arkiv

Etikettarkiv: byggemenskaper

Bild-494
Klass TE12D (Berzeliusskolan) gjorde under hösten egna exempel på byggemenskaper i kursen Arkitektur Hus. Modellerna var utställda samma vecka som seminariet i Linköpings storslagna stadsbibliotek

Flera av er känner kanske till fribyggare, dvs privatpersoner som köper en tomt av kommunen och uppför ett styckebyggt småhus i egen regi. Men det vanligaste alternativet för bostadskonsumenter som är intresserade av ett nybyggt småhus (radhus, parhus, kedjehus eller en friliggande villa) är att köpa ett hus i ett grupphusområde av ett fastighetsföretag. Köpare erbjuds ett hus av flera likadana hus i området med vissa tillvalsmöjligheter framför allt när det gäller, köksluckor, tapeter och badrumsinredning. Med andra ord ganska starkt begränsade möjligheter att anpassa utformningen av sin bostad. Inredningsval som ett Milano-, Barcelona- eller Köpenhamnspaket är ju inte något som påverkar de viktigaste bostadskvaliteterna i en bostad som t ex rumslayout, ljus- och ljudmiljön, utblickar, fasaduttryck, innemiljökomfort, energiprestanda, flexibilitet och funktionalitet.

Tanken med en byggemenskap är att en grupp privatpersoner ska få samma chans som fribyggaren att planera och utforma sitt framtida boende tillsammans med alla i gruppen. Drivkraften är bland annat lägre byggkostnader eftersom här inte finns någon mellanhand mellan beställargruppen och entreprenören, och frihet att påverka sitt boende med utgångspunkt från gruppens gemensamma intresse.

Bild-495

Min första nära kontakt med byggemenskaper var på en studieresa till södra Tyskland 2007. I ursprungslandet Tyskland kallas de ”baugemeinschaft” och på engelska ”private building cooperatives”. Vi var en blandad grupp från byggbranschen och planerare från några kommuner som besökte Freiburg och Tübingen. Nästa tillfälle var på Lunds stadsbyggnadskontor när jag fick chansen att dela med mig av mina erfarenheter som byggherre, dvs beställare. Och nu senast på ett givande seminarium i Linköping där olika aktörer presenterade ett antal planerade och genomförda projekt Sverige. Arkitekten Anders Svensson, som var moderator för seminariet, har skrivit mer utförligt om byggemenskaper på kunskapslänken för ett par år sedan.

I de kommande inläggen tänker jag kort dela med mig av några insikter och exempel från seminariet: Var står Sverige idag? Hinder och möjligheter? Lärdomar från genomförda projekt.

Bild-496


”I 3000 år har mänskligheten byggt bostäder för tre miljarder människor och nu ska vi bygga lika många till på 30 år”. Ungefär så sade Lars Reuterswärd, rektorsråd på Chalmers och direktör för Mistra Urban Futures som var en av arrangörerna bakom konferensen Arena hållbar stad. Jag är en flitig deltagare på konferenser om urbana utvecklingsfrågor och numera mest intresserad av erfarenheter och lärdomar från genomförda omvandlingsprojekt och processer samt studiebesök på fältet. Jag är därför helnöjd med konferensens upplägg och alla jag har pratat med instämmer. Arena hållbar stad fokuserade mer på dialogmöten än föredrag för alla drygt 400 deltagare. Ett av huvudinslagen var t ex nätverksträffar med roterande stationer. Man fick välja ut två av 18 olika nätverk efter en 90 sekunders presentation av alla deltagande nätverk i plenumsalen. Som vanligt svårt att välja och det blev Transition Towns (Omställning Sverige), Föreningen för Byggemenskaper och en informell presentation av Yimby i korridoren.


Bikupor med pollinerande bin. Insektspollinering, vattenrening i våtmarker, växter som renar luft är några exempel på ekosystemtjänster i naturen som kommer människan till godo

Första konferensdagen hölls temasessioner på eftermiddagen. Resurser, kretslopp och ekosystemtjänster som jag hade valt hade samma upplägg med roterande stationer i kombination med inledande och avslutande föredrag. Skönt att få tid att samtala och diskutera i mindre grupper om bl a Plantagon (high-tech lösning med odling i vertikalt växthus och fösta prototypen byggs i Linköping), gemenskapsodling med exempel från Malmö och hur man värderar ekosystemtjänster (men utan svar eftersom projektet är i en uppstartfas).

I foajén utanför konferensrummen visades olika spel om staden. Tre av fyra var digitala (SimCity och liknande). Jag fastnade för det analoga och enkla men fascinerande tredimensionella pusslet från Riksantikvarieämbetet utan en enskild vinnare. Här fanns plats för flera deltagare runt bordet . Mycket pedagogiskt och en bra igångsättare för samtal om urbana kvaliteter i en grupp där människor inte känner varandra. Man får nämligen ändra position på föregående deltagares pusselkloss (t ex vindkraftspark istället för grönområde) vilket inte låter sig göras utan förklaring (åtminstone för stämningens skull)…

Åkte hem med många intryck, gnagande tankar och nya frågor men också inspirerad att fortsätta med egna och gemensamma insatser på hållbarhetsområdet. Arena hållbar stad för högsta betyg i format, upplägg och innehåll. Men även för lokalerna i Kårhuset på Chalmers med gott om sociala uppehållsytor och grupprum med dagsljus och utsikt.

Läs tidigare inlägg om Arena Hållbar stad:
När falaffelvagnen inte platsar
Foton från studiebesöken
Samverkan och genomförandeglappet