arkiv

Etikettarkiv: ljus

Kom till träffpunkt Papegojelyckan i Lund på måndag 23 januari kl 13:30 om du är intresserad av ljus och hälsa och nya metoder för att stödja personer som behöver synrehabilitering. Jag inleder med att kort berätta om en pilottestad beteendeintervention. Syftet med interventionen, som ges i form av en digital kurs för äldre, är att stödja egenanpassningar i hemmet (som rör ljus och mörker) och ändrade rutiner.

Men huvudnumret denna eftermiddag är forskaren och arkitekten Turid Borgestrand Øien som kommer berätta om sina erfarenheter från projektet Bättre Ljus, Mer Liv (Bedre Ljus, Mere Liv).

Poster med Turid – Nyhet i synrehabilitering

Illustration Irma Gerhardsson

Fullskalemodell av en lägenhet på 63 m2. Illustration Irma Gerhardsson

En tvårummare utan dagsljus(!) i en källare är ett märkligt uppdrag för en arkitekt med inriktning på miljöanpassade bostäder. Men det finns en förklaring.

Det här är ingen vanlig lägenhet utan en testmiljö i det nyinvigda MoRe-Lab (Movement and Reality Lab) på Lunds universitet. Jag fick uppdraget att rita lägenheten i nära dialog med forskargruppen som är knuten till MoRe-Lab. I labbet ingår, förutom en fullskalemodell av en lägenhet (ca 6 x 11,5 m), även ett utrymme (ca 7 x 10 m) där man kan testa kroppsrörelse på t ex ett löpband, en cykel och så småningom på inbyggda kraftplattor i golvet.

En tredje del av labbet består av mobil utrustning som kan användas ute i den verkliga världen istället för en kontrollerad labbmiljö. Några exempel på mobil utrustning som ingår eller kommer att ingå i MoRe-Lab är bärbara actionkameror som kan monteras på kroppen eller cykelhjälmen, handledsburna aktivitetsklockor som registrerar aktivitet och vila för att mäta sömnkvantitet, andra typer av accelerometrar som registrerar antal steg och plötsliga förändringar i gångrörelse som kan användas för att förutsäga fallolyckor.

I veckan invigdes en temporär version av labbet som senare ska flyttas till Forum Medicum på Sölvegatan i Lund. Fullskalelägenheten ser ut som en visningslägenhet utanför ett pågående nybyggnadsprojekt med skillnaden att här finns kameror monterade för att forskare som sitter utanför ska kunna observera deltagarnas aktiviteter och beteende i lägenheten. Och jag, i egenskap av forskare, invigde labbet redan i oktober när jag observerade forskningsdeltagare i lägenheten som testade användarvänligheten i min nyutvecklad Internetkurs Ljus, aktivitet och sömn. Kursen, som är en del av ett beteendeexperiment, kommer att ges till äldre i hemmet i samarbete med Lunds kommun under hösten 2022.

Det är som vanligt en stor tillfredsställelse att se det färdiga verket som byggdes på rekordtid av engagerade byggare. Det fanns tyvärr inte kompletta byggritningar utan bara mina förslagshandlingar vilket krävde täta besök på bygget från starten i mitten av september till 4 oktober när det var dags för min undersökning. Många lösningar på plats med andra ord och viss oro för att interiören inte skulle bli klar i tid. Innertaket var det sista som monterades dagen innan forskningsdeltagarna skulle komma.

bild_904
Utrustad med tålamod och en stadig systemkamera en tidig morgon gick det till slut att fånga en av fåglarna i flykt 

De flesta organismer har en ljusstyrd inre biologisk klocka som reglerar aktivitet och vila. Ett bra exempel på den klockstyrda rytmen är knopparna på träd och buskar som just nu håller på att slå ut. Människor har i likhet med växter och andra levande organismer ljusreceptorer som påverkar aktivitet och vila. De kallas retinala ganglieceller och finns i ögats näthinna tillsammans med de andra receptorerna, stavar och tappar. Till skillnad från stavar och tappar, som behövs för att forma bilder i hjärnan, påverkar de ljuskänsliga gangliecellerna kroppens inre biologiska klocka. Huvudklockan, som finns i hjärnan (SCN, den suprachiasmatiska kärnan), styr andra kemiska klockor ute i kroppens celler och tillsammans reglerar dessa biologiska funktioner som kroppstemperatur, sömn, aptit och ämnesomsättning.

Men den biologiska klockan hos människor är sällan perfekt inställd efter soldygnet. De flesta har en biologisk dygnsrytm som är något längre än 24 timmar. Solljuset behövs alltså för att synka den biologiska klockan med 24-timmarsdygnet. Naturligt ljus innehåller mer av det kortvågiga blåa spektrumet jämfört med artificiellt ljus. När det ”blå” ljuset med en våglängd mellan 460 och 480 nanometer träffar ögats ganglieceller blockeras produktionen av sömnhormonet melatonin. (Det är för övrigt samma ljus som från digitala skärmar). Att sitta med en surfplatta precis innan det är dags att sova är inte särskilt smart eftersom blått ljus ger signaler till kroppen att det är dag.

bild_905
Blåmesen är tillbaka i holken igen och vilken dag som helst slår häggmispelns vita knoppar ut