arkiv

Etikettarkiv: Code for Sustainable Homes

Fortsättning på föregående inlägg.

Bild-425
Insamlingsbrunn på ”taket” till den nergrävda regnvattencisternen i den moriska fästningen Castelo dos Mouros. Den militära försvarsanläggningen byggdes på 700-talet i Sintra utanför Lissabon. Cisternen är 18 x 6 x 6 meter och var det säkraste sättet att garantera dricksvatten på bergstoppen 420 m över havet. I bakgrunden syns det nyinvigda kaféet och museumshopen (maj 2013)

Green Star i Australien har klassningssystem för enskilda byggnader och för hela stadsdelar. I manualen för Green Star Communities beskrivs Australien som den torraste bebodda kontinenten i världen. Australien har den tredje största vattenkonsumtionen per invånare. På stadsdelsnivå premieras därför projekt med tillgång till alternativa vattenresurser, t ex återanvändning och regnvatteninsamling, och bra system för att upptäcka läckage. Varenda droppe är dyrbar i ett land som ständigt drabbas av torka. På byggnadsnivå premieras bland annat vattensnåla installationer.

Green Star – Multi Unit Residential (version 1, 2013-02-13) tilldelar max fem poäng för indikatorn Wat 1, Occupant Amenity Water. Systemet har utformat flera designkriterier för att säkerställa hushållning med vatten. Byggnader med vattensnåla installationer, t ex snålspolande blandare och wc, får upp till två poäng. Byggnader som möjliggör återanvändning av vatten för all tvätt och wc-spolning kan få ytterligare tre poäng, dvs totalt fem poäng för en byggnad med de bästa förutsättningarna.

Poäng för indikatorn Wat 1 1 poäng 2 poäng
WC 3 l/spolning 2.5 l/spolning
Tvättställsblandare 6 l/min 4.5 l/min
Köksblandare 6 l/min 4.5 l/min
Duschblandare 9 l/min 7.5 l/min

Källa: Potable Water Calculator Guide 

Som jämförelse kommer här siffror från vår bostad Villa Trift 3.0 som miljöklassades enligt systemet Miljöbyggnad. Eftersom systemet saknar direkta krav på vattenhushållning påverkades klassningsresultatet inte av de valda vattensparande lösningarna. I Villa Trift 3.0 installerades år 2010 snålspolande toaletter, modell Ifö Sign, och sparblandare från Mora, modell MMIX Eco Safe. Toalettstolen använder 4 l/helspolning och 2 l/halvspolning. Tvättställsblandaren förbrukar maximalt 6 l/min, köksblandaren 10 l/min och duschblandaren 8–10 l/min. Som tillval har vi dessutom plusflöde installerat i tvättställ och kök, dvs ca 50 % reducerat flöde om spaken lyfts till normalläget (för att få 100 % flöde måste spaken hållas i högsta läget och när spaken släpps återgår den automatiskt till sparläget). Termostatblandaren i duschen har en inbyggd ECO-funktion. För att få högre vattenflöde trycks knappen ner och ratten kan vridas till önskat läge.

Code for Sustainable Homes (Technical Guide, nov 2010) är ett brittiskt miljöklassningssystem för bostäder där beräknad vattenförbrukning är en av indikatorerna för vattenhushållning. Beräknad vattenförbrukning är en bra indikator eftersom den faktiska förbrukningen kan följas upp i driftfasen vid normalt brukande, även om det inte finns krav på driftuppföljning för verifiering. Jag tycker att det är en fördel med indikatorer som är inriktade på användning och inte enbart teknisk prestanda. Level 3 är mimikravet för statligt stödda hyresrätter sk ”social housing”. Code for Sustainable Homes har även en indikator för vattenanvändning utomhus (Wat 2 – External Water Use) som inte är obligatoriskt till skillnad från indikatorn nedan.

Wat 1 – Indoor Water Use
Water consumption (litres/person/day) Credits Mandatory Levels
≤ 120 l/p/day 1 Level 1 & 2
≤ 110 l/p/day 2
≤ 105 l/p/day 3 Level 3 & 4
≤ 90 l/p/day 4
≤ 80 l/p/day 5 Level 5 & 6

Genomsnittssvensken i ett hushåll använder 180 liter per person och dygn. Andra boendeåret använde vårt hushåll 86 liter per person och dygn och tredje boendeåret 92 liter per person och dygn. Vår årliga vattenförbrukning är ca 145 m3.

Bild-422
Växthuset i Villa Trift 3.0 med konventionell takavvattning

Vilka vattenreducerande förbättringar återstår för mig och min familj? Förutom två vinrankor vattnar vi aldrig på friland. Vi har i stället prioriterat grödorna i växthuset som behöver regelbunden vattning under sommaren. En vattensparande möjlighet är regnvatteninsamling från växthustaket för bevattning.  Systemet måste vara flexibelt och tillåta både gratis regnvatten under sommaren och återgång till traditionell takavvattning via dagvattenledningen resten av året. Men vid ett snabbt överslag kommer jag fram till att vattenbesparingen inte kan bli mer än 0,5 % av vår totala årliga vattenförbrukning! Vi hade kunnat spara betydligt mer vatten med en nergrävd cistern för insamling av regnvatten till spolning och klädtvätt. Eller med återvinning av duschvattnet.

Blandare och wc-stolar är redan snålspolande som jag nämnde tidigare. Men idag finns energiklassade blandare. När det är dags att byta om ca 10 år blir det så klart A-klassade blandare. Men tekniken är inte den stora utmaningen. Som vanligt är det miljörelaterade beteende helt avgörande för vattenhushållningen.

Fortsättning på tidigare inlägg.

Bild-060
Två av de bedömda byggnaderna i MediaCityUK. I bakgrunden syns det ena av två höghus med lägenheter och i förgrunden en av BBC:s kontorsbyggnader. Betyget på byggnadsnivå blev ”Very Good” resp ”Excellent” vilket räckte till två poäng av tre möjliga i BREEAM Communities

Jag har kommit till slutet av genomgången av klassningsresultatet för MediaCityUK i Manchester, världens första miljöklassade stadsdel. Det sista obligatoriska området som bedöms i BREEAM Communities version 2009 är Byggnader.

BLD1: Bostäder
Aim – To ensure individual domestic buildings underpin the sustainability of the development.

Vilken klassningsnivå enligt EcoHomes eller Code for Sustainable Homes kommer bostadshusen att projekteras för?
Poäng: 2 p (Good).

Min kommentar: I klassningsrapporten står det tyvärr inget om kriterierna för de tre klassningsnivåerna och jag saknar själv version 2009 av manualen för BREEAM Communities. Gissningsvis beror poängnivåerna på vilken klassning bostäderna får på byggnadsnivå. ”Very good”  ger 2 p och ”Excellent” ger 3 poäng. BREEAM Communities kräver att alla byggnader i stadsdelen miljöklassas.

Tack vare Stuart Rimmer (projektledare på Peel Holdings för MediaCityUK) och Frank Mills (hållbarhetskonsult som deltagit i utveckling av MedaiCityUK) har jag tillgång till certifikaten för tre kontorsbyggnader och bostadshusen. I MediaCityUK finns två höghus med lägenheter. Betyget för bostadshusen blev ”Very good” med 60,84 % resp 62,67 % av totalt möjliga poäng (det högsta betyget en byggnad kan få är ”Excellent”). Bedömningen gjordes utifrån BREEAM EcoHomes version 2006.

Eco Homes är ett miljöklassningssystem för bostadhus som år 2007 ersattes av Code for Sustainable Homes. I den senaste kriterieversionen från 2012 av BREEAM Communities är kravställarna mer generösa än tidigare versioner och tillåter andra nationella eller lokala klassningar på byggnadsnivå än BREEAM och Code for Sustainable Homes (CHS). Men enligt min tolkning av kraven för indikator RE 4 – Sustainable buildings är det i praktiken enbart BREEAM och CHS som ger maximalt 6 poäng. Man godkänner visserligen helt likvärdiga system men frågan är hur likvärdigheten definieras.

Så här ser kriterierna ut i den senaste versionen av BREEAM Communities från 2012:

1 poäng: Fastighetsutvecklaren och designgruppen har förbundit sig att följa bästa designstandard med avseende på energi, vatten, avfall, hälsa och inbäddad energi i material. Kravet måste anges i ett bindande dokument av kommunen eller planavdelningen.

2 poäng: Som ovan men det krävs dessutom en accepterad mätstandard för att mäta byggnadens miljöprestanda.

3-6 poäng: Krav på att använda system med tredjepartscertifiering som t ex CSH eller BREEAM (eller likvärdigt). Det krävs alltså att någon annan än företagen (kunder och levrantörer) granskar och godkänner resultatet.

3 poäng: Level 3 enligt CSH, Good enligt BREEAM.

4 poäng: Level 4 enligt CSH, Very Good enligt BREEAM.

5 poäng: Level 5 enligt CSH, Excellent enligt BREEAM.

6 poäng: Level 6 enligt CSH, Outstanding enligt BREEAM.

BLD2: Lokaler mm
Aim – To ensure individual non-domestic buildings underpin the sustainability of the development.

Vilken klassningsnivå kommer byggnaderna (andra än bostadshus) att projekteras för? Byggnader som inte omfattas av kriterierna i BREEAM Offices, Industrial, Schools eller Retail kan bedömas utifrån en anpassad BREEAM-version, framtagen i samråd med BRE, så kallad ”bespoke BREEAM assessment”.
Poäng: 2 p (Good).

Min kommentar: Betyget för kontorsbyggnaderna A, B, C blev ”Excellent” med 71,1 % av totalt möjliga poäng. I denna första version av BREEAM Communities saknas konstigt nog en indikator för befintliga byggnader. Men i senare versioner bedöms även befintliga byggnader.

I kommande och avslutande inläggen om MediaCityUK publicerar jag en sammanställning i tabellform över alla områden och aspekter som bedöms i systemet BREEAM Communities version 2009. Planerar även en översiktlig jämförelse mellan olika versioner av BREEAM Communities. Fortsättning följer…

Fortsättning från föregående inlägg.

Vattnet är en tillgång på många sätt i MediaCityUK. Kanalen finns i blickfånget nästan överallt i den utbyggda delen av första etappen på ca 5 ha, vilket motsvarar 1/3-del av första etappen på 15 ha. (Bo01 inklusive Turning Torso i Malmö är 22 ha.) Kanalvattnet cirkulerar i energianläggningen och kyler studiolokalerna på vintern. På kanalen fraktades byggmaterial under byggfasen och kanalen tar emot dagvattnet från de hårdgjorda ytorna. Vattnet är dessutom viktigt för upplevelsekvaliteten i stadsdelen. Men här finns inga öppna ränndalar och porlande vattendammar som på Bo01 i Malmö.

Genomsläpplig markbeläggning

Stuart Rimmer, projektchefen för utvecklingen av MediaCityUK, sitter framför mig med en capuccino på caféets uteservering. Mikrofonen är riggad på tripoden och intervjun kan fortsätta lite mer avslappnat. När jag frågar om deras klassningsarbete och dialogen med BRE Global som ansvarar för klassningssystemet BREEAM Communities svarar han att kanalen som tillgång borde gett fler poäng. Men han är nöjd med klassningsresultatet Excellent som dessutom underlättar företagets externa hållbarhetskommunikation.

– Det är bra med verktyg och certifiering. Ingen ifrågasätter BRE Globals värdering, säger han. Peel Group kommer självklart att fortsätta med verktyget BREEAM Communities i företagets andra projekt, t ex Glasgow Harbour.

Min gissning att BBC har haft en nyckelroll bekräftas av Stuart Rimmer. Det fanns inskrivet i kontraktet att byggnaderna skulle klara Excellent-nivån enligt BREEAM på byggnadsnivå. Att klassa hela stadsdelen fanns inte med från första början. Beslutet togs när planeringen var klar, Generic masterplan var framtagen och bygglovet beviljat. I Glasgow Harbour är BREEAM-modellen med från start. Kontorsbyggnaderna klarar nivån Excellent men studiolokalerna uppfyller kraven Very Good. Pass är den lägsta nivån, därefter kommer Good, Very Good, Excellent och Outstanding.

Baksidan av BBC:s studiokomplex

I Storbritannien används klassningssystemet Code for Sustainable Homes (CSH) sedan 2008 som kravnivå när nya bostäder byggs (social housing + bostäder på offentligägd mark). Level 3 är minimikravet. Systemet har sex betygsnivåer. CSH är en frivillig nationell standard som sedan december 2006 ersatte BREEAM EcoHomes. Systemen är likartade men bostäderna i MediaCityUK klassades enligt EcoHomes. Level 3 innebär ca 25 % lägre utsläpp av CO2 från bostaden i drift. Enligt statliga beräkningar ligger merkostnaden för investeringen på 5,5 % för en friliggande villa och 6,7 % för ett radhus.

– Men finns här inga avsteg från miljöriktigt byggande? frågar jag. Jag vet nämligen sedan tidigare att all marksten kommer från Kina.

Fortsättning följer…