arkiv

Etikettarkiv: odlingslådor

I floran av böcker om pallkrageodling står det att livslängden för pallkragar är mellan fyra och sex år. Tyvärr tycks det stämma eftersom det i år var dags att riva de fem år gamla platsbyggda odlingslådorna. Svagheten var framför allt konstruktionen med hörnstolpar. Furubrädorna hade dessutom bara strukits med järnvitriol, dvs ingen behandling som står emot jordfukt, väder och vind.  I jakten på något alternativ med längre hållbarhet var jag först intresserad av att låta mura nya lådor i återanvänt tegel. Men eftersom flexibiliteten i trädgårdsplaneringen går förlorad föll valet till slut på dyra odlingsbänkar från Hasselfors av värmebehandlat trä. Jag hoppas att materialet och konstruktionen är tåligare än min egentillverkade variant. När allt var klart för ett par veckor sedan kom en odlare på besök som haft sina obehandlade pallkragar i över tio år!

bild-762
De närmaste lådorna med vinkelbeslag är fem år gamla och håller förhoppningsvis ett år till. När det blir dags att ersätta dem prövar jag kanske färdigtillverkade formar av rosttrögt stål för att sprida riskerna (kort livslängd är ohållbart och en garanterad humörsänkare)

bild-763

bild-764

bild-582
bild-581

Underhåll eller permanenta lösningar? Vårt hus på Skördevägen i Lund, Villa Trift 3.0, var inflyttningsklart i maj 2010. Jag byggde odlingslådorna samma sommar inspirerad av pallkrageodlingarna i Seved i Malmö. Men nu när odlingarna på Skördevägen är inne på den femte säsongen inser jag plötsligt att lådornas livslängd är kortare än förväntat: flera hörnreglar har ruttnat, de rostfria skruvarna har knäckts och de längsta sidobrädorna lever sitt eget liv. Konstruktionen var inte tillräckligt hållbar. Borde haft spontade brädor, stag över mitten i de längsta lådorna (105 x 200 cm) och bättre virke. De mindre lådorna har klarat sig bättre (ca 100 x 100 cm). Nästa år är det dags att göra något åt de stora lådorna och jag funderar på en murad variant med smala lecablock eller tegel. Fördelen med trälådor är flexibiliteten, priset och att konstruktionen tar mindre plats. Men efter fem år inser jag att jag föredrar odling i lådor framför friland och vågar mig därför på en mer permanent lösning.

På Naturhistoriska museet i Stockholm pågår i sommar en utställning ”Odla staden” på innergården med flera bra tips för stadsodlaren. Passa på om ni är i Stockholm och behöver inspiration. Turistar man i Berlin är det självorganiserade odlingsprojektet i Prinzessinnengärten också värt ett besök.

bild-583
Vindruvan Solaris har några veckor kvar före mognad

bild-585
Storklas heter vinbärssorten i trädgårdens halvskuggiga hörn. Den mognar sent till skillnad från den andra söta sorten Titania (vet inte om den goda smaken beror på det soliga läget)

bild-586
Rabarbern tog sig fint efter om plantering i kompostjord. Sorten heter Spangsbjerg och den får rikligt med stjälkar. Den är inne på andra omgången och den här gången utan löss. Vet inte riktigt hur storväxt den blir men hoppas slippa en monsterplanta

 

bild-587
Purpurvindan i rabatten och på terrassen ger äntligen blommor

bild-584
Cocktailtomaterna Black Sweet Cherry mognar efterhand. De är både vackra och goda. Riklig skörd tack vare utomhusläget (en sådan här sommar är det alldeles för varmt att ha tomaterna i växthuset)


Den mest tacksamma grödan är nog sockerärt. Hoppas att den kommer att trivas vid det nyinköpta klätterstödet av pil (som den händige och tålmodige lätt gör själv). Sorten heter ”Carouby de Mausanne” från Runåbergs fröer

Igår kom alla förkultiverade plantor ner i jorden, en del i planteringsrabatter och några i odlingslådorna. I år fuskade jag och hoppade över omplanteringsstadiet, dvs flytta över plantorna till kärl med näringsrik jord för att stimulera rötter och ge mer plats för växterna. Min gröna bibel (Starta från frö av Nancy Bubel) har lärt mig att experimenterandet är en självklar del i ett odlingsprojekt. Annars har jag följt bokens stegvisa instruktioner från groning till utplantering.


Squashplantorna planteras i år i en av odlingslådorna. Förra årets plats vid planket var alldeles för skuggig och lerig. Squash är en solälskande växt som förmodligen har bättre förutsättningar att ge rik skörd i den solexponerade odlingslådan med näringsrik mulljord

Det räckte med ca tre timmar under gårdagen för både sådd, utsättning av plantor flyttning av spaljé och ny frösådd i växthuset (nysådd av mer basilika och fler solrosor eftersom några bröts vid utplanteringen). Jorden var förberedd sedan en vecka och temperaturen i jorden verkade bra. En av fördelarna med upphöjda planteringsbäddar/odlingslådor är att jorden värms upp snabbare. I år satte jag planteringsraderna lite tätare. Dagen var perfekt – ganska varm (14 grader) med lätt duggregn emellanåt. Blomsterkrassens fröer har legat i vatten över natten och kom ner i jorden vid spaljén för en timme sedan.