arkiv

Etikettarkiv: dygnsrytm

Sovrum inrett för en primadonna i Hökerum Byggs betonghus, Vallastaden Boexpo 2017

Den senaste ljusreflektionen (nr 9) var kopplad till dygnsrytm och hur den fysiska miljön i ett hotellrum kan stödja en bra rytm med både ljus och mörker. Några månader efter inlägget publicerades fick Hall, Rosbash och Young förra årets Nobelpris i fysiologi eller medicin för sina upptäckter av molekylära mekanismer som styr cirkadisk rytm, med andra ord hur klockgener i cellerna påverkar organismers dygnsrytm. De studerade bananflugor men biologiska klockor finns i de flesta levande organismer. Den inre klockan (eller klockorna eftersom de finns i flera av människan kroppsorgan) går av sig själv men kan vara inställd på ett något längre eller kortare dygn än soldygnets 24 timmar. Det är därför yttre miljöfaktorer som ljus-och-mörker-cykeln spelar en väsentlig roll. Ljus och mörker påverkar nivåerna hos ett särskilt ”mörkerhormon” som i sin tur verkar synka den inre klockan till soldygnet.

Kompakt vardagsrum till vänster. Bakom ett litet väggparti till höger om terrassdörren finns en dubbelsäng i ett minimalt sovrum, Vallastaden Boexpo 2017

Men att behålla en sund dygnsrytm är ingen lätt sak för människor som brottas med tre olika dygn – det biologiska dygnet, soldygnet och det sociala dygnet. Det vet jag som är typisk morgonmänniska. Möjligen är min inre klocka inställd på ett komprimerat dygn, dvs något mindre än 24 timmar. Så gott som alltid väcks jag av min inre klocka exakt vid samma tid varje morgon, runt halv-sju. Ibland tidigare men då är det förmodligen av stressrelaterade orsaker. För att få mina drygt åtta timmars sömn, som jag mår bäst av, behöver jag lägga mig vid tio-tiden. Långa uppesittarkvällar med goda vänner straffar sig följande dag eftersom jag ändå vaknar vid halv-sju. Morgonmänniskor kan inte ta igen sömnbrist genom långa sovmornar! Om man inte redan vet vad man är för typ så finns här ett enkelt on-line test på BBC News hemsida.

Feng-shui inspirerat sovrum med dämpade färger, Vallastaden Boexpo 2017

Ljus och mörker alltså stor betydelse för människors hälsa och välbefinnande eftersom de bland annat påverkar vakenhet och sömn. Russel Foster, den erkända sömnforskaren, uppmanar oss att göra sovrummet till ”a haven for sleep”. Därför intresserar jag mig för hotellrum, studerar dem och reflekterar över vad de gör med mig som hotellgäst och morgonmänniska. Förra årets boexpo i Vallastaden bjöd på en hel provkarta på olika sovrum i deras hemutställningar. På en boutställning kan man bara föreställa sig hur designlösningarna skulle påverka vardagslivet eftersom man inte får uppleva ett helt dygn. Men en kritisk blick scannar snabbt vissa delar som är särskilt viktiga för sovrmmet som en ”fristad” och ett rum för återhämtning:

  • ser man ut från sängen?
  • väderstrecken (dvs morgon- eller kvällssol), hur mycket av himlen är synlig?
  • finns tunna gardiner som ger mjuka övergångar mellan den mörka fönsterväggen och den ljusa fönsteröppningen?
  • är det lätt att öppna och dra för gardinerna?
  • finns det plats för en lampa på fönsterbänken med vägguttag i närheten?
  • insyn? kan man välja grad av avskildhet/öppenhet?
  • vilken typ av mörkläggning?
  • placering av sängbelsyningen, stör man sin sängpartner när bara en har ljuset tänt?
  • färger och material, hur mycket ljus reflekteras?

Ljuslist bakom sänggaveln, Vallastaden Boexpo 2017

Sovrum med taklampa som inte bländar när man ligger i sängen, Vallastaden Boexpo 2017

Fyndigt återbruk av lastpallar men svårstädat och gardiner mer som prydnad än för att reglera dagsljus och insyn, Vallastaden Boexpo 2017

 

bild_904
Utrustad med tålamod och en stadig systemkamera en tidig morgon gick det till slut att fånga en av fåglarna i flykt 

De flesta organismer har en ljusstyrd inre biologisk klocka som reglerar aktivitet och vila. Ett bra exempel på den klockstyrda rytmen är knopparna på träd och buskar som just nu håller på att slå ut. Människor har i likhet med växter och andra levande organismer ljusreceptorer som påverkar aktivitet och vila. De kallas retinala ganglieceller och finns i ögats näthinna tillsammans med de andra receptorerna, stavar och tappar. Till skillnad från stavar och tappar, som behövs för att forma bilder i hjärnan, påverkar de ljuskänsliga gangliecellerna kroppens inre biologiska klocka. Huvudklockan, som finns i hjärnan (SCN, den suprachiasmatiska kärnan), styr andra kemiska klockor ute i kroppens celler och tillsammans reglerar dessa biologiska funktioner som kroppstemperatur, sömn, aptit och ämnesomsättning.

Men den biologiska klockan hos människor är sällan perfekt inställd efter soldygnet. De flesta har en biologisk dygnsrytm som är något längre än 24 timmar. Solljuset behövs alltså för att synka den biologiska klockan med 24-timmarsdygnet. Naturligt ljus innehåller mer av det kortvågiga blåa spektrumet jämfört med artificiellt ljus. När det ”blå” ljuset med en våglängd mellan 460 och 480 nanometer träffar ögats ganglieceller blockeras produktionen av sömnhormonet melatonin. (Det är för övrigt samma ljus som från digitala skärmar). Att sitta med en surfplatta precis innan det är dags att sova är inte särskilt smart eftersom blått ljus ger signaler till kroppen att det är dag.

bild_905
Blåmesen är tillbaka i holken igen och vilken dag som helst slår häggmispelns vita knoppar ut