Är du intresserad av ljusmiljöer hos äldre och belysningstips för äldre (och andra)? Lyssna i så fall på det senaste avsnittet ”Bättre belysning för äldre” (31 min) i Belysningspodden. I november blev jag inbjuden till ett samtal med Mikael Castanius (VD för Belysningsbranschen) som bland annat ville veta mer om filmprojektet ”Ljus-cook-along för äldre” – producerad av VyFilm med manus av mig.
miljöanpassat byggande & boende
Varför göra en ”Ljus-cook-along för äldre”?
Fortsättning på föregående inlägg.

I kokkonsten finns fem grundsmaker som kockar arbetar med när de komponerar maträtter – sött, salt, surt, beskt och umami. Inom ljusplanering kan vi förenklat arbeta med: styrka (om ljuset är starkt eller svagt), färg (både ljusets färgton och hur färger på ytor återges), spridning (om ljuset är spritt eller samlat), riktning (om ljuset träffar ytorna direkt eller efter återstrålning från en annan yta) och slutligen skuggor (som kan vara hårda, mjuka eller saknas)
Producenten Nicholas frågade mig om hur jag fick idén att göra en ”Ljus-cook-along för äldre”. Jag förklarade att en vanlig inställning bland deltagarna (70+) i mina forskningsprojekt är att det här med belysning är lite för tekniskt samtidigt som man tycker att det är svårt att välja ljuskällor i affären.
Ett sätt att ändra attityd till belysning kan vara att hämta inspiration från matlagningsvärlden för att ljusplanering i hemmet ska bli mer lättillgänglig och mindre teknisk. Det behöver inte vara konstigare än att tillaga en måltid men det krävs att man vågar pröva. Ljus är lika viktigt för hälsan som mat – och kan vara lika rolig att ”tillaga”. Men det handlar inte bara om ljusstyrka och kaloriinnehåll. Både ljus och mat har flera dimensioner som jag hoppas ska framgå när tittaren och jag har tillagat en god och hälsosam ljusmiljö tillsammans.
Vem vänder sig filmen till? Målgruppen är i första hand äldre eftersom naturliga förändringar i ögat påverkar upplevelsen av ljus och många äldre tillbringar mer tid inomhus. Därmed blir belysningen i hemmet ännu viktigare för mående och seende men belysningen är kanske inte anpassad för de ändrade behoven.
Vad kommer man att kunna efter att ha sett filmen? Man kommer att kunna jämföra ljuskällor och experimentera med sin ljusmiljö, och ”tillreda den efter eget recept” med hjälp av några ”grundingredienser” som jag demonstrerar i filmen.
PS Vad är en ”cook-along”? I matlagningskonsten förekommer cook-along allt mer i olika medier. Som deltagare i en cook-along kan man delta fysiskt eller på distans via TV eller YouTube. Poängen med cook-along är att man lagar maten själv men följer en kock. När matlagningen är klar tar måltiden vid.
Konventionell men bättre belysningslösning i tvättstugan
När Roger (elektrikern från Elektrolanz) ändå var här för att fixa en takdosa som efter 15 år lossnat i vardagsrummet bad vi honom montera ny belysning i tvättstugan. Här satt nämligen ett uttröttat lysrör– från 2010 när huset byggdes – som börjat flimra och vi därför sällan använde. Det var den gamla sorten med gasurladdningslampa som innehåller kvicksilver och som fasades ut i augusti 2023. (Användningen av substansen kvicksilver har varit generellt förbjuden i Sverige sedan 2009 men t ex ljuskällor var undantagna från förbudet tills augusti 2023.) Och vilka är då alternativen för en privatperson när det är dags för en övergång från gammal till ny ljusteknik?
Vi följde elektrikerns råd att istället för ersättningslampa välja att ersätta hela den befintliga ljusarmaturen med en ny LED-armatur som ska leva mycket längre med fortsatt högt ljusutbyte. Enligt tillverkaren ska det dessutom gå att enbart byta den inre plåten med ljuskälla och elektronik (LED-insatsen) och behålla armaturen. Vi vill ju inte behöva borra nya hål i taket nästa gång det är dags för byte. Håller tillverkaren vad de lovar handlar det om minst 50 000 timmars lystid. Läs mer i tidningen Ljuskultur om olika alternativ.
Hur blev det? Vi valde kallare och mer dagsljuslik belysning (färgtemperatur 4000K). Det opala bländskyddet kastar sitt bländfria ljus åt alla håll, även i taket (vilket minskar kontrasten mellan tak och ljuskälla). Tvättstugan fullkomligt badar i ljus. Ljusflödet drygt 4000 lumen, vilket kan jämföras med en vanlig LED-ljuskälla med E27 sockel som vanligtvis ger 800 lumen i en takarmatur. Effekten har mer än halverats och det är dessutom ett nöje att knäppa på belysningen som tänder direkt!
Slutsats: Nu funkar tvättstugan som en sluss på mer än ett sätt – dels som en luftsluss mellan utomhusklimatet och vardagsrummet innanför tvättstugan, dels som en ljus-sluss mellan den dunklare ljusmiljön i vardagsrummet och dagsljuset utomhus. En dag som denna med mulen himmel och tänd inomhusbelysning är det ca 60 lx i vardagsrummet, tio gånger högre belysningsstyrka i tvättstugan och 100 gånger högre styrka utomhus jämfört med vardagsrummet. Och det blir ännu bättre – vittvätten ser ännu vitare ut när man plockar ut den från tvättmaskinen!
Nytt ljus från dubbelt så effektiva ljuskällor

På bilderna syns Osram Dulux Mini Twist 12W, 660 lm, CFL (55 lm/W) som blir ersatt av LED, E27, klot, opal, 4000K, 4,7 W, 470 lm (100 lm/W)
Idag hamnade hemmets sista lågenergilampa i kärlet för återvinning/farligt avfall (pga kvicksilverinnehållet) efter sex år i köksarmaturer som varit tända dagligen i minst en timma, dvs totalt drygt 2000 timmar. Livslängden blev alltså avsevärt mindre än tillverkarnas utlovade 10 000 timmar. Nu blir det LED-lampor med samma vita ”dagsljus” (4000 Kelvin) men som är dubbelt så effektiva (100 lumen/W istället för 55 lumen/Watt).
När vi byggde huset 2010 var de flesta ljusarmaturerna bestyckade med lågenergilampor (eller lysrörslampor som de också kallas). Men vi investerade dessutom i några LED-lampor från Philips som på den tiden kostade runt 500 kr/st. De lyser fortfarande. En förklaring är kanske att denna tidiga LED-modell utrustades med rejäla kylflänsar av metall som säkert förbättrar den tekniska livslängden.
I tvättstugans tak sitter husets enda lysrör (som sällan används). Men snart har även denna ljuskälla lyst för sista gången. Då är frågan om det finns någon lämplig ersättare med lysdioder eller om hela armaturen måste kasseras.
Lysande nerpendlad keramik (forts)
Fortsättning på föregående inlägg.

Förutom miljöfördelar och bättre funktion är ljuset från armaturmodellen visuellt trivsam (dvs bländfri) när den är tänd
Varför byta de tidigare pendelarmaturerna över matbordet (modellen Lens från tillverkaren Zero) till Ceramic Pendant från Moebe? Den viktigaste anledningen var att jag tröttnade på att byta LED-ljuskällor nästan vartannat år. Jag är ganska säker på att den tidigare armaturens slutna design (Lens) med en instängd LED-ljuskälla förkortade ljuskällans livslängd avsevärt. Även LED alstrar värme som måste ledas och ventileras bort. Om omgivningstemperaturen blir för hög försämras LED-ljuskällan snabbare.
Jag förväntar mig att ljuskällans tekniska livslängd bli längre i den nya armaturmodellen (Ceramic Pendant) eftersom värmen som alstras kan ta sig ut både uppåt och neråt genom springan upptill i armaturen och ljusöppningen nertill. Nu finns kanske förutsättningen för att ljuskällan ska brinna de uppskattade 15 000 timmarna och att den håller mer är ett par år.

Armaturen av keramik är tillräckligt hög för att dölja en normalstor LED-lampa så att ljuskällan inte hamnar i synfältet
Både höjden över bordsytan och storleken på armaturens öppning påverkar ljusets spridning och styrka. Avståndet från bordsytan till nederkant ljusarmatur är detsamma som tidigare – 55 cm. Diametern på armaturens ljusöppning är 23 cm (Lens diameter var 18 cm). Med en större öppning nertill sprids ljuset över en större yta.
När jag mäter ljusstyrkans tre olika nivåer på bordskanten under ljusarmaturen är den 50/100/300 lux (Lens lilla klotlampa gav max ca 100 lux). Den rymliga utformningen ger plats för en normalstor LED-lampa istället för en mindre klot-lampa som i Lens. Den nya armaturmodellen går dessutom att vinkla lite mer mot boksidorna på matbordet (utan risk för bländning) och ger därmed högre ljusstyrka. En sådan funktion är särskilt värdefull om man har äldre ögon och sitter länge och läser vid bordet. Armaturmodellen är ett bra exempel på både lekfull och funktionell design som dessutom sparar energi och miljö.
Lysande nerpendlad keramik

Tre favoritkomponenter inom belysningsteknik för hemmabruk: LED-lampan, inbyggd 3-stegsdimmer (man klickar på den vanliga strömbrytaren en, två eller tre gånger för att få önskad ljusstyrka/färgtemperatur) och en optimal lampkopp för takmontage
Om jag skulle välja tre saker som drastiskt förändrat möjligheten till funktionell, trivsam och hälsosam hembelysning (som dessutom är energieffektiv) så är det: 1) LED-lampan med ”vitt ljus”, 2) klick-dimbara lampor och 3) lampkoppen CableCup Mini. Det handlar med andra ord om ljuskällan, styrningen och estetiska aspekter på upphängningen.
LED-lampan (eller lysdioder) med det ”vita ljuset” är en ljuskälla som bygger på halvledarteknik istället för glödande tråd (t ex volfram eller koltråd). Lysdioden, som uppfanns för 100 år sedan, blev kommersiellt tillgänglig först på 1960-talet men endast med rött färgspektrum och svagt ljus.
Det dröjde till slutet av 1980-talet innan lysdioden med blått spektrum utvecklades. Om blått ljus från en lysdiod passerar ett gult lyspulverskikt ger LED-lampan ett vitt ljus, en uppfinning som gav Akasaki, Amano och Nakamura Nobelpriset i fysik 2014. Fördelen med den nya tidens LED-teknik är att den är ljusstark och ger ett energieffektivt vitt ljus. Nya tidens LED-lampa för hemmabruk går lättare att variera vad gäller intensitet och ljusfärg (från varmvitt till kallvitt). Med klickbar dimmerfunktion som integrerats i ljuskällan kan även vi som saknar steglös dimmer i väggströmbrytaren reglera ljuset efter aktivitet och personliga behov.

Klick-dimbara LED-lampor i nya pendelarmaturer. I bilden till vänster och i mitten visas två av tre ljusstyrkor och två av tre färgtemperaturer (10 resp 100% av 806 lumen och 2200 resp 2700 Kelvin). I bilden till höger syns den finurliga lampkoppen som döljer överbliven sladd och lampkrok
Men det är helheten som räknas. En ljusarmatur ska dessutom vara estetiskt tilltalande när den är släckt såväl som tänd. Hur många har till exempel en lampkopp i taket som inte riktigt klarar sitt jobb, det vill säga att dölja lampkrok, lampkontakt och extra lampkabel? Jag blev tipsad om en genialisk uppfinning i mjuk silikon som är lätt att montera och sluter tätt mot taket – CableCup (som finns i olika storlekar). De nyinköpta pendellamporna över matbordet med CableCup Mini i taket var en ren fröjd att sätta upp. Men varför byta de tidigare pendelarmaturerna Lens från Zero till Ceramic Pendant från Moebe? Mer om de nyuppsatta flexibla ljusarmaturerna i keramik kommer i nästa inlägg …
Färgstarkt och laddat på CC

På Copenhagen Contemporary pågår just nu (fram till augusti) en mycket sevärd utställning med flera ”lager” av konstären Kapwani Kiwanga. Elementen är ljus, färg och material från naturen som sand, sisalfiber, plantor och papper. Utställningen är estetiskt kraftfull och laddad med politiska budskap om sociala orättvisor och maktskillnader. I ett av rummen finns till exempel två versioner av påfågelblomman gjord i papper mot en bakgrund av solgula väggar. Blomman, som ansågs kunna framkalla abort, kan betraktas som en symbol för självbestämmande bland de som levde i slaveri i Surinam. Men de olika installationerna visar också hur den gestaltade miljön påverkar våra sinnen när vi rör oss i rummet.
Energi och vatten
Nu är kommande uppvärmningssäsong säkrad med 6 m3 staplad askved i carporten. I samma veva kom VA Syds anlitade utförare och bytte vattenmätaren. VA Syd byter mätarna i alla hushåll mot nya som kan fjärravläsas (som det inte stod ett ord om i deras information inför bytet). Batteriet ska hålla 16 år enligt installatören.
För att komma åt vattenmätaren behöver vi lyfta bort en platsbyggd ”låda”. ”Lådan” döljer vattenmätaren och alla fördelningsrör för husets vatten- och värmesystem. Enligt installatören måste avstängningsventilerna på båda sidor om vattenmätaren motioneras en gång per år. Det har hittills bara hänt någon enstaka gång på 14 år och det märktes – de satt hårt och var svåra att stänga. Från och med nu gäller nya rutiner och årlig inspektion. Man vill inte ha ventiler som kärvar om det blir en läcka i vattensystemet och vattnet måste stängas av.
Polismyndighet säkerställer hälsosam vistelse i sina celler men Boverket låter bli
Fortsättning på tidigare inlägg.
Om några dagar går yttrandetiden ut för extraremissen från Boverket med förslag till ändrade byggregler som kan ge mycket negativa konsekvenser för hälsa och mående i framtidens bostäder – till exempel bostadsrum utan solljus, direkt dagsljus och utblick. Dessutom riskerar bostadsrum få en lägre rumshöjd än 2,40 meter.
Boverket föreslår att flera av dagens råd och krav i byggreglerna ska tas bort – minimikrav som till och med polismyndigheten ser som en självklarhet i polishusets celler. I förordningen om utformningen av häkten och polisarrester (2014:1108) står det att ett förvaringsrum (det vill säga en cell) ska ha en golvyta på minst 6 kvadratmeter. Rummets kubikinnehåll ska vara minst 15 kubikmeter och rumshöjden minst 2,40 meter. Rummet ska vara försett med fönster så att det får tillräckligt med dagsljus. Det ska dessutom vara utrustat med anordning som medger reglering av ljusinsläpp.
Hur kommer det sig att en myndighet (polisen) värnar personers hälsa och säkrar en acceptabel miniminivå medan en annan (Boverket) vill överlämna ansvar och detaljreglering till byggbranschen?
Boverket måste reglera så att alla bostadsrum utformas för hälsosam vistelse
Fortsättning på tidigare inlägg.
Ett av Boverkets argument för de föreslagna förenklade byggreglerna är att mindre detaljstyrning kan stimulera innovation och att byggbranschen på egen hand kan ta fram standarder. ”Branschregler Säker vatteninstallation” är ett sådant exempel som installatörer måste följa men denna standard gäller framför allt utförandeskedet i byggandet.
Man kan fråga sig vad som låg bakom dessa branschregler som lanserades 2006. Försäkringsbolagen och dåvarande Smittskyddsinstitutet drev på utvecklingen av standarden för att minska risken för vattenskador och legionellatillväxt. Att spåra direkta orsaker till vattenskador behöver inte vara komplicerat. Det kan till exempel handla om otäta skarvar. Branschstandarden innehåller därför lösningar för att motverka olika typer av skador och upptäcka läckor, till exempel genom användning av rör-i rör-system och skvallerrör.
Rör med stillastående vatten kan öka förekomsten av legionellabakterier (som finns naturligt i vatten) och orsaka svår lunginflammation. Hög relativ fuktighet i byggnadsmaterial kan orsaka mögel som ger allergier. Det vill säga två exempel på entydiga orsakssamband.
Men hur ska branschen komma fram till gemensamma standarder för designskedet? Vissa designelement, som kan påverka hälsan negativt på sikt, är inte alltid lätta att direkt koppla till ett visst hälsoutfall och därtill kopplade sjukvårdskostnader eller sjukskrivningstal.
I Boverkets förslag till nya byggregler är risken att rum i framtida bostäder kommer att sakna dagsljus och utblick samt få lägre rumshöjd än 2,40 m. Och rum utan dagsljus och utblick kan påverka både mental och fysisk hälsa utan att man söker sjukvård, sjukskriver sig eller utnyttjar privata sjukförsäkringar. Till skillnad från vattenskador är det svårare att räkna med att försäkringsbolag ska driva på hälsorelaterade designlösningar. I slutändan får det allmänna betala priset för sämre folkhälsa och då borde det allmänna följaktligen ställa krav för att motverka ohälsa. Det är alltså mycket olyckligt om de föreslagna byggreglerna skulle gå igenom.









