arkiv

miljöklassning


Höghusbyggnaden till vänster i bild, the Heart, är ett av två flerbostadshus. Höghuset i mitten, Blue Tower, var ursprungligen planerat som ett bostadshus men BBC behövde fler kontorsutrymmen och idag innehåller byggnaden enbart kontor

MediaCityUK i Greater Manchester är den första miljöklassade stadsdelen enligt BREEAM Communities. Slutbetyget blev Excellent med 78,94 % av totalt möjliga poäng enligt certifikatet från sept 2009 (Detailed Planning Stage). För Outstanding som är det högsta betyget krävs minst 85 %. Sedan 2011 finns här fem BBC avdelningar: BBC Sport, Children´s, Learning, Future Media och Tehnology. I MediaCityUK finns några av Europas största inspelningsstudios för film och TV. MediaCityUK är en blandad stadsdel med såväl handel, kontor, hotell och bostäder. En av byggnaderna innehåller dessutom undervisningslokaler för ca 1500 mediastudenter vid Salford University. Salford är en av städerna som ingår i Greater Manchester och utvecklingen av MediaCityUK har skett i nära samarbete med City Council i Salford. Två höghusbyggnader innehåller 378 lägenheter, 1 till 4 rum och kök.

Storbildsskärmen är dold bakom trädet till vänster i bild

Jag tillbringade en vecka i ett soligt Manchester 8-15 augusti och besökte MediCityUK vid tre tillfällen. De första två besöken sammanföll med de olympiska spelens sista dagar. Det var ganska mycket aktivitet runt piazzan i MediaCityUK trots att studenterna inte var tillbaka från sommarferierna och  hela BBC:s sportavdelning befann sig i London. Två permanent monterade storbildsskärmar vid den gröna allmänningen och det centrala stenlagda torget visade livesändningar från OS-spelen hela dagarna. Ambitionen i planeringen har varit en 24-timmars stadsdel. När OS är slut planeras andra publika arrangemang. Stadsdelen är befolkad dygnet runt eftersom här pågår aktiviteter i BBC:s lokaler i stort sett hela tiden.

Metrolink – spårvagnslinjen som tar dig till MediaCityUK från Manchester Piccadilly station på 15 minuter har funnits sedan 2010, dvs innan BBC flyttade in 2011. Tåg och hållplatsen finansierades av exploatören Peel Group

Det finns mycket som imponerar i den hållbara stadsdelen: vattnet som en tillgång (för kylning, som transportled vid uppförandet och ett vackert inslag i stadsmiljön), spårvagnen som angör mitt i stadsdelen, husens orientering med den öppna platsen mot vattnet i söder, blandningen av verksamheter, den bilfria zonen, stadsdelens kopplingar till de andra sidorna av kanalen och dockan  med svängbara gångbroar, fjärrvärmenätet (istället för centralvärme som är vanligast i Manchester). Men jag saknar de gröna taken och synliga solenergilösningar, inslag som finns med i nästa utbyggnadsetapp öster om den första etappen enligt Stuart Rimmer, Project Director på Peel Holdings (exploatören och fastghetsbolaget bakom MediaCityUK). Jag hoppas snart få läsa den detaljerade klassningsrapporten för MediaCityUK och energideklarationerna för några byggnader. Fortsättning följer…


Från språrvagnshållplatsen går man till och med skyddad under tak nästan ända fram till BBC:s reception vilket var ett av kraven från BBC


Transporter är en viktig miljöaspekt i BREEAM Communities

Varje dag gör jag research inför min resa till MediaCityUK ­– den första miljöklassade stadsdelen enligt BREEAM Communities. BREEAM har länge använts för att miljöklassa byggnader och sedan 2009 även hållbara stadsdelar. Andra jämförbara system är det amerikanska systemet LEED for Neighbourhoods Development och Green Star Communities som utvecklats av Green Building Council i Australien.

Jag har jämfört systemen på en översiktlig nivå och de är ganska likartade i omfattning, dvs antal kriterier och val av miljöaspekter men det finns några skillnader. LEED-ND fokuserar på läget och den fysiska utformningen. BREEAM prioriterar transporter, klimat- och energifrågor, den fysiska utformningen och resursförbrukning, dvs dessa områden får störst andel av totalt möjliga poäng. I Australien har man valt att fokusera lika mycket på sociala och ekonomiska aspekter som de miljömässiga. Strukturen i Green Star Communities tilltalar mig. Systemet värderar fem övergripande mål eller principer för hållbara stadsdelar till skillnad från de andra två systemens kategorier eller övergripande områden. Principerna uttrycker tydligt vad som eftersträvas i det hållbara samhället enligt Green Star Communities:
– Liveability,
– Economic Prosperity,
– Ecological Responsability,
– Leadership and Governance,
– Design Excellence.

LEED-ND har valt en indelning i följande fem områden:
– Smart Location & Linkage,
– Neighbourhood Pattern & Design,
– Green Infrastructure & Buildings,
– Innovation & Design Process,
– Regional Priority.

Fortsättning följer…

Den här bloggen är både en projektblogg och en temablogg. Jag berättar om erfarenheter från projektet Villa Trift 3.0 (landets första miljöklassade bostad enligt Miljöbyggnad), ger exempel på miljöklassade byggnadsprojekt, delar med mig av tankar kring en hållbar livsstil och ett miljöanpassat boende.

Det senaste på miljömärkningsfronten är två CEEQUAL-certifierade väg- och anläggningsprojekt. Skanska är först med att certifiera två väg- och anläggningsprojekt i Sverige enligt det brittiska systemet CEEQUAL som lanserades i januari 2011. Den ena projektet är utbyggnaden av trafikplatsen Järagård vid Jönköping och det andra är Å-kvartren i Lomma hamn. Syftet med märkningen är att bidra till ökad hållbarhet i väg- och anläggningsarbeten. I systemet bedöms:
1. projektstrategi
2. projektledning (miljöledningssystem)
3. påverkan på människor och relationen med lokalsamhället
4. markanvändning och landskapsfrågor
5. bevarande och kulturmiljön
6. ekologi och biologisk mångfald
7. vattenmiljön
8. resursanvändning (LCA)
9. transporter i samband med anläggningsarbeten

En annan nyhet som jag läste om i senaste numret av Bygg & Teknik (nr 2, 2012) är att EU håller på att utveckla ett eget miljöklassningssystem för i första hand kontorsbyggnader som bygger på indikatorer i redan framtagna och etablerade klassningssystem LEED, BREEAM, DGNB m fl. Systemet kallas Open-House och innehåller fem kategorier miljöaspekter, sociala och ekonomiska aspekter samt tekniska lösningar, processkvalitet och byggnaden lokalisering. Idag ingår 56 indikatorer med underindikatorer. Ett ganska omfattande system med andra ord om man jämför med Miljöbyggnads 15 indikatorer för nybyggnad. I år pilotklassas 68 byggnader runt om i Europa. Läs mer på Open-House hemsida.

Håll utkik i slutet av augusti efter min reseberättelse från världens första miljöklassade stadsdel, Media City i Manchester. Studiebesök och intervjuer planeras för fullt. Redan nu har kontakter etablerats med olika intressenter. Spännande!

Den närmaste veckan ges två föredrag om miljöklassade hus för dem som är intresserade och bor i närheten av den gröna kommunen Helsingborg.

Tid: Torsdag 1 mars kl 11
Pris: 135 kr inkl lunch
Plats: Hotell Scandic Horisont, Gustav Adolfs gata 47
Arrangör: Energi- och miljötekniska föreningens lokalavdelning i Helsingborg
Vem: Catarina Warfvinge/Bengt Dahlgren och SGBC (Sweden Green Building Council)
Om: Miljömärkta byggnader. Catarina pratar om olika miljöklassningssystem, om vad man ska välja och vad det kostar. Garanterat givande!

Tid: Måndag 5 mars, kl 18-19
Pris: Gratis
Plats: Helsingborgs stadsbibliotek, Bollbrogatan 1
Arrangör: Miljöbiblioteket och Energi- och klimatrådgivarna
Vem: Kiran M Gerhardsson/Pecan Studio
Om: Miljöanpassat byggande. Jag tipsar om lättanvända verktyg vid ny- och ombyggnad och delar med mig av mina erfarenheter från mitt eget bygge, Villa Trift 3.0, landets första miljöklassade bostad enligt systemet Miljöbyggnad. Välkomna!

Enstaka besökare i Villa Trift 3.0 har reagerat på våtrumsmattan av PVC i badrum och wc/dusch eftersom klinkergolv är standard i nyproducerade bostäder. Just i våtrum föredrar jag ett golvmaterial som både fungerar som ytskikt och tätskikt. Det känns som ett tryggare alternativ än klinker på ett osynligt rollat tätskikt. Ett slätt våtrumsgolv är dessutom mer lättstädat och man slipper använda onödigt starka kemikalier som klinkerfogar oftast kräver. Hade det funnits något PVC-fritt golvalternativ för våtrum till en rimlig kostnad hade jag naturligtvis valt det. För mig är det däremot otänkbart att välja PVC-golv i torra utrymmen där det finns flera miljöanpassade alternativ.

Men hur miljöriktig och hälsosam är en plastmatta med mjukgörare? De miljömässiga nackdelarna med PVC är mängden klor som gör att svårnedbrytbara dioxiner bildas vid förbränning vid en viss temperatur. Dioxinbildningen minskar om man tillsätter svavel vid förbränningen eller genom att förlänga förbränningstiden vid höga temperaturer. Det bildas även försurande saltsyra men saltsyran kan neutraliseras i en kontrollerad avfallsförbränningsanläggning. Mjukgörare eller ftalater som de kallas på kemispråk frigörs (emitterar) när plastmattan är nylagd för att så småningom klinga av. Fyra ftalater klassificeras av EU som fortplantningsstörande: DEHP, DBP, BBP och disobutylftalat (se föregående inlägg). PVC-mattan Forza från Forbo som finns i bad och dusch i Villa Trift 3.0 består 19–21 % av DINP. DINP anses bäst från miljösynpunkt och räknas inte som ett utfasningsämne. Kemikalieinspektionen saknar tyvärr fortfarande kriterier för hormonstörande ämnen. I byggnader som GULD-klassas tillåter inte klassningssystemet Miljöbyggnad att det finns utfasningsämnen som överstiger specificerade haltgränser. Haltgränserna varierar för olika ämnen, 0,01–0,5 %  (indikator nr 15: Utfasning av farliga ämnen).

Läs om ftalatfria PVC-golv för våtrum i förra inlägget.

Blev glatt överraskad på våtrumsmässan på Slagthuset i Malmö 30 november som arrangerades av Skånsk Byggtjänst. Golvtillverkaren Altro kommer till våren ut med en homogen 2 mm PVC-matta för våtrum utan ftalater. Det finns flera ftalater och en del av dem klassas som hormonstörande och cancerogena. Istället för ftalater används majsbaserade mjukgörare. I Altros Safetygolv som är halksäkra används krossade olivkärnor för att göra ytan lite kornig. Materialspill från renskärning vid mattläggning och produktion återvinns och blir råvara i nya golv. Tyvärr kan inte utriven plastmatta återvinnas pga lim- och spackelrester. Förnybara råvaror och återvinningstänk är ett steg framåt.


Foto ProService

På golvet i badrum och duschrum i Villa Trift 3.0 ligger den helt släta PVC-mattan Forza från Forbo. Produkten klarar BASTA-kriterierna. Mattan innehåller visserligen mjukgöraren DINP men den är inte klassad av EU som särskilt farlig. På Kemikalieinspektionens hemsida kan man läsa att andra mjukgörare som DEHP, DBP, BBP och disobutylftalat är fyra av 46 ämnen som finns med på EU:s lista till kemikalieförordningen Reach över särskilt farliga ämnen. Altro har sedan länge använt fosfater istället för ftalater som mjukgörare. När klorparaffinerna försvinner från Altros produkter nästa år kan även deras golv registreras i BASTA-systemet.

Fredagens studiebesök i Villa Trift 3.0 var lika givande som tidigare besök. Svenska Stenhusföreningen fick en kort genomgång av husprojektet och klassningssystemet Miljöbyggnad samt en visning av bostaden på 132 m2. En av besökarna från ett husföretag berättade att flera av deras kunder i Lund har planerat för en avskiljbar boendedel för uthyrning precis som i Villa Trift 3.0. En flexibel planlösning är en smart strategi för egnahemsbyggare som bygger i Lund där söktrycket alltid är stort. Uteluftsventilerat skafferi är också efterfrågat av småhuskunder.

Det blev en del diskussion om olika miljöklassningssystem. Det går inte att utnämna en självklar ”vinnare”. Alla system har sina för- och nackdelar. Som byggherre behöver man fundera på vilken miljöaspekt man prioriterar och vad man vill kommunicera med sin klassning. Enfrågesystemet GreenBuilding är ett alternativ för den klassar lokaler och enbart vill fokusera på energiaspekten. En Svanenlicens kan vara lämplig för ett husföretag som är totalentreprenör och har stor volym i försäljningen av sina kataloghus. En fastighetsägare som hyr ut kommersiella lokaler på den internationella marknaden föredrar kanske ett internationellt system som brittiska Breeam eller amerikanska Leed. Är man som jag intresserad av verklig och inte bara beräknad miljöprestanda är Miljöbyggnad ett lämpligare alternativ. Miljöbyggnad ställer nämligen krav på uppföljning av flera av indikatorerna på energiområdet och innemiljöområdet. Kostnaderna för certifiering skiljer sig dessutom avsevärt mellan systemen.


Översikt över bedömda miljöaspekter i olika miljölklassningssystem (källa www.sgbc.se)

En fråga som jag aldrig hann fördjupa mig i gällde värmelagring i invändiga stenväggar. Ju tyngre stenmaterial desto bättre värmelagringsförmåga. Men bygg inte onödigt tjocka innerväggar eftersom värmen inte hinner tränga in djupare än mellan 10 och 20 cm på ett dygn. Dygnslagring av värme i stenväggar förutsätter dock att nattemperaturen är ett par grader lägre än temperaturen på dagen. Annars avges ingen värme till rummet från stenväggen på natten. Nattsänkning förutsätter dessutom ett snabbreglerat värmesystem, dvs t ex radiatorvärme framför trög golvvärme. Läs mer om detta i Carl-Eric Hagentofts utmärkta bok Vandrande fukt Strålande värme, så fungerar hus, utgiven på Studentlitteratur 2002.

Söndagen 30 oktober bjöd på milt väder och färgstark höstprakt på Skördevägen i Lund. Men för ovanlighetens skull syntes inte solen till som den brukar när det är studiebesök i Villa Trift 3.0. Det var spännande att få ta emot fyra nyanlända tjänstemän från byggdepartementet i Jakarta (Dewi, Disaintina, Teresia och Astri) och Olle och Birgitta från Boverket. Sverige och Indonesien har ett samverkansavtal om utbyte på bl a miljöområdet. I Jakarta är man intresserad av att gå vidare med miljöklassning av bostäder och stadsdelar. Hittills har endast kommersiella byggnader miljöklassats.


Intressant utmaning att miljöklassa bostäder i världens fjärde folkrikaste land där 52 % av befolkningen lever under 2 dollar om dagen. När vi sitter i soffan och pratar efter avslutad visning och genomgång av systemet Miljöbyggnad framgår det att större delen av befolkningen i Jakarta vill bo i enfamiljshus. Andra boendeformer som flerbostadshus är inte särskilt efterfrågat i hemstaden. Gruppen har en fullspäckad vecka framför sig innan den återvänder till Jakarta på andra sidan jordklotet.