arkiv

Etikettarkiv: FTX

Fortsättning på föregående inlägg.

Det var värre för en annan småhusägare i bekantskapskretsen som nästan behövde byta en kombinerad gaspanna och frånluftsvärmepump av modell IVT 665 från 2005. Orsaken var sönderrostade blad på frånluftsfläkten i värmepumpsdelen. Felet upptäcktes för att det uppstod missljud. Tillverkaren meddelade reparatören att fläkten inte längre fanns som reservdel men som tur var hade reparatören en extra fläkt på lager. Detta illustrerar andra sidor av producentansvaret, nämligen vikten av att välja tåliga material som håller och att tillhandahålla reservdelar så länge deras produkter finns på marknaden. Min slutsats är att det krävs regleringar för att motverka planerat åldrande. En marknad med företag som drivs av att sälja mer och ofta sämre produkter kommer inte att ta ansvar för lång livslängd utan tvång.

Varannan seminarieinbjudan som hamnar i min inkorg handlar numera om cirkulär ekonomi, dvs en ekonomi som bygger på kretsloppstänk genom hushållning med resurser. Konkret kan det betyda att företag tillverkar produkter med lång livslängd och andra företag använder affärsmodeller som går ut på att sälja tjänster istället för produkter. Det återser att se om samhällsaktörer menar allvar med cirkulär ekonomi så att konsumenter slipper byta produkter helt i onödan och på så sätt minska slöseriet.

God jul!

Foto: Patrik Renmark

I höst har ett par händelser inträffat som påminner mig om tillverkarnas ansvar, att konsumenter behöver larma och politiker förändra. Droppen kom igår på ett halvdagsseminarium om hållbarhet och LED-belysning i ett livscykelperspektiv. I korridorerna hörde jag att det är på förslag att EU kanske sänker kravet på lång livslängd för LED-lampor. Lamptillverkare vill ju fortsätta sälja lampor (!). Livslängd och ljuskällor är inte enkelt eftersom man med livslängd kan behöva mäta på flera olika sätt, t ex efter den tid då 50% av lamporna fortfarande fungerar eller efter den tid då lamporna har kvar 80% av sin lyskraft*. Det finns anledning att återkomma till livslängd och LED i ett framtida separat inlägg.

Tillbaka till vad som startade detta inlägg. Vilka händelser tänker jag på? I vårt miljöklassade hus Villa Trift 3.0 har vi en roterande värmeväxlare som återvinner mer än 80% av värmen ur den utgående rumsluften, eller frånluften som den kallas på fackspråk. Värmen förs över till den inkommande uteluften som sedan sprids genom kanaler till sovrum och vardagsrum (tilluft). Tilluften som når rummen håller en temperatur på mellan 17 och 19 grader. Systemet kallas FTX som betyder mekanisk från-(F) och tilluft (T) med värmeåtervinning (X). I ett FTX-system behövs ingen kompressor som kramar ur värmen till skillnad från en frånluftsvärmepump som också hämtar värme ur frånluften för att värma tappvatten och radiatorkretsens vatten. I vår roterande värmeväxlare av modellen Pingvin Eco från finska Enervent snurrar en rotor mellan ett halvt varv till 9 varv per minut som består av 80 meter lång veckad aluminiumplåt. Enligt Energimyndigheten kan ett sådant system ge en årlig energibesparing på ca 3000 kWh i ett nytt hus med lufttätt klimatskal som ligger i Malmö.

Ventilationsvärmeväxlaren passar bra ihop med resten av vårt värmesystem eftersom sol och biobränslen värmer vattnet, vi får uppvärmed tilluft och ett dragfritt hus. Efter sju år i huset kan vi konstatera att vi är supernöjda med helhetslösningen. När det gäller drift och underhåll av ventilationsvärmeväxlaren byter vi filter fyra gånger per år (vid varje dagjämning och solstånd) och fläktremmen är utbytt en gång mot en tåligare variant.

Till höger syns FTX-aggregatet med öppen lucka och till vänster visar reparatören var det behöver rengöras på insidan av plåthöljet under tätningen av läder

Det som hände tidigt i höstas var att vi upptäckte ett missljud i ventilationsaggregatet och elbatteriet började värma tilluften fast det var milt utomhus (elvärme för att förvärma tilluften till ca 19 grader behövs normalt bara vid minusgrader). Vi hittade inga tänkbara förklaringar i manualen. Reparatören gissade på olika alternativa orsaker till problemet, bland annat att det var något fel på rotorn eftersom den slutade snurra efter ca en halvtimme efter omstart. Det lät ju väldigt oroande att behöva byta rotor efter bara sju år. Efter snabb teknisk support från den finska tillverkaren på svenska fick reparatören tipset att rengöra plåten under tätningen som är av läder. Efterhand fastnar lite rester av tätningen på plåten som gör att friktionen ökar och rotorn får problem med att snurra trots att drivremmen snurrar. Det krävdes alltså bara en grundlig rengöring på ställen som inte var direkt synliga på insidan av plåthöljet.

Mitt råd till tillverkaren är skriva mer utförligt i manualen om vad som ska rengöras och vilka konsekvenserna blir om komponenterna inte rengörs. Skriv ut vad som exakt kommer att behöva göras och använd förklarande bilder. I manualen som följde med aggregatet står det så här: ”Underhållet är närmast begränsat till utbyte av filter och rengöring av fläktarna och rotorn.” Det behövs inte mycket för att spara resurser och undvika onödiga komponentbyten. Bra underhållsmanualer är ett måste för ansvarsfulla producenter. Nu hade vi i alla fall tur som hade tillgång till en bra reparatör som tar privatkunder och att tillverkaren tillhandahåller snabb teknisk support.

Fortsättning följer…

Läs mer om dagens regler för LED-lampor här

 

 

I september råkade vi ut för oväntat driftstopp som blev åtgärdat två veckor senare. Vår bostad, Villa Trift 3.0, miljöklassades enligt den svenska systemet Miljöbyggnad och färdigställdes under 2010. Men även miljöklassade hus behöver underhållas och efter fyra år visade det sig att det var dags att byta drivrem till värmeväxlaren i ventilationsaggegatet.

Huset ventileras med ett så kallat FTX-system, mekanisk till- och frånluft där värme återvinns ur frånluften i en värmeväxlare. I energisnåla moderna hus är FTX en vanlig ventilationslösning men det förekommer även mekanisk frånluftsventilation. Oftast i kombination med en frånluftsvärmepump som tar tillvara värmen från ventilationsluften och värmer varmvattnet.

Vi fick alltså uppleva ett boende utan fungerande mekanisk ventilation i väntan på en fackman som kunde hjälpa oss. Det var första gången och som ovana lekmän behövde vi hjälp. Två veckor är lång tid men sommaren var som tur var inte slut. Hela september var mild med sensommarväder (dagstemperaturer mellan 16 och 20 grader och aldrig kallare än drygt 10 grader på natten). Då funkar självdrag med fönster i vädringsläge ganska bra. Alla vistelserum bör självklart ha minst ett öppningsbart vädringsfönster (vilket dessutom är ett krav för silvercertifierade hus i Miljöbyggnad). Alla i hushållet fick använda badrummet för morgonduschen eftersom det andra duschutrymmet saknar fönster. Man vill ogärna fuktbelasta ett litet utrymme utan ventilationsmöjlighet. Efter två veckor med självdrag/tvärdrag uppskattar man verkligen tystnaden och det dragfria boendet i ett hus med FTX. Om ett hus, som i vårt fall, är utsatt för trafikljud från både bil- och tågtrafik är ett ventilationssystem med spaltventiler i fönstren eller väggventiler uteslutet.

Driftstörningen fick mig att tänka på begreppet resiliens som man stöter på allt oftare i diskussionen om hållbar utveckling. Förändring är en naturlig del av utvecklingen. Resiliens är ett systems förmåga att motstå förändringar eller störningar och fortfarande upprätthålla sin ursprungliga funktion och struktur. När systemet förlorar resiliens innebär det att förmågan att hantera förändring går förlorad. Resiliens är enligt en flera forskare en förutsättning för hållbar utveckling och handlar om flexibilitet och anpassningsförmåga för att minska sårbarheten. Stockholm Resilience Center har i år publicerat en läsvärd introduktion till forskningen om resiliens som beskriver tankegångarna och hur dessa har tillämpats i flera fallstudier, Vad är resiliens? En introduktion till forskning om social-ekologiska system.

För vår del är jag glad för de öppningsbara fönstren och takfönstret som kan förstärka självdraget sommartid vid behov, t ex under perioder med mycket solinstrålning eller när drivremmen går sönder och det är svårt att få tag på yrkesfolk.

bild-622
Värmeväxlaren är utplockad från aggregatet och placerad på golvet. Servicekillen Michael från BISAB börjar med att lossa skruvarna till locket.

bild-623
Så här ser det ut innanför locket (som förutom skruvarna var fastsatt med någon slags tätningsfog som ska minska läckflödet). Drivremmen är grön och löper runt den roterande värmeväxlaren och fortsätter i ett spår på den svarta remskivan av metall. Den gröna remmen till höger är en fabriksmonterad reservrem för att det ska vara lätt att byta. Med en extra rem i lådan är det bara varannan gång som det krävs mer omfattande demontering av hela lådan.

bild-624
Det gröna ”pulvret” visar att drivremmen är förbrukad. I aggregatet finns ett synhål som gör det lätt att se vad det brummande ljudet berodde på. Det gröna pudret fastnar på insidan av luckan till ventilationsaggregatet och skvallrar om att det är dags för byte. Bytesintervallet kan variera mellan fyra och tio år.

bild-625
Remskivan av metall i närbild.

bild-627
Även fläktarna fick en servicegenomgång…

bild-626
Fläkthjulets ”vingar” rengörs som avslutning på servicen. Skönt med en ordentlig service efter 4 års drift. Vi har själva nöjt oss med att ta ut värmeväxlaren ca en gång per år för att rengöra aggregatlådan med dammsugaren.

I  förra söndagens Nybyggt-bilaga i Sydsvenskan uppmärksammade Birgitta Nordquist (lektor på Installationsteknik, LTH) de energislösande vädringsvanorna i Flagghusen i Västra Hamnen i Malmö. De flesta byggnaderna färdigställdes 2007 och energimålet var 120 kWh/m2 år inkl hushållsel, dvs långt ifrån passivhuskraven. Men i Flagghusen finns mekanisk till- och frånluft med värmeåtervinning, sk FTX-ventilation, precis som i passivhusen. I Flagghusen vädrar man bort överskottsvärme på sommaren. Drygt hälften av de boende vädrar dessutom varje dag eller nästan varje dag under uppvärmningssäsongen trots att den balanserade ventilationen säkerställer tillräckligt ventilationsflöde. Ett fönster på glänt kan släppa in 90 liter kall uteluft per sekund.


Ventilationsaggregatet Pingvin Eco i Villa Trift 3.0 med roterande värmeväxlare och partikelfilter som renar uteluften och frånluften från badrum, kök och tvättstuga


Ventilationsaggregatet med stängd lucka och synlig kondensisolerad utelufts- och avluftskanal

Jag bor själv i ett nybyggt hus (Villa Trift 3.0) med FTX och har aldrig haft något behov av att frivilligt vädra under eldningssäsongen. Luften är lika frisk och skönt förvärmd varje morgon när man vaknar trots stängd innerdörr. Men vid några tillfällen släpper vi in extra uteluft:
1. När köksfläkten ventilerar bort matos rakt ut genom imkanalen ställer vi köksfönstret invid spisen på glänt för att köksfläkten inte ska dra ut uppvärmd rumsluft. Köksfläkten är inte kopplad till ventilationssystemet.
2. När vi fyller på ved i den vattenmantlade kaminen öppnar vi samtidigt terrassdörren till växthuset för att en kort stund skapa lite övertryck. Alternativt ändrar vi till övertryck i manöverpanelen till ventilationsaggregatet. Annars är risken att lite rök kan dras in i rummet. Ventilationen i FTX-ventilerade hus är normalt inställda på ett svagt undertryck.
3. När dörren till skafferiet öppnas i köket smiter det in lite extra uteluft den vägen. Det ouppvärmda skafferiet har två väggventiler i ytterväggen mot norr och är egen klimatzon helt separerad från det övriga husets ventilationssystem.

På Passivhus Norden-konferensen i Trondheim handlade flera sessioner om inneklimat och beteendevanor i passivhus. På Arvid Dalenhaugs (Institut for bygg, anlegg och transport, NTNU) session framgick det att det är lika vanligt med vädring på sommaren i ordinära bostäder som i passivhusbostäder. Överskottsvärme är alltså inget nytt problem kopplat till passivhusbyggande men icke desto mindre ett problem som bör lösas. Ole Daniels från Ålborg Univeristet bekräftade problemen med övertemperaturerer sommartid i åtta danska passivhusvillor, Komforthusen. Innemiljömätningar har pågått i tre år i Komforthusen, från okt 2008 till sept 2011. De sämsta husen hade övertemperaturer 25 till 30 % av tiden. Rådet i svenska passivhuskriterier är att innetemperaturen i det mesta utsatta rummet får vara över 26 grader max 10 % av tiden från april till september.

Det finns flera möjliga åtgärder t ex utvändiga solskydd, öppningsbara fönster för naturlig ventilation genom tvärdrag, nattkylning genom forcering av ventilationsflödet så att sval nattluft får kyla sovrummen via tilluftsdonen. Öppningsbara fönster i sovrum tycker man borde vara en självklarhet men det finns exempel på passivhus med enbart fasta fönster i sovrum.

Fortsättning följer…

I nya byggnader och vid renovering av byggnader kan halten av TVOC (totala halten av flyktiga organiska ämnen) och formaldehyd minskas genom att använda emissionstestade material och färger, undvika att limma golvmaterial och välja skivor som avger mindre formaldehyd. När det gäller formaldehyd är utsläppskällorna fler inomhus än utomhus. Men det finns andra flyktiga organiska ämnen som t ex bensen som kommer in i husen med trafikavgaserna utifrån. Utomhuskällorna kan påverka placeringen av det centrala uteluftsintaget i hus med mekanisk till- och frånluft. Närheten till trafikerade vägar gör det kanske olämpligt att välja ett ventilationssystem med enbart mekanisk frånluft. Ett frånluftssystem har flera uteluftsventiler i fasaden, ett till varje sovrum och till vardagsrummet, som drar in förorenad uteluft. Ventilerna kan kompletteras med partikelfilter men filtren avskiljer enbart partiklar och inte gasformiga föreningar.


Norrsidan som vetter mot Norra Ringen med över 16 000 fordon per dygn. Med dettta utsatta läge passar ett centralt uteluftsintag på gaveln bättre än väggventiler i fasad till varje sovrum som släpper in ljud och föroreningar

Villa Trift 3.0 har ett mekaniskt till- och frånluftssystem med värmeåtervinning, dvs ett FTX-system. Huset har ett utsatt läge med tanke på trafikföroreningar eftersom Norra Ringen ligger 50 meter från byggnadens norrsida. I ett till- och frånluftssystem finns endast ett uteluftintag som sedan förgrenas i kanaler till varje sovrum och vardagsrum. Uteluftsintaget i Villa Trift 3.0 är placerat mot sydöst istället för norrsidan mot Norra Ringen. FTX-aggregatet är placerat i tvättstugan och innehåller en tilluftsfläkt, en frånluftsfläkt samt en roterande värmeväxlare. Uteluften filtreras genom ett partikelfilter som är placerat före värmeväxlaren. Frånluftsfiltret, dvs den förbrukade rumsluften som ska bytas ut, filtrerar bort smutspartiklar som har uppstått inomhus. I vårt aggregat har vi enbart F5-filter. En rekommendation är att välja ett finare uteluftsfilter (F7 istället för F5). Men ett finare filter som avskiljer ännu mindre partiklar bromsar luftflödet och kräver lite högre fläkthastighet. Risken är att fläktljudnivå från aggregatet blir högre. Ett tips är att testa olika filterklasser vid injusteringen i samband med den obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystemet när huset är inflyttningsklart.


Förbrukat uteluftsfilter (3-månaders bytesintervall enligt rekommendation från tillverkaren)


Nytt uteluftsfilter (finfilter F5 som enbart avskiljer partiklar och inte gasformiga föroreningar)

Sju timmar lång dag på 55:e breddgraden i Lund – årets kortaste dag inföll igår 22 december. Jag minns från min kurstid i Umeå att solen bara var framme ca 4 ½ timme vid samma tid i Umeå som ligger på 63:e breddgraden.

Vid varje dagjämning är det dags för filterbyte i Enervents ventilationsaggregat Pingvin eco EDE i Villa Trift 3.0. Tillverkaren rekommenderar fyra byten per år. I vårt aggregat finns planfilter som är betydligt billigare än påsfilter. Fem kompletta filterbyten kostar 350 kr + frakt (10 filter). Men i gengäld behöver påsfilter inte bytas mer än ett par gånger per år. Tillverkaren har valt planfilter för att kostnaden inte ska vara ett hinder för filterbyten. Energimyndighetens enkätundersökning visar att 1 av 10 småhusägare som har mekanisk till- och frånluftsventilation aldrig har bytt filter. Följden är sämre luft och högre elkostnad eftersom verkningsgraden blir sämre. Läs mer om undersökningen på Energimyndighetens hemsida.


Frånluftsfiltret är alltid smutsigast (till vänster i bild), det andra filtret är uteluftsfiltret som hindrar partiklar i uteluften från att förorena inneluften


Aggregatet sitter lättåtkomligt i tvättstugan istället för på vinden (den vita väggmonterade lådan till höger)