arkiv

Etikettarkiv: genomförandeglappet

bild-546
Lunds nya kommunhus Kristallen med 11 000 m2 lokalyta. En stilig byggnad ritad av Christensen o Co Arkitekter i Köpenhamn

Fortsättning på tidigare inlägg.

Ett annat exempel på genomförandegapet inom hållbar stadsutveckling är två stilfulla kommunala nybyggnadsprojekt. Den ena byggnaden har varit i full drift sedan mars 2014 och den andra invigdes igår. Jag tänker på det biobränsleeldade kraftvärmeverket i Örtofta och Lunds nya förvaltningsbyggnad mitt i staden, Kristallen. Tengbom arkitekter har ritat kraftvärmeverket och Christensen och Co Arkitekter har utformat Kristallen. Projekten var resultatet av en tävling med inbjudna arkitektkontor och Lunds kommun är ägare till både Örtoftaverket (indirekt genom Kraftringen, fd Lunds Energi) och Kristallen.

När Kristallen projekterades gällde LundaEko som styrdokument, dvs kommunens program för ekologiskt hållbar utveckling 2006-2012. På sidan 52 beskrivs åtgärden nr 4.20 Fjärrvärmeanslutning av nybyggda hus: ”A. Från och med år 2006 ska kommunen verka för att byggande av bostäder och lokaler planeras på sätt som underlättar anslutning till fjärrvärme och fjärrkyla. B. Från och med år 2006 bör en dialog föras, och där så är möjligt krav ställas, om att ansluta byggnaderna till fjärrvärmenätet i samband med upprättandet av exploateringsavtal.” I LundaEko var det ett uttalat mål att uppvärmning av nya byggnader ”sker via fjärrvärme inom planområde” för att åstadkomma en effektiv energianvändning. Men av någon anledning gällde inte kommunens egna mål när det var dags att planera en ny kommunal förvaltningsbyggnad på centralt läge med tillgång till fjärrvärme.

När Örtoftaverket producerar den efterlängtade miljövänliga bioenergin levereras tyvärr varken fjärrvärme eller fjärrkyla till Kristallen som istället utnyttjar värme och kyla från nyborrade energilager i marken.

Men det nya kommunhuset är en flott byggnad och med alla automatiska utvändiga solskydd på sydväst- och sydöstfasaden finns förutsättningar för ett behagligt inneklimat när solen skiner på Kristallen.

bild-545
Utvändiga solskydd på Kristallens sydvästfasad mot Bjerredsparken – en nödvändighet för att uppnå Silver- och Guldbetyg för indikatorerna Solvärmelast och Solvärmefaktorn (dvs behaglig temperatur sommartid och minskat kylbehov) i miljöklassningssystemet Miljöbyggnad

bild-543
Takmonterade solceller tillgodoser en del av elbehovet i byggnaden. Under huset finns 40 borrhål som levererar värme och kyla istället för en systemlösning med kommunens egen fjärrvärme och sorptionskyla

bild-542
Utsikt mot Holma och Kroksbäck från Emporias takpark i Hyllie 

Efter att ha bläddrat igenom helgens ”tematidning” i lördagens Sydsvenskan om vår nya stadsutveckling finns det anledning att uppmärksamma genomförandegapet i hållbar stadsutveckling. Först några ord om bilagan som är förrädiskt lik en vanlig tidningsbilaga. Utgivaren är European Media Partner och deras affärsområde är ”redaktionell marknadskommunikation”. Affärsidén är ämnesorienterade tematidningar som skickas ut i den ledande dagspressen. Med andra ord en annonsbilaga där artikelförfattarna betalar för sin exponering. Jag läser den ibland för att bevaka vilka projekt som kommuner och företag prioriterar i sin marknadsföring. Texterna avslöjar även gällande trender och retorik inom olika områden.

Och nu till saken. Tyvärr ser man många exempel på genomförandegapet i stadsplaneringen, dvs att det glappar mellan ord och handling eller vision och verklighet. I helgens annonsbilaga finns åtminstone ett exempel. Katarina Pelin, fd miljödirektör i Malmö och numera kommunchef i Båstad, inleder med en ledare om att rädda världen och tjäna pengar. Jag har hört henne många gånger och hon säger kloka saker och imponerar alltid med sitt engagemang för miljö och hållbarhet. Ett av åtgärdsförslagen i hennes 47-punkts-lista för energi och klimat 2050 är att förtäta alla tätorter och spara åkermark och omgivande natur. Vi är många som håller med. På följande uppslag i annonsbilagan presenteras Malmö och Lunds senaste områden med hög miljöprofil – nya Hyllie i Malmö och Brunnshög i Lund. Men i både Hyllie och Brunnshög exploateras värdefull åkermark. Och två av framtidens stadsdelar tar framtidens matreserver i anspråk.

År 2012 gick länsstyrelsen Skåne ut med en nollvision för exploatering av åkermark. Se klippet på YouTube här

Fortsättning följer…

 

Sitter vid en lånedator på vandrarhemmet Linné Hostel på Vegagatan i Göteborg med ett falskt brandlarm som piper i bakgrunden. På den blinkande larmdisplayen står det ”brand i korridor utanför rum 1 till 5”. Det är sent på kvällen och jag har precis återvänt till vandrarhemmet från den inledande dagen på en sammanfattande tredagarskonferens ”Arena hållbar stad” arrangerad av Mistra Urban Futures, Vinnova, Naturvårdsverket och Delegationen för hållbara städer. Projekttiden för Delegationen för hållbara städer med Peter Örn som ordförande tar slut vid årsskiftet och det är dags för en summering på Chalmers med föredrag, seminarier och studiebesök.

Vandrarhemmet är obemannat och ingen av hotellgästerna från utlandet som passerar i korridoren vet vad larmet gäller. Jag har ringt vandrarhemmets mobilnummer men får bara en telefonsvarare i luren. Tröttsamt! Jag ser inga spår av någon brand i korridoren och enligt en av hotellgästerna har larmet varit igång ett par timmar men hon har ingen aning om vad den pipande signalen betyder.  Så jag sitter väl kvar här ett tag vid datorn (och spanar efter rök i ögonvrån)…

Det kanske verkar som konferenser tillhör min vardag men som egenföretagare väljer jag noggrant ut de konferenser som intresserar mig mest och som inte kostar skjortan. Årets två konferenser för min del, Passivhus Norden i Trondheim och Arena hållbar stad i Göteborg,  råkar bara ligga strax efter varandra i tiden.

Jag hoppar över alla inledningstalare på Arenan idag eftersom det mesta som sades är en upprepning av vad som brukar sägas i liknande forum: tvärsektoriellt samarbete, motverka stuprörstänkande, inkludera medborgarna, utbyggnad i kollektivtrafikstråk, energieffektivisera bebyggelsen, närhet och täthet, lätt att göra rätt osv. Fast viktiga saker tål att upprepas.

Men vad gör vi åt genomförandeglappet? Alla är så eniga och stämningen är alltid på topp men i vardagen finns hela tiden exempel på att visioner, policys och strategier inte genomförs i praktiken. Det finns förstås flera goda exempel men uppenbarligen fortfarande en hel del hinder som försvårar hållbarhetsarbetet. På väg hit till Göteborg tog jag Öresundståget från Lunds centralstation. Vid Skånetrafikens nyinstallerade biljettautomater under rulltrappan på stationen fick jag tillfälle att prata med en servicereparatör som lagade en av automaterna. Jag talade om för honom hur glad jag är att de äntligen har satt upp fler automater men frågade varför det har tagit sådan tid. Jag var säkert en av många som tog upp problemet med Skånetrafiken för mer än ett år sedan eftersom det ofta blev köbildning vid de två andra automaterna. Han svarade att Jernhusen som Skånetrafiken hyr plats av för sina automater var motvilliga av estetiska skäl! Jag som trodde att alla aktörer inom transportsektorn självklart vill bidra till smidigare kollektivtrafik och i synnerhet statligt ägda företag.

Kort om en av höjdpunkterna på eftermiddagens parallella seminarier: Staden som gruva. Det finns lika mycket koppar i kända gruvor som i teknosfären, t ex nergrävda likströmsnät och urkopplade växelströmsnät i gatan. Men när blir det lönsamt att gräva upp de urkopplade kablarna? Läs mer om vad Joakim Krook vid Linköpings universitet har kommit fram till.

Dagens avslutande plenumföredrag med David Sim från Gehl Architects är värd en stor applåd. Den mänskliga skalan är lätt att glömma bort när stjärnkontoren planerar megastäder i Asien eller när ikonarkitekter designar nya kvarter i Örestad.