arkiv

miljöanpassat byggande & boende

Få bukt med fukt (4)

23 maj, 2012
miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar

(Fortsättning på föregående inlägg och det sista inlägget från rapporteringen av Fuktcentrums Informationsdag)

Paula Wahlgren från Chalmers avslutade dagen med en presentation av sin forskning om lufttäthet i byggnader. Bristande lufttäthet ger ökad energianvändning, dålig komfort (drag och kallras), sämre verkningsgrad i ventilationsvärmeväxlare eftersom all uteluft inte passerar värmeväxlaren och risk för fuktskador i konstruktioner. Ett mycket otätt hus kan läcka 2 l/s m2 omslutande area. Jämför med passivhuskravet på 0,3 l/s m2 och att man ofta uppnår 0,1–0,20 2 l/s m2 i nya energieffektiva hus. I ett otätt hus i ett vindutsatt läge kan luftläckaget genom klimatskalet vara större än värmeförlusten genom ventilationen! (I ett självdragshus står ventilationsförlusterna normalt för ca 15 % av de totala värmeförlusterna genom klimatskalet. Väggar och dörrar står för 20 %. I ett mekaniskt ventilerat hus blir andelen ventilationsförluster ungefär det dubbla. Källa: Energimyndigheten.)

Ett tips för att säkerställa god lufttäthet är förstås att ställa krav på täthet och att tidigt informera om att huset ska provtryckas. Av 28 undersökta hus visade sig att 47–59 % hade lägre luftläckage än täthetskravet redan vid första provtryckningstillfället! Det är också en god idé att planera för ett installationsskikt i ytterväggen. Genom att låta plastfolien ligga en bit in i väggen minskar antalet genomföringar för elkablar och rör. Dessutom minskar risken för att tätskiktet punkteras av brukare som t ex spikar upp tavlor. Ett annat tips från Owe Svensson från SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) var att göra en kompletterande provtryckning i det färdiga huset för att se det verkliga resultatet efter lagningarna.


Provtryckning i Villa Trift 3.0 för att upptäcka luftläckorna genom golv, väggar och tak, ett sk blower door test

Vårt hus, Villa Trift 3.0, provtrycktes två gånger med bra resultat i mars 2010 och maj 2010 (0,19 l/s m2 respektive 0,13 l/s m2). Sydsvenskans web-TV var med och filmade första gången (se filmen). Mitt krav var maximalt luftläckage på 0,3 l/s m2. Vid den här tiden fanns bara två småhusföretag i Skåne som provtryckte sina hus. Både byggentreprenören och totalentreprenören fick uppleva sin första provtryckning av ett bygge i samband med uppförandet av Villa Trift 3.0. Förändring och lärande var mitt motto för hela projektet. Till halgen har vi bott i huset i exakt två år. Jag insåg redan tidigt att en av husets bästa egenskaper är lufttätheten. Det ett stort plusvärde att slippa drag och kall tilluft och något man absolut ska förvänta sig i ett modernt nybyggt hus. Som egnahemsbyggare och professionell byggherre ska man självklart ställa krav på en täthetsprovning. Det tjänar både miljön och plånboken på.

Få bukt med fukt (3)

21 maj, 2012
miljöanpassat byggande & boende
1 kommentar

(Fortsättning på tidigare inlägg) Jag blev mest överraskad av Anders Kumlins bilder från nybyggda lägenheter med kondens på insidan av fönstren trots mekanisk ventilation. Kondens på insidan av fönsterglas är något man kan se i gamla hus med dålig ventilation. Orsaken till fukt på insidan av fönstren i nya bostäder är lägenhetsvisa ventilationsaggregat med roterande värmeväxlare i kombination med högt fukttillskott.


Roterande värmeväxlare i Villa Trift 3.0


80 m veckad aluminiumplåt överför värmen i frånluften till tilluften som fördelas i sovrum och vardagsrum. Den roterar mellan ett halvt varv till 9 varv per minut

Jag resonerade med några andra deltagare efteråt och förstod att problemet inträffar på vintern, ofta i mindre lägenheter med större hushåll. Man förstår att fuktbelastningen kan bli hög om duschen är igång en lång sammanhängande tid, om man samtidigt lagar mat och har blöt tvätt på tork i lägenheten. Om värmeväxlaren återvinner 85 % av värmen i rumsluften och det är 0 grader utomhus och frånluften är 20 grader blir avluften som passerar ut 3 grader. Med en temperatur på 3 grader kan avluften bära ett normalt fukttillskott på 1 g/m3 luft. Om det tillförs 3 g/m3 kan avluften inte bära den tillförda fukten vilket leder till kondens på rotorn. Kondensvattnet tillförs sedan tilluften och den relativa fuktigheten stiger. Är duschen igång lång tid kommer ännu mer fukt att kondensera i värmeväxlaren och tillföras rummet på nytt med stigande RF som följd. Det hjälper inte att dränera bort vattnet eftersom vattendropparna stannar på rotorn som snurrar ganska långsamt. Hur kan man göra för att undvika problemet? Problemet är kopplat till lägenhetsvisa aggregat. finns istället en centralt placerad roterande värmeväxlare uppstår aldrig problemet med fuktåterföring. Lägenheter med  plattvärmeväxlare är också skonade eftersom det saknas en snurrande rotor som överför värme.


Tilluftskanalen som kan återföra fukt i en roterande värmeväxlare under vissa speciella omständigheter. Fotot är taget på bygget av Villa Trift 3.0 före montaget av den vägghängda värmeväxlaren

Jag har funderat vidare utifrån mina egna erfarenheter och tror att möjligheten att forcera fläktarna kanske minskar problemet. Det är också viktigt att man använder spisfläkten vid matlagning istället för att frånluften ska ventilera bort matos och vattenånga. Risken för problemet med fuktåterföring är säkert större om man har kolfilterfläkt över spisen som inte transporterar bort fukten genom en imkanal. Matosen passerar kolfiltret som tar bort lukter men vattenångan går tillbaka ut i rummet. Och man kan förstås ändra sina tvättvanor! Snabba duschar minskar både energiåtgång för varmvatten och problem med fuktöverföring om man har installerat roterande värmeväxlare. Jag har aldrig upplevt kondens på insidan av fönstren i Villa Trift 3.0 trots att vi har en roterande värmeväxlare. Vi är fem personer i hushållet men husets boyta är 132 m2, dvs större boyta än en genomsnittlig lägenhet. Vår värmeväxlare är dessutom inställd så att den forceras när den relativa fuktigheten i frånluften blir högre än inställt värde. Börvärdet är inställt på 60–63 %. Vi låter tvätten självtorka på ställning i tvättstugan vilket i och för sig bidrar till ett större fukttillskott. Men familjens medlemmar duschar vid helt olika tider. Luften hinner därför torka upp mellan dusch- och badtillfällena. Mina sista intryck från Fuktcentrums informationsdag kommer i nästa inlägg…

Få bukt med fukt (2)

16 maj, 2012
miljöanpassat byggande & boende
1 kommentar

(Fortsättning på föregående inlägg) Jesper Arvidsson deltar i en undersökning om framtidens trähus där man följt produktionen av fyra prototyphus från olika småhusföretag. Han konstaterade att hälften av skadefallen har skett i hus som uppförts när det regnade.

Bild

Bild
Mitt hus, Villa Trift 3.0, är ett stenhus av lättbetong. Huset stomrestes i januari 2010 utan väderskydd med hjälp av en kranbil på två dagar. Inom en vecka stod alla väggelement av lättbetong på plats och trätakstolarna var täckta med underlagstak. Krönen på elementen är särskilt utsatta och måste täckas vid nederbörd men vi slapp som tur var regn och snö hela veckan. Det är ju inte så lätt att boka om en kranbil…

Angela Sasic från Chalmers pratade bl a om olika mögelindex och betydelsen av det geografiska läget. Skalan går från 0 till 6 där 6 är värst. Vid index 1 syns mögel endast i mikroskop. Vid mögelindex 3 är mögel synligt för ögat. Längs västkusten och i sydligaste Sverige är risken för mögel avsevärt högre medan risken för mögel i Stockholmsregionen betydligt mindre. I kalla norra Sverige är risken för mögelproblem mycket liten. Förutom hög relativ fuktighet på t ex kallvindar är temperatur och tid viktiga faktorer för mögelrisk. Mögelsvamp gillar värme och fukt men behöver också tid för att utvecklas. Orten har därmed stor betydelse för fuktsäkerheten. Då inser man att fuktskador kommer att bli mycket vanligare i framtiden eftersom våra utsläpp av växthusgaser bidrar till ett fuktigare klimat.

Man kan tro att en tegelfasad håller tätt men tegelstenar suger in vatten både genom fogarna och stenen. Peter Brander från Skanska berättade att det bara tar 15 min för regnvatten att tränga in genom tegelmuren till luftspalten vid kraftigt slagregn! Hans kollega Jörgen Falk höll ett intressant föredrag om ventilationen i luftspalten bakom t ex fasadskivor. Jag har länge undrat hur bra ventilationen faktiskt är i en luftspalt och borde det inte vara sämre med horisontell läkt även om den är genombruten av hål? Och vilken är den optimala spaltbredden? 5–10 mm är alldeles för lite medan en bredd på 20–30 mm bidrar till mycket bättre uttorkning. Det tar 5 dygn att torka ut en helt blöt gipsskiva med stående läkt. Väljer man horisontella läkt behövs ytterligare två dagar. En oventilerad putsad mineralullskonstruktion tar 4 gånger så lång tid och puts på cellplats tar 20 gånger längre tid att torka ut! Både vertikala och horisontella läkt fungerar och ger tillräcklig luftomsättning i spalten. Fortsatt rapport i nästa inlägg…

Bild
Söderväggen på Villa Trift 3.0 är klädd med mörkgrå träpanel med luftspalt mellan panel och lättbetongelement. Panelen är infäst i stående reglar med papp mellan träreglarna och betongen. en bra konstruktionslösning om man vill säkerställa snabbare uttorkning av lättbetongen som blir särskilt bra med en södervänd panel i mörk kulör


Bakom panelen syns den uppdragna vattenutledande plåten som är fastklistrad med asfalt. Men den borde kanske dragits upp ännu längre? Peter Brander underströk att uppviket av plåtar vid taklanterniner mm bör vara 30 cm för att undvika att vatten driver över kanten

Få bukt med fukt (1)

14 maj, 2012
miljöanpassat byggande & boende
1 kommentar


Illustration till BETSI-undersökningen för Boverket. Kiran M Gerhardsson 2011

Få bukt med fukt är titeln på en användbar och lättillgänglig bok med exempel på hur man kan bygga fuktsäkert. Boken är skriven av Ingemar Samuelson, Jesper Arfvidsson och Carl-Eric Hagentoft kom 2007 men är forfarande aktuell eftersom dagens byggen fortfarande drabbas av omfattande fuktskador. Flera av skadexemplen återkom på årets informationsdag om ventilerade konstruktioner och lufttäta hus som hölls av Fuktcentrum i nyligen invigda Clarion Hotel Post i Göteborg 9 juni. Jag missade höstens informationsdag i Lund och fick ta mig till Göteborg. En hel del var bekant för mig sedan tidigare. Fukt är ett självklart ämne på Passivhuskonferenserna och ett återkommande ämne i tidningen Bygg & Teknik som jag prenumererar på. Media har under de senaste åren gjort enstegstätade fasader kända för allmänheten i både tidningar och på TV. Det har skrivits flera rapporter om t ex enstegstätade fasader och ventilerade krypgrunder. Inför bygget av mitt eget hus, Villa Trift 3.0, läste jag flera rapporter och artiklar om ökade fuktproblem på kalla välisolerade vindar. Här kommer ett axplock av intressanta nyheter på fuktområdet som är relevanta för moderna energieffektiva byggnader med mina egna bildexempel från Villa Trift 3.0.

En av inledningstalarna påstod att 80 % av alla byggskador är fuktrelaterade. En anledning kan vara att dagens hus använder mer komplicerade konstruktioner för att uppnå kraven på god komfort och energieffektivitet. Traditionella konstruktionslösningar måste i en del fall förändras och bygga på ny kunskap.

Enstegstätade fasader har öppnats på 1000 ställen och visat sig ha flest skador på de vindutsatta sidorna. Många skador är dessutom inte synliga utifrån! De flesta byggföretag har övergett byggmetoden och väljer andra alternativa väggkonstruktioner:
1. Puts på skiva med ventilerad spalt
2. Beprövade sandwichväggar
3. Beprövade lättbetongväggar men tjockare än tidigare
Det återstår att se vilka nya problem som kan uppstå med ändrade konstruktionslösningar. Särskilt puts på skiva. Man ska även vara uppmärksam på att tjocka lättbetongväggar tar längre tid att torka ut.

Hur gör vi välisolerade och ventilerade vindar mer fuktsäkra? Ingemar Samuelssons svar var lufttäta bjälklag och undertryck i huset för att undvika att fuktig rumsluft tar sig upp på vinden. Välj fukttåliga material och isolera råsponten utvändigt (en vanlig konstruktion i nya ventilerade vindar i lågenergihus). Byggskedet är extra viktigt! Har fukt hamnat på vinden under byggtiden kommer den inte att torka ut om man inte använder avfuktare. Var även uppmärksam på att undvika inbyggd fukt i t ex råspont. Ett annat sätt att lösa för höga fuktnivåer på kalla välisolerade vindar är att installera en fuktstyrd fläkt som tyvärr kräver eltillförsel. Fortsättning följer…


Första vintern i Villa Trift 3.0 december 2010. Utvändig vindslucka, oventilerad takfot och reglerbara gavelventiler

Själv valde jag en passiv lösning i Villa Trift 3.0 utan traditionell takfotsventilation men med gavelventiler. Väggventiler på gavlarna är alltid stängda men de ger mig möjlighet att ventilera bort ev byggfukt eller fukt pga av läckage. Vindsluckan sitter på gaveln istället för i vindsbjälklaget. Underlagstaket är 2 mm tjockt är diffusionsöppet, dvs fukt kan vandra igenom materialet. Underlagstaket består av 5 sammanlimmade pappskikt och tillverkas av Paroc. Enligt Ingemar Samuelsson har man tyvärr ingen glädje av ett ångöppet underlagstak på vintern eftersom det inte finns någon drivkraft för fuktvandring utåt (pga att temperaturen på vinden kan vara lägre än uteluften). Jag har inspekterat vinden ett par gånger per år. Vinden har inget synligt mögel, klimatet känns torrt och vi slipper skotta snö på vinden! Det är inte ovanligt i Skåne att snö blåser in genom den ventilerade takfoten.

Fortsättning följer med fler fuktnyheter…

Att stapla en vedstack

10 maj, 2012
miljöanpassat byggande & boende
2 kommentarer

Det som återstår av förra årets vedleverans finns framför allt i vedstacken. Har plockat fram bilderna som togs förra året när vedstacken staplades. Ett ovanligt och roligt förstagångsbygge! Ved ska helst torka under tak men platsen räckte inte till 14 m2 stjälpt ved (ca 9 m3 travad ved). I gengäld har stacken fått torka två år när det är dags för nästa eldningssäsong.

Basen är ovalformad, ca 1,8 i diameter. Under höst och vår är taket täckt med en presenning men inte sidorna. Den står fritt på gräsmattan för att torka i vinden och solen till vintern 2012. Det första varvet lutar inåt för att bli stadigare. Vedträna är vända med barken neråt för snabbare uttorkning. På toppen är allt tvärtom, det översta lagret lutar utåt med barken neråt för att regnet ska rinna.





Ca 2,5 m3 travad askved i en 1 meter hög stack

Ca 6,5 m3 travad ved

8 maj, 2012
miljöanpassat byggande & boende
1 kommentar


Det som återstår av förra årets vedleverans förutom vedstacken utomhus (0,4 m3 i vedställningen och ca 2,5 m3 i vedstacken)

I år köpte vi ved till nästa års uppvärmningssäsong av Lundaved i Torna Hällestad. Priset är 490 kr per m3 stjälpt mått för askved. 10 m3 landade på uppfarten i mitten av april och allt är staplat sedan en vecka. Enligt energiberäkningen är bränsleåtgången uppskattad till 6–6,5 m3 travad blandved. Enligt Energimyndigheten kan man räkna med att 1 m3 travad blandved innehåller 1300 kWh. Under den senaste uppvärmningssäsongen gick det åt ca 4,5 m3. Men askved har ett högre energiinnehåll än blandved. Vi har även eldat en del med briketter.


Årets leverans med ca 6,5 m3 som staplats på fram- och baksidan av förrådet

Studiebesök för blivande lantmätare

7 maj, 2012
miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar


Jag är imponerad av kursinnehållet i Hållbart byggande 12 poäng som blivande lantmätare läser termin 2 på LTH. I kursen ingår både husbyggnadsteknik och miljökunskap. Man kombinerar teori med praktiska beräkningsexempel där studenterna utgår från ett egenritat småhus. Den här typen av kurs med integrerad kunskap om miljöpåverkan kopplad till byggande och brukande borde vara obligatorisk på Arkitektskolan. Sista programpunkten på deras obligatoriska studieresa var en kort rundtur i Villa Trift 3.0 Skördevägen 20. Kul att visa huset för så intresserade och ambitiösa studenter.

Transparenta solskydd av ETFE och kväve i Media TIC

13 april, 2012
miljöanpassat byggande & boende
1 kommentar


Luftfyllda solskydd av ETFE (ethylen tetrafluorethylen) som en extra hud utanpå stålskelettet

Media TIC i Barcelona är en 38 meter hög kubisk byggnad med säregen exteriör i 9 våningar. Jag har aldrig sett något liknande. Ihåliga kuddar av plast täcker en ljusgrön stålkonstruktion som fylls med kvävgas och fungerar som solskydd för att minska behovet av aktiv kylning.


På sydvästfasaden till vänster fylls de vertikala plastkanalerna av kvävgas. Sydöstfasaden till höger är täckt av luftfyllda plastlinser eller plastkuddar. En kudde innehåller tre lager plast och två fack som reglerar solljusinsläppet. Det innersta plastlagret i den trekantsformade plastkudden är helt genomskinlig, mellanlagret och det yttersta lagret har både genomskinliga och halvgenomskinliga partier. Beroende på vilket fack som är luftfyllt blir hela plastbubblan helt eller halvt transparent

Alla fasader har olika uttryck och utformade med hänsyn till väderstrecken och behovet av solskydd. När solskyddsfunktionen med kvävgas är aktiverad är solfaktorn så låg som 0,10, dvs endast 10 % av solvärmen passerar. En mellangrå screenmarkis har ungefär samma solfaktor. Tyvärr såg jag bara byggnaden från utsidan eftersom verksamheten hade påskstängt. Media TIC innehåller både kontor och publika undervisningslokaler. Nästa gång jag är på besök är det förhoppningsvis möjligt att uppleva byggnaden inifrån och se ut genom plastbubblorna. Adressen är korsningen Sancho de Àvila och Roc Boronat. Absolut värt ett besök om man är intresserad av det senaste inom hållbart byggande!

Jag hittar inga uppmätta eller beräknade siffror för energi- och miljöprestandan men vill ändå nämna några av projektets miljöanpassningsåtgärder (källa BZFC, dvs konsortiet som är exploatör i utvecklingsområdet):
– 20 % lägre kostnader för kylning tak vare solfiltret av ETFE,
– yttre solskydd i fasaden av ETFE, 2 500 m2, i kombination med områdets närkyla,
– solcellsmoduler och terrass på taket,
– regnvatteninsamling.

Byggnadsfakta
Byggnadshöjd: 38 m
Byggnadsarea: 16 000 m2 ovan mark i nio våningar och 7 100 m2 med 200 p-platser under mark
Lokalyta: 14 000 m2
Användning: undervisningslokaler och kontor

Filterbyte vid dagjämning

21 mars, 2012
miljöanpassat byggande & boende
2 kommentarer

Energimyndigheten och Boverkets enkätundersökning bland 110 småhusägare som har mekaniskt styrd till- och frånluft med värmeåtervinning (FTX-ventilation) visar att 1 av 10 småhusägare aldrig har bytt filter.  Tillverkarna rekommenderar filterbyte 1 till 4 gånger per år beroende på filtertyp. Även husets läge påverkar behovet av filterbyte, dvs hur utsatt man är för trafikföroreningar. Påsfilter behöver bytas mer sällan.


Från vänster: frånluftsfilter med all smuts inifrån huset och uteluftsfiltret som avskiljer partiklar utifrån

I FTX-aggregatet i Villa Trift 3.0 finns två planfilter som byts vid varje dagjämning, dvs fyra gånger per år. De är lika smutsiga varje gång, sommar som vinter. Jag är mycket nöjd med placeringen av vårt aggregat i tvättstugan. I 40 % av husen som undersöktes i enkätundersökningen finns FTX-aggregatet på kallvinden. Men då är aggregatet inte lika lättåtkomligt och risken är att man slarvar med byte av filter. Vår ända miss vid monteringen av det vägghängda FTX-aggregatet var att limma smala gummilisterna längs kanterna på baksidan istället för en heltäckande ljuddämpande matta. Jag minns tydligt dagen när aggregatet skulle monteras av byggentreprenören någon gång i april 2010. Jag hade diskuterat frågan om behovet av en ljuddämpande matta med både entreprenören och tillverkaren som båda tyckte att det var onödigt. Men i sista stund fick jag panik, cyklade iväg till Eksands och fick ta vad som fanns hemma i butiken. En del tillverkare levererar en matta tillsammans med aggregatet och det borde vara standard enligt en ljudkänslig person som jag. Kanske överdrivet ljudkänslig, de flesta besökare reagerar inte alls på ljudet som fortplantar sig i lättbetongväggen bakom aggregatet.



Foton från montaget av FTX-aggregatet i maj 2010. Passade på att ta foton på aggregatet insida medan den fortfarande var synlig (eftervärmebatteriet och temperaturgivaren i tilluftskanalen)