arkiv

miljöanpassat byggande & boende

Ett av mina favorituttryck är Walk the talk som innebär att vi lever som vi lär, att våra handlingar speglar våra visioner. Eller att policydokument efterlevs i praktiken. Idag tar Lunds kommun första spadtaget för etapp 1 av det nya kommunhuset Kristallen i tidstypisk glasfasad i centrala Lund på bästa skyltläge invid järnvägsspåren. Man har satt ribban högt och projekterat för klassen Guld i klassningssystemet Miljöbyggnad. Kommunen använder dessutom sitt eget framtagna Miljöbyggprogram Syd. Byggnaden blir kanske det tredje huset i kommunen som klassas enligt Miljöbyggnad. Villa Trift 3.0 på Skördevägen i Lund klassades i juni 2010 och Akademiska Hus Syd certifierade Studiecentrum i Lund i augusti samma år. Det är glädjande att kommunen inser värdet av att komplettera sitt lokala miljöprogram med ett nationellt mer heltäckande klassningssystem som utvecklats gemensamt av byggbranschen och forskare.

Ett av målen för kommunen har varit en hållbar och energieffektiv lokalbyggnad. Men för uppvärmning och kylning har kommunen valt eldriven bergvärme och borrhålslager framför kommunens egenproducerade fjärrvärme och fjärrkyla! Förvånande med tanke på kommunens antagna lokala miljömål i programmet Lunda Eko för ekologiskt hållbar utveckling. Enligt mål 4.20 Fjärrvärmeanslutning av nybyggda hus ska kommunen verka för att byggande av bostäder och lokaler planeras på sätt som underlättar anslutning till fjärrvärme och fjärrkyla. Byggnadsnämnden och Tekniska nämnden har ansvar för genomförande och måluppfyllelse.

I Skånes klimat- och energistrategi är främjande av fjärr- och kraftvärme en av de utpekade energieffektiviseringsåtgärderna. Om byggnader ansluts till fjärrvärmenätet ökar bl a möjligheterna att utnyttja spillvärme från industrin, t ex den planerade ESS-anläggningen i Lunds kommun. Finns det andra uppvärmningsalternativ än elenergi är det miljömässigt bättre att låta elenergin driva industriprocesser, motorer, apparater och belysning (eller för att slå av neutroner från atomkärnor i jättemikroskop) istället för att värma och kyla byggnader. Man kan också fundera på om helt uppglasade fasader är ett hållbart designalternativ eftersom behovet av kylning ökar. Jag hade själv valt att ansluta Villa Trift 3.0 till fjärrvärmenätet om ledningar funnits vid tomtgräns på Skördevägen, trots att Lunds fossilbaserade bränslemix hade dragit ner betyget för energiområdet från Guld till Silver. Men det finns kanske en förklaring som jag inte känner till varför Lund avstår från att vara en förebild för andra byggherrar i kommunen och inte lever upp till antagna riktlinjer.

Vilken lyckohöjare att plocka fram den energisnåla julbelysningen! 0,7 W räcker för att hålla julstjärnan i fönstret lysande och 0,5 W för att tända den femarmade adventsljusstaken. Brinntiden uppges av tillverkaren vara 15 000 timmar. Förklaringen är de magiska lysdioderna som blir bättre och billigare. LED går numera att få med varmvitt ljus. Färgtemperaturen på dioderna i julbelysningen är 2 100 K. Färgtemperaturen för glödlampsljus är 2 700 K medan färgtemperaturen för solljus mitt på dagen är ca 5 000 K. Ju högre värde desto blåaktigare ljus. Jag minns att säljaren på Zero som har leverat flera av ljusarmaturerna och ljuskällorna till Villa Trift 3.0 berättade att man i kalla Norden allmänt föredrar ett varmare mer rödaktigt ljus med européer på kontinenten hellre väljer vitare ljus.

Skillnaden i pris för smålampor med LED är dessutom inte särskilt stor. Läs mer om pris och prestanda i årets test av julbelysning på Energimyndighetens hemsida.

Under gårdagens storm blev jag påmind om fördelen med ett lufttätt hus. Trots att vindbyarna lät rejält i imkanalen och skorstensröret kändes inget drag i hela huset. I äldre hus blåser det ofta in genom springor och otätheter. Förutsättningen för ett lufttätt hus är ett noggrant utförande och att huset har täthetsprovats för att hitta läckorna i klimatskalet. Villa Trift 3.0 provtrycktes två gånger under byggtiden med goda resultat. Kravet från mig som byggherre var ett maximalt luftläckage på 0,30 l/s m2 omslutande area, samma krav som ställs på passivhus. Vid sista tryckprovningen blev resultatet 0,13 l/s m2. Det är inte ovanligt att välbyggda passivhus hamnar på ca 0,10 l/s m2.


Per-Ola från Byggnadsingenjörerna Hessleholmen utförde provtryckningen i mars och maj 2010. En särskild ”textildörr” med fläkt och mätutrustning monterades i groventrén. I fläkten sitter ett mätkort som registrerar luftflödet. Inomhusluften sögs sedan ut med upp till 50 Pascal i tryck. Det uppmätta luftflödet divideras med den omslutande arean (golv, väggar och tak). Därefter scannade Per-Ola av huset invändigt med värmekamera för att hitta värmeläckorna. Konstruktiva köldbryggor som t ex vägghörn går inte att undvika såvida man inte bygger ett klotrunt hus, den mest energioptimala formen. Hörn läcker alltid mer värme än en rak vägg. Det kan även finnas små hål i t ex anslutningen mellan den lätta takkonstruktionen av trä och den tunga stenväggen. Hård vind (24,4 m/s) motsvarar ett lufttryck på 300 Pascal.

Ett bra resultat från täthetsprovningen är framför allt ett bevis på ett noggrant utfört bygge. Det är en kvalitetskontroll som är bra för miljön, husföretaget, entreprenören och driftekonomin.

Ofattbart att tomat- och chiliplantorna fortfarande ger mogna frukter i november! Men oktober var mild med en medeltemperatur på 10 grader istället för 8 grader i Lund. De sista morötterna kom upp ur jorden i slutet av oktober.


Vackra höstfärger på Skördevägen. Jag gillar de nedfallna gula löven som lyser upp den svarta asfalten. Vid det senaste studiebesöket från Sydostasien togs många foton av de gul-röda lövkronorna längs Skördevägen. För asiater är färgprakten på hösten här lika exotiska som regnskogarna är för oss.


LED-ljuskällor i hallarmaturerna i Villa Trift 3.0. I pendellampan över bardisken sitter en lågenergilampa. I vitrinskåpet speglar sig Light On från Ifö över diskbänken med lågenergihalogen som har bättre färgåtergivning

Detta inlägg är en fortsättning på föregående inlägg om energieffektiv belysning. Och varför spelar belysningen någon roll i ett energieffektivt samhälle? I Sverige används en femtedel av den totala elförbrukningen för att lysa upp tillvaron. Belysningen står även för 20 % av det enskilda hushållets elförbrukning. En vanlig glödlampa avger 5 % ljus och resten blir värme. Lågenergilampor och lysrör omvandlar istället ca 25 % av tillförd el till ljus.

När jag planerade belysningen i Villa Trift 3.0 fick jag god hjälp av Energimyndighetens skrift God belysning från 2008. Utgångspunkten för planeringen var flexibilitet i val av ljuskällor och armaturer. Därför saknas infällda spotlights och de flesta armaturer har E27 sockel. Bänkbelysningen i kök och pentry har lysrör precis som tvättstugan. I kontoret används kompaktlysrör med stift. Den festligaste och mest flexibla lampan heter Trix är takmonterad i pentryt. Ljuskällan i de tre spotlightsen är LED, 4 W per spot, och spotlightsen är flyttbara på ett magnetisk fäste. I badrummen finns åtminstone en snabbtänd LED eller lågenergihalogen på 40 W i kombination med lågenergilampor. De nytillverkade armaturerna kommer från IKEA och Zero. Secondhand-armaturerna är tillverkade av Lyktan och Fagerhult (inköpta på Lions årliga loppis i Maglehem och Kivik).


Det absolut viktigaste i miljöanpassad ljusdesign är att minska behovet av elektrisk belysning. Fönstren mot söder är extra höga för att dagsljuset ska nå långt in i det djupa huset


LED-lampor från Philips, 6 resp 7 W, med en brinntid på ca 25 år. Den ena med synlig fosforbeläggning som ska höja färgtemperaturen. Kylflänsarna vid sockeln är viktiga för livslängden eftersom även LED avger värme. Men ljusstyrkan för en LED-lampa av den här sorten motsvarar ungefär en 40-watts glödlampa

Hörde häromdagen ett intressant expressföredrag av Thorbjörn Laike, miljöpsykolog från LTH. En av arkitekterna i publiken var skeptiskt till utfasningen av glödlampor och ställde frågan om det finns undersökningar som visar storleken på glödlampornas tillskott till vårt värmebehov i Norden. Hon menade att värmetillskottet från glödlamporna måste också vägas in. Jag tänkte kommentera hennes inlägg men hade glömt den exakta siffran. När jag kom hem kollade jag mina anteckningar. Enligt Diana Avasoo på WSP som föreläste 11-02-07 om fönster på uppdrag av Energimyndigheten kan man bara tillgodogöra sig ca 35 % av spillvärmen från glödlampor beroende på styr- och reglersystem. Enligt andra studier uppges ca 50 % av spilllvärmen komma rumsvärmen till godo i småhus.

Styrsystem med innegivare eller fungerande termostater på radiatorerna är förstås viktigt om vi ska spara värme. Annars bidrar spillvärmen från glödlamporna bara till att höja rumstemperaturen. Jag har också hört att en hel del av spillvärmen från taklampor stannar kvar vid taket och inte når vistelsezonen. Spillvärmen från glödlampor har man dessutom bara begränsad nytta av under uppvärmningsmånaderna okt–april.

Det är lite oroande att så många i bl a arkitektbranschen oreserverat försvarar glödlampsljuset. Jag tycker att det är bra att EU fasar ut glödlampor och på så sätt tvingar fram mer hållbara och funktionella alternativ. I en övergångsperiod kanske nya ljuskällor inte är helt optimala men om man funderar över hur många i världen som saknar belysning ska man väl stå ut ett tag!

EVAA-projektet, H+ och Sustainable Business Hub arrangerade igår ett inspirerande och lärorikt diskussionsseminarium på Campus Helsingborg. Alltid lika kul att återvända till Campus fina lokaler där jag gick min första miljökurs om samhällets ekologi.

Dagen inleddes med korta presentationer av clean-tech företag som verkar regionalt och internationellt. Automatiska sopsugsystem, biologisk småskalig rening med växter och applikationer för smarta elnät var några affärsområden. Efter workshops om avfall, energi och VA i Helsingborgs största stadsförnyelseprojekt H+ modererade Peter Örn en paneldiskussion. Peter Örn är bl a ordförande i delegationen för hållbara städer. Några av mina tankar efter dagen kretsade kring export av färdiga tekniklösningar, typ Symbio City. Att exportera svenskt kunnande om hållbara städer är nämligen ett av delegationens syften. Känner mig ganska skeptisk till färdiga paketlösningar som går på export. Hållbar stadsutveckling handlar ju om helhetstänkande och lokala förutsättningar. Vad är vitsen med att anlägga en avfallsförbränningsanläggning om landets avfall mestadels består av vått matavfall? Kanske har koncept för processer och samverkansplanering ett högre användarvärde i andra delar av världen…

Igår bjöd Region Skåne på en underhållande och inspirerande miljöprisdag på papperspruket i skogiga Östanå. Grattis Jenny Berger som fick året miljöpris! Hon driver en ekologisk hårsalong i Malmö, Big Hair Mama. Jag blev jätteglad för Region Skånes miljöstipendium. Stipendiepengen ska användas för att studera hållbarhetscertifiering av stadsdelar och fortsatt kunskapsspridning om Sveriges första miljöklassade bostadshus Villa Trift 3.0 (enligt systemet Miljöbyggnad). Jag fortsätter som tidigare med en aktiv blogg, arrangerar visningar och håller föredrag om Miljöbyggnad med Villa Tift 3.0 som exempel.

Moderatorn Gunhild Carling var helt ny för mig. Superskicklig och rolig! Hon underhöll med step, swingtoner och tuff dixietrumpet mellan prisutdelningar och korta föredrag om binas gratistjänster, lokalproducerade Tarkett-golv och rättvis och ärlig slow-food.

Min tidigare blogg om Villa Trift 3.0 på adressen pecanstudio.bloggagratis.nu är inte längre åtkomlig. Bloggagratis har utan förvarning lagt ner sin domän och alla bloggar! På bloggen följde jag bygget av Sveriges första Miljöklassade bostad Villa Trift 3.0 enligt det nya frivilliga systemet Miljöbyggnad och boendet det första året. Här fortsätter jag att dela med mig av erfarenheter och överraskningar i ett nybyggt lågenergihus. En del av historiken bakom Villa Trift 3.0 kommer att rekonstrueras den närmaste veckan men större delen av materialet i förra bloggen har tyvärr gått förlorat. Inläggen kommer även handla om miljöklassningar i allmänhet med internationella utblickar och egna funderingar kring dagens och framtidens boende. Min blogg vänder sig till lekmän och branschfolk som är intresserade av både miljökrav i designskedet och uppföljning av faktisk miljöprestanda, dvs om bostäderna lever upp till förväntat resultat.

 

Det sista inlägget på förra bloggen handlade om kvävedioxider i inneluften och om provtagarna som var på väg till labbet. Nu har resultatet kommit! Mer om detta i kommande inlägg.