruksmark, ekologiskt värdefull mark, mark med mineralfyndigheter mm

Poäng: 3 (Best). A- och B-mark ger högts poäng medan oexploaterad mark och trädgårdsmark ger 2 poäng.

Min kommentar: ”Sequential approach” innebär att lokalisering på en viss sorts mark prioriteras framför andra alternativ, t ex centrala områden framför perifera, anlagd mark framför oexploaterad mark.

PS2: Designprocess – Landskapsplanering
Aim – To ensure that the character of the landscape is respected and, whenever and wherever possible, enhanced through appropriate location and design appropriate to the local environment.

Är landskapsplanen framtagen i samråd med lokala myndigheter för ge platsen en grön struktur med bevarade och förstärkta naturvärden?
Poäng: 3 (Best). Om planen utformas tillsammans med antingen en landskapsarkitekt eller en ekolog får stadsdelen 2 poäng. Om både landskapsarkitekt och ekolog anlitas får stadsdelen 3 poäng.

PS3: Allmänna öppna ytor – Grönska
Aim – To ensure access to high quality public green space for all.

Hur långt behöver lokalinvånarna ta sig för att få tillgång till högkvalitativa offentliga grönområden?
Poäng: 2 (Good). Om 100% av bostäderna har 750 m till grönområden ges 1 poäng men är det 500 m till grönområden ges 2 poäng. För att få 3 poäng måste de föregående kraven vara uppfyllda och kraven i “Assessable Natural Greenspace Standards (ANGSt)”  måste tillgodoses.

Min kommentar: Närhet till grönytor är ett vanligt krav i klassningssystem och lokala miljöprogram. Frågan är om vilket avstånd som är rimligt och ifall avstånd ska kombineras med gångtid. Geografisk närhet innebär inte självklart att det är lätt att ta sig till fots till ett grönområde om t ex ljusreglerade trafikbarriärer måste passeras på vägen. För ett tag sedan läste jag en studie från SCB (Statisktiska Centralbyrån) där närhet till grönyta definierades som 400 m eller 5 min gångtid.

Fortsättning följer…