Lysande nerpendlad keramik

19 augusti, 2024
ljus, miljöanpassat byggande & boende
1 kommentar

Tre favoritkomponenter inom belysningsteknik för hemmabruk: LED-lampan, inbyggd 3-stegsdimmer (man klickar på den vanliga strömbrytaren en, två eller tre gånger för att få önskad ljusstyrka/färgtemperatur) och en optimal lampkopp för takmontage

Om jag skulle välja tre saker som drastiskt förändrat möjligheten till funktionell, trivsam och hälsosam hembelysning (som dessutom är energieffektiv) så är det: 1) LED-lampan med ”vitt ljus”, 2) klick-dimbara lampor och 3) lampkoppen CableCup Mini. Det handlar med andra ord om ljuskällan, styrningen och estetiska aspekter på upphängningen.

Snillrik konstruktion av mjuk silikon för att hänga pendelarmaturer i en lampkrok i taket

LED-lampan (eller lysdioder) med det ”vita ljuset” är en ljuskälla som bygger på halvledarteknik istället för glödande tråd (t ex volfram eller koltråd). Lysdioden, som uppfanns för 100 år sedan, blev kommersiellt tillgänglig först på 1960-talet men endast med rött färgspektrum och svagt ljus.

Det dröjde till slutet av 1980-talet innan lysdioden med blått spektrum utvecklades. Om blått ljus från en lysdiod passerar ett gult lyspulverskikt ger LED-lampan ett vitt ljus, en uppfinning som gav Akasaki, Amano och Nakamura Nobelpriset i fysik 2014. Fördelen med den nya tidens LED-teknik är att den är ljusstark och ger ett energieffektivt vitt ljus. Nya tidens LED-lampa för hemmabruk går lättare att variera vad gäller intensitet och ljusfärg (från varmvitt till kallvitt). Med klickbar dimmerfunktion som integrerats i ljuskällan kan även vi som saknar steglös dimmer i väggströmbrytaren reglera ljuset efter aktivitet och personliga behov.

Klick-dimbara LED-lampor i nya pendelarmaturer. I bilden till vänster och i mitten visas två av tre ljusstyrkor och två av tre färgtemperaturer (10 resp 100% av 806 lumen och 2200 resp 2700 Kelvin). I bilden till höger syns den finurliga lampkoppen som döljer överbliven sladd och lampkrok

Men det är helheten som räknas. En ljusarmatur ska dessutom vara estetiskt tilltalande när den är släckt såväl som tänd. Hur många har till exempel en lampkopp i taket som inte riktigt klarar sitt jobb, det vill säga att dölja lampkrok, lampkontakt och extra lampkabel? Jag blev tipsad om en genialisk uppfinning i mjuk silikon som är lätt att montera och sluter tätt mot taket – CableCup (som finns i olika storlekar). De nyinköpta pendellamporna över matbordet med CableCup Mini i taket var en ren fröjd att sätta upp. Men varför byta de tidigare pendelarmaturerna Lens från Zero till Ceramic Pendant från Moebe? Mer om de nyuppsatta flexibla ljusarmaturerna i keramik kommer i nästa inlägg …

Lampkoppen CableCup Mini har både sockerbit för att ansluta lampkontakt och en ögla för upphängning i lampkrok

Dagstur (25 km): Höör–Bjeveröd–Ekerödsrasten längs Skåneleden

14 augusti, 2024
hållbar stadsutveckling, miljö
Lämna en kommentar

Särskilt fina delsträckor: Höörs tätort och Fulltofta naturreservat    

Fortsättning på föregående inlägg.

En av sommarens dagsturer startade i Höör. Tågresan hit är bara 20 minuter från Lund. Därför passar Höör utmärkt som startpunkt för en dagstur – och det finns flera alternativ, både norrut och österut. Skåneleden märkning syns redan vid stationen i Höör. Leden är exemplariskt skyltad genom hela tätorten och passerar både fina kulturmiljöer och parker. Efter ca 30 min har man tätorten bakom sig. Nästa höjdpunkt är delsträckan genom Fulltofta naturreservat. Efter fem timmars vandring (25 km) med kort matpaus når jag slutpunkten där trötta fötter får vila på en typisk vägkrog före hemfärden med Skåneexpressen till Lund.

Bokskog, planterad granskog och varierande terräng

Missa inte den oväntade ”terrakottaarmén” i 3D-printad lera som föreställer barn och unga istället för soldater i Fulltofta. Konstverket är resultatet av ett samarbete mellan konstnärer (Björn Carnemalm och Ingrid Sandsborg) och ungdomar i skånska kommuner

Kritisk punkt i Ekeröd: det är ätt att missa en av de sista skyltarna när man är ivrig att komma fram till målet

Dagstur (18 km): Landskrona till Rydebäck längs Skåneleden

2 augusti, 2024
hållbar stadsutveckling, miljö
1 kommentar

Naturskön led mellan Rydebäck och Landskrona i kuperad terräng och bitvis i branta sluttningar

Fortsättning på föregående inlägg.

Inför den senaste helgens dagstur (18 km) tog jag som vanligt hjälp av appen Naturkartan. Appens kartvy visar alla lokala vandringsleder i ett utvalt område. Två knapptryck – och vips så öppnar sig flera markerade sträckor! Och valet denna gång faller på Skåneleden längs med havet.

En uppgraderad 12-liters rygga följde såklart med (Hatka från den finska tillverkaren Savotta, som jag presenterade i ett tidigare inlägg). Nu har den bestyckats med tillbehör från samma tillverkare: elastiskt snöre som träs runt banden på utsidan, en ”Happy face-dekal” med kardborrefäste, en orange förvaringspåse (5 l) med rulltoppsöppning, en liten nätficka som kan fästas med krok på insidan så att man lätt fiskar upp plånboken, elastiska gummiband som håller flaxande remmar på plats och ett sittunderlägg instoppat i den praktiska ryggfickan (så att baksidan på ryggan inte säckar ihop).

Startpunkten är Landskronas perifera tågstation och vandringen börjar längs busstråket mot 1500-talsfästningen Citadellet som ligger i Landskrona centrum. Trådbussarnas elledningar underlättar orientering och stråket passerar fina bostadsmiljöer.

Vid Citadellet hittar man den markerade Skåneleden som passerar i följande ordning från söder till norr: Borstahusen, Hilleshögs dalar och Ålabodarna. Slutpunkten är stationen i Rydebäck. Har man mer tid än fyra timmar rekommenderas fortsättningen till Råå och Helsingborg eller fikastopp i Borstahusens kulturhus och Ålabodarnas hamnkrog.

Nedan visas delsträckorna i följande ordning: från Rydebäck i norr till Hilleshögs dalar i söder.

I Rydebäck lämnar man Skåneleden och går längs halva Rydebäcks naturslinga för att komma till tågstationen i Rydebäck

Barmarksled i Glumslövs naturreservat. Här finns möjlighet att ta ett glas bubblor på Ålabodarnas hamnkrog 

Barmarksled i Hilleshögs dalar

Nästa dagstur (22 km) är planerad att gå från Höörs station till Ekerödsrasten vid E22 för att förenkla hemfärd med kollektivtrafik.

Fortsättning följer …

Premiärtur för Hatka (12 l) från Stockamöllan till Höör längs Skåneleden

21 juli, 2024
hållbar stadsutveckling, miljö
1 kommentar

Vänster: Varierad topografi och blandning av öppet landskap och lövskog på småstigar utmärkte dagsturen från Stockamöllan till Höör. Höger: Skåneledens märkning kan vara lätt att missa   

Det finns produkter som gör vardagsvandring mer njutbar – till exempel den genomtänkta dagstursäcken Hatka från finska Savotta. Ett annat exempel är appen Naturkartan som hjälper mig att hitta vandringssträckor i olika områden runtom i Sverige. Många märkta lokala vandringsleder verkar vara sökbara. Appen förenklar egenkomponerade dagsturer mellan två givna punkter.

Småsyskonet Hatka (12 l) från finska Savotta

Innan jag beskriver vandringssträckan skulle jag vilja presentera min nya följeslagare lite mer utförligt. Denna enkla, flexibla och funktionella ryggsäck är av det mindre slaget – väger 480 gram och rymmer 12 liter. Den är perfekt för vandring med LÄTT dagspackning och som vardagsrygga i stan istället för axelväska. (Även om ryggan slukar en A4-stor laptop så är den inte designad för att bära tungt innehåll pga av ovadderade axelremmar och avsaknad av höftbälte.) Storleken (25 x 40 cm) fungerar utmärkt för min rygg som tillhör en kropp som är 162 cm lång. Avståndet mellan axelbanden är dessutom anpassat för smala axlar. Savotta har designat den som komplement till större ryggsäckar som bärs av finska soldater. Jag räknar därför med lång hållbarhet. Lägg därtill dess tilltalande yttre – minimalistiskt och tidlöst. Det finns flera tillbehör som jag återkommer till i ett annat inlägg.

Denna dagstur (ca 23 km) började i Stockamöllan (hållplats Stockamöllan Lindarnas väg, ca 40 min från Lund med tåg och buss) och gick längs en kort bit av Vittserödsslingan och vidare längs en omärkt mindre grusväg förbi Våtseröd (8 km) för att ansluta till Skåneleden i Hallaröd och sedan fortsätta till Frostavallen (8 km) och slutligen Höör (7 km).

PS Detta är ingen sponsrad blogg. Jag skriver om produkter som underlättar en hållbar vardag (om dess design och funktionalitet är utöver det vanliga) och för att komplettera andra personers utvärderingar.

Egensnickrad start på dagsturen som startade vid busshållplatsen Stockamöllan Lindarnas väg och gick på grusväg till Hallaröd via Våtseröd

Vänster: Skåneleden och pilgrimsleden kompade från kyrkan i Hallaröd. Höger: sista 7 km från Frostavallen till Höör där spa i Åkersberg väntade

I Frostavallen delar pilgrimsleden (Hallaröd-St Olofs källa markerad med rött) och Skåneleden (orange) upp sig

Parkrundor i Prag och yoga med ljus från ovan

1 juli, 2024
hållbar stadsutveckling, ljus
Lämna en kommentar

Den underbara tågfärden från Berlin till Prag längs Elbe och Moldau i ”äkta” restaurangvagn med vita dukar, bordsbelysning, kypare och matlagningskök. Färden tar drygt 4 timmar

Tio dagar i Prag som både konferensdeltagare och turist skulle kunna sammanfattas med ljus, rörelse, gröna höjder och kultur. Ämnet för konferensen som pågick under tre dagar var ljus, rytm och cirkadisk hälsa. Därefter följde yoga på förmiddagen och gåturer tillsammans med maken i staden under eftermiddagen: Pragborgen på höjden, Petrinparken, Divoka Sarka och Kafkamuseet.

Tack vare parkerna, stadsgrönskan och floden blev värmen uthärdlig

Kafkamuseet var prioriterat eftersom det är 100 år sedan Kafka dog och för att allt han har skrivit numera finns översatt till svenska – ett projekt som tagit 24 år! (Nitton volymer på förlaget Bakhåll i översättning av Hans Blomqvist och Erik Ågren.)

Vänster: Här på hörnet av Kaprova och Maiselova gatorna föddes Franz Kafka 3 juli 1883 i det dåvarande huset Dum U Veze, som betyder tornhuset (gatuadress: Namesti Franze Kafky 5/27 – Franz Kafka torget). Höger: Här på Celetna gatan 3/602 i huset Dum U Tri Kralu hade Kafkas pappa en butik på bottenvåningen 1887-1906. Familjen bodde vid samma tid på tredje våningen 1892-1907. Rummet där Kafka bodde när han gick på tyska gymnasiet och universitetet 1892-1906 (som låg runt hörnet i ett av husen vid det gamla torget) vetter mot Celetna Street

Att fly till parkerna var nödvändigt eftersom Prag inte är en gångvänlig stad och spårvagnar och bilar kör i hög hastighet nära smala trottoarer. Men stadens skönhet låter sig avnjutas på avstånd från högre höjder (när man har tröttnat på folkträngseln i gamla staden på andra sidan Moldau). Parkerna och trädplanteringar på stadsgatorna är Prags styrka i den värmebölja som pågick och kommer att bli allt vanligare. Mins två tjeckiska ord följde med hem efter 12 yoga pass i en helt fantastisk yogastudio med skickliga och inkluderande instruktörer: ”nade – vyde” (andas in – andas ut). Studion ligger dessutom i den något ”lugnare” stadsdelen Andel/Smichov.

En av två superljusa lokaler i yogastudion Yoga Movement i Prag (fotografier gör förstås inte lokalen rättvisa – inget är så svårt att fånga som det upplevda ljuset). I Berlin hittade jag en annan trevlig studio men mer kompakt och sidobelyst (Yogatribe)

Nattens geometri

23 juni, 2024
ljus
Lämna en kommentar

Den mörka men upplysta natten i Prag

Det mest slående under min korta vistelse i Umeå förra veckan var frånvaron av mörka nätter. Det gjorde mig mer uppmärksam på skillnaden mellan nätterna under resten av resan som fortsatte till Stockholm, Lund och Prag.

Natten kan beskrivas på så många sätt, och natten är lika viktig som dagen för vårt mående. Här nöjer jag mig med att kort beskriva ”nattens geometri” som fångas av den fina grafiken i favortimobilappen SunSurveyor.

Natten infaller efter att solen gått ner under horisonten och varar till solens uppgång. Astronomiskt sett hör skymning och gryning till natten även om man inte upplever det så eftersom det fortfarande är ljust (på högre breddgrader ska man kanske tala om den ljusa delen och mörka delen av natten). Längden på natten varierar över året och med breddgraden. Dessutom ser övergångarna mellan natt och dag olika ut beroende på var man befinner sig. På höga breddgrader är skymning och gryning långa (från ca 40 till 60 minuter i södra Sverige vid dagjämning respektive på sommaren). Vid ekvatorn är övergången tvärtom snabb – upplevelsen är som när någon drar ner en rullgardin.

Skärmdumparna längst ner på sidan beskriver solens flacka bana sommartid på fyra olika orter under drygt en vecka före midsommar. Bilderna visar dessutom tydligt hur kort natten är sommartid i de fyra städerna – kortast i Umeå (13% av dygnet) och längst i Prag (28% av dygnet).

Markeringen i vitt visar nattens cirkelsektor från soluppgång (streck i orange) och solnedgång (streck i rött). Övrig information: tiden för soluppgång och solnedgång samt azimut, dvs kompassriktning i förhållande till norr (norr = 0 eller 360 grader) för soluppgång och nedgång. Bågen visar solens skenbara bana relativt horisonten och pinnen i mittpunkten visar skugglängden vid den aktuella tiden (i exemplet ovan är slagskuggan 1,6 gånger längre än höjden på den gröna nålen)

Natten representerad i form av en cirkelsektor ger så klart begränsad information men den säger något om en väsentlig miljöaspekt som påverkar både kropp och sinne (nattens längd i förhållande till dagen, breddgrad, och dygnets och årets rytm). Framför allt om den kombineras med de blåmarkerade övergångarna i det horisontella tidsbandet längst ner i bilden som representerar skymning och gryning.

I Umeå – vid den här tiden i juni – utgör natten ungefär en tiondel av dygnet (bild upp till vänster). I Prag utgör däremot natten knappt en tredjedel vid samma tid (bild nere till höger). Ju längre söderut desto längre natt vid samma tidpunkt, dvs större cirkelsektorn 

Fängslande ljus natt i Umeå

16 juni, 2024
hållbar stadsutveckling, ljus
Lämna en kommentar

Hotell Gamla Fängelset är känsligt renoverad och härbärgerar numera hotellgäster som delar duschar och badrum

I ett tidigare blogginlägg hänvisade jag till fängelsecellens högre boendestandard jämfört med vad Boverket föreslår i sina ändrade byggregler (remissförslag 2023). Nu var det dags för mig att få sova i en cell men från ett annat århundrade – en ombyggd cell från 1800-talet i det kulturhistoriska Hotell Gamla Fängelset. Jag upplevde ingen visuell instängdhet tack vare den höga rumshöjden (med ett tunnelvalv) och ett dubbelt så högt cellfönster jämfört med originalfönstret. Vädringsfönstret är inåtgående och gallret sitter på utsidan för att det ska vara möjligt att vädra (vilket hittills även har varit självklart i vanliga bostadsrum).

På fasadritningen syns de lägre originalfönstren i fängelsecellerna

När fängelset byggdes – för att ersätta förvaring av personer i slottens källare – var den nya ideologin att fångar skulle ”vårdas” i isolering. Från att fängelset togs i bruk 1861 till 1920 var fångarna därför tvungna att bära en huva med hål för enbart ögonen för att undvika kontakt med andra fångar på väg till enskild vistelse i en tårtbitsformad rastgård. På 1900-talet (från 1945) ändrades ideologin till ”vård” i gemensamhet vilket innebar att fångarna fick umgås. Fängelset stängs 1981 efter 120 år i drift.

Korridoren – nu med modern hotellinredning – gav fångvaktarna överblick. De tunga dörrarna till cellerna är originaldörrar men utan titthål

Färgstarkt och laddat på CC

30 maj, 2024
miljöanpassat byggande & boende
1 kommentar

På Copenhagen Contemporary pågår just nu (fram till augusti) en mycket sevärd utställning med flera ”lager” av konstären Kapwani Kiwanga. Elementen är ljus, färg och material från naturen som sand, sisalfiber, plantor och papper. Utställningen är estetiskt kraftfull och laddad med politiska budskap om sociala orättvisor och maktskillnader. I ett av rummen finns till exempel två versioner av påfågelblomman gjord i papper mot en bakgrund av solgula väggar. Blomman, som ansågs kunna framkalla abort, kan betraktas som en symbol för självbestämmande bland de som levde i slaveri i Surinam. Men de olika installationerna visar också hur den gestaltade miljön påverkar våra sinnen när vi rör oss i rummet.

Kapwani Kiwanga

Rörelse, rum och skala

7 maj, 2024
ljus, miljö, studieresor
Lämna en kommentar

Utanför de generösa fönstren i kaféet i Statens Museum för Kunst i Köpenhamn passerar maratonlöparna med 37 km bakom sig, och i den pågående utställningen tar Giacomettis (1901–1966) smala bronsskulpturer stadiga kliv inomhus. Giacomettiutställningen ”What meets the eye” är verkligen spännande eftersom den visar hela hans bredd från teckningar och oljemålningar till skulpturer men även hans historiska referenser som t ex den fornegyptiska konsten. Den korta filmen visar hur han återkommande justerade och ändrade sina skulpturer i lera. Av den skissartade tekniken skulle man kunna tro att det var tvärtom. Den guidade halvtimmes ger en snabb introduktion till en fantastisk utställning där man gärna dröjer kvar.

Energi och vatten

3 maj, 2024
miljö, miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar

Askved som har högt energivärde (2900 kWh per fastkubikmeter)

Nu är kommande uppvärmningssäsong säkrad med 6 m3 staplad askved i carporten. I samma veva kom VA Syds anlitade utförare och bytte vattenmätaren. VA Syd byter mätarna i alla hushåll mot nya som kan fjärravläsas (som det inte stod ett ord om i deras information inför bytet). Batteriet ska hålla 16 år enligt installatören.

För att komma åt vattenmätaren behöver vi lyfta bort en platsbyggd ”låda”. ”Lådan” döljer vattenmätaren och alla fördelningsrör för husets vatten- och värmesystem. Enligt installatören måste avstängningsventilerna på båda sidor om vattenmätaren motioneras en gång per år. Det har hittills bara hänt någon enstaka gång på 14 år och det märktes – de satt hårt och var svåra att stänga. Från och med nu gäller nya rutiner och årlig inspektion. Man vill inte ha ventiler som kärvar om det blir en läcka i vattensystemet och vattnet måste stängas av.

Fördelningsrören som styr försörjningen av värmevatten till olika rum och vatten till husets tappställen i wc/d, pentry, badrum, kök och tvättstuga