arkiv

Etikettarkiv: Climate and Energy

MedaCityUK –  Excellent BREEAM Community

Nedan redovisas en sammanställning över de åtta obligatoriska områden/kategorier som bedömdes i MediaCityUK enligt kriterierna i BREEAM Communities version 2009 (Detailed Planning Stage). Indikatorer i kursiv text är inte relevanta för MediaCityUK även om några av dessa kontrollpunkter ändå har poängsatts.

I MediaCityUK bedömdes 38 st indikatorer av totalt 62. Varje indikator viktas regionalt enligt en faktor från 0 till 1. Om faktorn är lägre än 1 anses kontrollpunkten inte vara lika miljörelevant i nordvästra England, t ex CE3 (fördröjning och minskning av vattenavrinning) eller CE4 (minskning av effekten av värmeöar).

Category   Title Credits x Regional Weighting
Climate and Energy CE1 Water Management – Flood Risk Assessment (Location) 3 x 1 = 3
CE3 Water Management – Rainwater (SUDS) 1 x 0,7 = 0,7
CE4 Design – Heat Island 3 x 0,7 = 2,7
CE5 Energy – Efficiency 3 x 1 = 3
CE8 Infrastructure – Services 3 x 0,6 = 1,8
CE9 Water Management – Consumption 0 x 0,8 = 0
CE10 Water Management – Flood Control
CE11 Water Management – Sustainable Urban Drainage
CE12 Design – Renewables
CE14 Energy – Sustainable Heating 3 x 1 = 3
CE16 Energy – Management & Information
Place Shaping PS1 Efficient Use of Land – Sequential Approach 3 x 1 = 3
PS2 Design Process – Landscaping 3 x 1 = 3
PS3 Open Space – Green 2 x 1 = 2
PS7 Mix of Use – Secure by Design 3 x 1 = 3
PS8 Form of Development – Active Frontages 1 x 1 = 1
PS11 Efficient Use of Land – Land Reuse
  PS12 Efficient Use of Land – Building Reuse
  PS13 Open Space – Play 3 x 0 = 0
PS17 Form of Development – Connectivity 3 x 1 = 3
PS18 Form of Development – Pedestrian Movement 3 x 1 = 3
PS19 Form of Development – Neighbourhood Identity 3 x 0,8 = 2,4
PS20 Form of Development – Local Character 3 x 1 = 3
Community COM1 Inclusive Communities – Design 3 x 1 = 3
COM2 Inclusive Communities – Consultation 2 x 1 = 2
COM4 Ownership – Operation & Management 3 x 0,9 = 2,7
COM5 Inclusive Design
Fortsättning följer…

Fortsättning från föregående inlägg.

Jag har sammanställt över hälften av kontrollpunkter i klassningen av MediaCityUK i tabellen nedan. Tonvikten i klassningssystemet BREEAM Communities ligger på tre områden: Climate and Energy, Place Shaping och Transportation (som behandlas i kommande inlägg). Jag har medvetet valt att behålla de engelska termerna ifall någon vill kontrollera min översättning i tidigare inlägg. Det är inte lätt att hitta bra svenska motsvarigheter till  en del av de engelska begreppen. Högsta poäng är 3 (best) och lägst är 0 eller 1 (minimum) om kravet är obligatoriskt.

Bild-278

Fortsättning följer…

Fortsättning på tidigare inlägg.


Bakom jalusiluckorna på bottenvåningen i parkeringshuset (till vänster i bild) finns energianläggningen som försörjer MediaCityUK med el, värme och kyla via ett lokalt fjärrvärmesystem. Parkeringshuset är för övrigt ett lyckat exempel på mångfunktionalitet där tre verksamheter samsas i en byggnad. I hörnlokalen som exponeras mot ett publikt stråk finns stadsdelens lokala livsmedelsbutik

CE5: Energi – Effektivisering
Aim – To increase the overall efficiency of the development through energy efficient design and management.

Vilka åtgärder har vidtagits för att optimera energianvändningen i området?
Poäng: 3 p (Best). För att få högsta betyg krävs att kraven för alla tre nivåer är uppfyllda.

1. En energistrategi är framtagen för området.
2. En energikonsult anlitas som rådgivare för energistrategin.
3. Energistrategin fokuserar på att:
a. minska energibehovet genom orientering och passiv solenergi design
b. öka energieffektiviteten i byggnader med hjälp av termisk värmelagring och isolering,
c. minska behovet av tappvarmvatten, uppvärmning, kylning, belysning och el i enskilda bostäder genom effektiv reglering.

Dessutom ska energistrategin vara att maximera andelen spillvärme genom att prioritera kraftvärmeverk som eldas med avfall eller annat än biomassa, fjärrvärme, fjärrkyla eller jordvärme/bergvärme resp kyla. För att nå högsta poäng krävs dessutom att det återstående behovet täcks av lokalt producerad förnybar energi, antingen gemensamt eller individuellt i bostadshusen.

Min kommentar: Den här kontrollpunkten fokuserar framför allt på energistrategins innehåll. Det som förbryllar mig är att MediaCityUK har allt som räknas upp förutom lokalt producerad förnybar energi. Kanalvattnet som kyler lokalbyggnaderna är förstås förnybar men när spillvärmen från det naturgadrivna kraftvärmeverket inte räcker för t ex varmvattnet på sommaren startar en naturgaseldad panna. Det finns visserligen möjlighet att elda med biobränslen som backup. Förklaringen är förmodligen att man i Storbritannien förespråkar Low or Zero Carbon Energy Systems (LZC). Naturgaseldad kraftvärme räknas som en LZC-teknik vilket framgår av en senare kriterieversion av BREEAM Communities från 2011.

En annan sak värd att notera i energistrategin är hushållning med elektricitet i bostäderna. Men lägenheterna i de två höghusen i MediaCityUK är uppvärmda med direktverkande el. Här saknas dessutom värmeåtervinning ur ventilationsluften. Stuart Rimmer försvarade lösningen i en kompletterande intervju med e-post genom att hänvisa till det låga uppvärmningsbehovet.

CE8: Infrastruktur – Service
Aim – To provide easy access to site service and communications infrastructure, with minimal disruption and need for reconstruction, and allowing for future growth in services.

Är infrastrukturen (ledningar för fjärrvärme, fjärrkyla, el, vatten,  spillvatten och kommunikationer) utformad för att underlätta underhåll och tillåta expansion?
Poäng: 3 p (Best). För MediaCityUK så innebär detta att här finns en anslutningspunkt för ledningsnäten. Ledningsnäten är förberedda för att utökas och underhåll av ledningsnät får inte störa lokaltrafiken.

Min kommentar: En BREEAM-assessor förtydligade för mig att BREEAM  i Storbritannien föredrar en anlutningspunkt för hela området, ”a single point of access”. I Sverige kopplas däremot varje fastighet till en egen anslutningspunkt i fjärrvärme-, vatten- och spillvattennäten.

CE9: Vattenhushållning – Konsumtion
Aim – To reduce the overall consumption of clean water for non-potable uses.

Hur stor andel av hushållens har badkar, dusch, tvättställ och tvättmaskin kopplad till individuellt eller kommunalt system för regnvattenrening och återanvändning?
Poäng: 0 p (Minimum). 5–25 % ger 1 poäng, 25–50 % ger 2 poäng och en andel över 50 % ger maxpoäng.

Min kommentar: Ett naturligt indikator för hållbar vattenkonsumtion är att ange ett mål för vattenförbrukningen precis som för energianvändning i byggnader. I den senare kriterieversionen från 2011 har BRE infört nya kriterier. En vattenförbrukning på upp till 110 liter per dygn och person ger 1 poäng, 105 liter ger 2 poäng och 80 liter ger 3 poäng. I svenska miljöklassningssystem är sällan hushållning med vatten en prioriterad fråga eftersom Sverige i dagsläget har god tillgång på dricksvatten. Men det kostar att rena och transportera vatten genom långa ledningar. Ett förändrat klimat med mer ytavrinning och mer humus i sjöarna och större bakteriespridning kan påverka vattentillgången även i Sverige. I vårt hushåll ligger vattenkonsumtionen på 86 liter/dygn och person. En person i Sverige använder i genomsnitt 180 liter vatten per dygn. Men 50 liter ska egentligen räcka för att klara sig i hushållet. Vattensnåla blandare, snålspolande toaletter och ett miljömedvetet beteende är några åtgärder för att reducera vattenförbrukningen.

Nedanstående krav har inte varit tillämpbara i MediaCityUK:

(C11: Water Management – Sustainable Urban Drainage)
Aim – To encourage the use of Sustainable Urban Drainage (SUDs) to reduce flood risk, improve water quality and enhance biodiversity/amenity for the development

(C12: Design – Renewables)
Aim – To encourage the integration of renewable energy technologies during the design stage.

(CE14: Energi – Hållbar uppvärmning)
Aim  To increase the use of sustainable heating techniques.

I vilken utsträckning har området tagit hänsyn till hierarkin för värmesystem?
Poäng: 3 (Best). Den här kontrollpunkten är egentligen inte tillämpbar men MediaCityUK har frivilligt uppfyllt kravet för maxpoäng och delbetyget påverkar det totala klassningsresultatet. I MediaCityUK kom man fram till att spillvärme från det naturgasdrivna kraftvärmeverket och naturgaspannor för uppvärmning i kombination med kanalvatten för kylning var det lämpligaste och mest kostnadseffektiva energislaget.

(C16: Energi – Energiledningssystem och information)
Aim – To evolve an energy management scheme and provide the public with easy access to renewable energy information.

Fortsättning följer och nästa område är Placeshaping…

Fortsättning från föregående inlägg.

Nedan följer kontrollpunkter, kriterier och kravnivåer för varje område samt aktuell poäng för MediaCityUK som bedöms i version 2009 av BREEAM Communities. Varje kontrollpunkt kan få 1, 2 eller 3 poäng (Minimum, Good, Best). Jag har inte haft tillgång till manualen men klassningsrapporten i excelformat innehåller den viktigaste informationen (Final assessment calculator Media City 260809BREQA210909). De områden som bedöms är:

  1. Climate and Energy
  2. Place Shaping
  3. Community
  4. Transport
  5. Ecology
  6. Resources
  7. Business
  8. Buildings
  9. Innovation (frivillig)

Första området Klimat och energi (Climate and Energy) handlar om att både minska klimatpåverkan och anpassa projektet till ett förändrat klimat, t ex förhindra översvämningar, minska energi- och vattenanvändningen och använda förnybar energi.

CE1: Vattenplanering – Risk för översvämning
AimTo ensure that sites and developments take due account of flood risk, and where it is present, take appropriate mitigation measures.

Är området lokaliserat och utformat i enlighet med testet i planeringspolicyn PPS 25? Det nationella planeringsdokumentet handlar om utbyggnadsområden och risken för översvämningar.
Poäng: 3 p (Best). I MedaCityUK har man visat att området befinner sig i en lågriskzon för översvämningar.

Min kommentar: Vid mitt besök frågade jag varför kajen inte var flera meter högre över vattenytan. I Sverige planerar vi numera för 3-metershöjningar i vattennära lägen för att ha en beredskap för framtida vattenhöjning i kombination med vindtryck som driver upp vattennivån. Stuart Rimmer förklarade att tack vare slussarna längs hela kanalen kan vattennivån regleras och risken för översvämningar bedöms vara liten.

CE3: Vattenplanering – Regnvatten
AimTo ensure that roof space is used productively to minimize water demand and manage water run off on the site.

Hur stor andel av den totala takytan är utformad för regnvatteninsamling och återbruk och/eller har takvegetation för att minska den årliga avrinningen?
Poäng: 1 p (Minimum). I MedaCityUK uppfylls 5 % eller mindre. För maxpoäng krävs att minst 50 % av takytan uppfyller kravet.

Min kommentar: I grönytorna har man valt ett genomsläpplig marktäckningsmaterial medan resten av de allmänna stråken i MediaCityUK är stensatta.

CE4: Design – Värmeöar
Aim – To reduce heat absorption within the development (Heat Island effect) thus reducing the incidence of overheating and the need for powered cooling.

Är området utformat för att minska effekten av värmeackumulering i byggnadsskal, gatumark och allmän platsmark. Question – Is the development designed to reduce the heat gain in the fabric of buildings and in public spaces?
Poäng: 3 p (Best). För att uppnå minimumpoäng somdessutomär obligatoriskt krävs åtminstone skuggade allmänna platser och gångvägar. För två poäng måste tre av nedanstående punkter tillgodoses och för maxpoäng som i MediaCityUK är kravet minst fem punkter.

a. Skuggade grönytor med träd.
b. Gröna vegetationstak och växtklädda väggar.
c. Designen i området tillåter luftgenomströmning.
d. Öppna vattenytor och fontäner på allmänna platser.
e. Skuggade allmänna platser och gångvägar.
f. Lämpliga ytmaterial i exteriörer som inte absorberar värme.
g. Passiv solenergidesign.

Min kommentar: Det är en svaghet att åtgärderna saknar mätbara nyckeltal som är lätta att följa upp. Hur många växtklädda väggar krävs t ex för att tillgodose kravet? Växtväggar och gröna tak saknades i MediaCityUK men enligt Stuart Rimmer är det aktuellt i den kommande etappen. Det fanns ett undantag, den temporära kontorsbyggnaden Greenhouse har klätterstöd för växter längs hela södra fasaden. Kanalens vattenytor som omger MediaCityUK är däremot synlig i hela området. Men jag saknade de trivsamma inslaget av mindre öppna dagvattenkanaler som på Bo01 i Västra Hamnen i Malmö.


I grönytorna har man valt ett genomsläpplig marktäckningsmaterial medan resten av de allmänna stråken i MediaCityUK är stensattta

Fortsättning följer…