arkiv

mätning & uppföljning

Härom veckan kom ett brev från Gar-Bo med information och erbjudande om en frivillig garantibesiktning eller tvåårsbesiktning. Priset för en besiktning av ett hus i vår storlek och prisklass är 7 600 kr (priset följer försäkringssumman i byggfelsförsäkringen). Vid besiktningstillfället undersöks vilka fel som inträffat under reklamationstiden, dvs två år från godkänd slutbesiktningen. Men en garantibesiktning känns inte nödvändig för vår del eftersom totalentreprenören och leverantörerna har varit hjälpsamma och ersatt skadade byggvaror. Entreprenören har ett lagstadgat felansvar för sina arbeten under reklamationstiden. Ansvaret omfattar enbart nya fel som har uppstått efter slutbesiktningen. Man får inte ta upp kvartstående punkter från slutbesiktningen (dessa fel ska i bästa fall redan vara åtgärdade). Det vore intressant att se statistik över hur många tvåårsfel som upptäcks och rapporteras i nybyggda hus.


Skadad originaldörr till vänster och ny dörr med mer rundad glasningslist till höger

Ett av våra anmälda fel var en av ytterdörrarna som leverantören Dooria ersatte förra veckan. Anledningen var en fuktskada som orsakat sprickbildning i färgen pga glasningslistens utformning. Den nya dörren har produktutvecklats och listen har bland annat fått en mer avrinningsvänlig profil som hindrar vattnet från att står kvar. Därför är det bra att påpeka fel och dålig funktionalitet för tillverkarna. Det handlar om hänsyn till både miljön och kommande kunder som ska slippa samma. Kvalitetsbrister och dåliga produkter bidrar till onödig resursförbrukning, utsläpp i samband med tillverkningen och meningslöst avfall. Tack Dooria!

Andra åtgärdade mindre fel under tvåårstiden:
– plusflödesventiler i sparblandare som inte återfjädrar (åtgärd: ny fjäder och gängtejp runt spännskruven för bättre återfjädring)
– limmad dörrtröskel som spruckigt pga av rörelser i parkettgolvet (åtgärd: montage med skruv istället för lim)
– svårstängd förrådsdörr (åtgärd: dörrbladet hyvlades ner några mm)
– tryckkolv som fastnat i två st ASSA C2002 (Åtgärd: byte till nya lås men samma modell)
– ringknapp som slutade fungera pga av fuktinträngning (mjukfog vid mellan vägg och knapp)

I slutet av maj är det två år sedan inflyttning i Villa Trift 3.0. Sammanfattningsvis har vi bara råkat ut för mindre fel de första två åren och haft tur med leverantörerna som tagit sitt ansvar. Det är skönt att t ex ha sluppit allvarliga brister och fel i radiatorsystemet och energianläggningen.

Igår var det dags för den återkommande månadsvisa avläsningen. Att regelbundet läsa av mätare och anteckna mätvärden är helt nödvändigt de första åren i ett nybyggt hus. Avläsningen behövs för att ha tillräckliga underlag för energideklarationen som ska göras senast inom 24 månader efter att byggnaden tagits i bruk. Avläsningen är också ett enkelt sätt att kontrollera att all teknik fungerar som förväntat. En onormalt hög förbrukning kan t ex bero på en trasig elpatron, droppande utomhuskran eller onödig användning av torktumlaren.

undermätare fastighetsel, FTX-mätare, drifttid cirkulationspump till solkretsen, vattenmätare
Från vänster till höger: Undermätare till fastighetsel, mätare i uttaget till FTX-aggregatet, drifttid i timmar för cirkulationspump till solkretsen, vattenmätare

I Villa Trift 3.0 läser vi av vattenförbrukningen, solfångarens drifttid, ventilationsaggregatets elförbrukning och total elförbrukning samt separat förbrukning av elenergi för drift av cirkulationspumpar, elvärmare och ventilation (så kallad fastighetsel). I nybyggda hus finns krav sedan 2006 att fastighetsel ska kunna avläsas separat. Fastighetsel, uppvärmning och tappvarmvatten ingår nämligen i byggnadens specifika energianvändning som ska redovisas i energideklarationen. I de senaste byggreglerna (2012) är tillåten energianvändning för nybyggda bostäder i södra Sverige med annat uppvärmningssätt än el 90 kWh/m2 år. När Villa Trift 3.0 byggdes 2010 fick användningen uppgå till högst 110 kWh/m2 år. För eluppvärmda bostäder gäller 55 kWh/m2 år.

Vår energibesiktning är bokad 3 maj. Då har det gått 23 månader sedan vi flyttade in i huset. I helgen sammanställde jag energistatistiken så här långt för det andra boendeåret. Det är klokt att vänta med energideklarationen till det andra boendeåret för att driften ska vara så normal som möjligt och för att huset har hunnit torka ut. Ett lättbetonghus innehåller en hel del byggfukt som försämrar isoleringsförmågan i väggarna. Det första boendeåret behövs dessutom ofta en intrimning av energisystemet för att det ska fungera optimalt och energieffektivt.


Mitt excel-ark med summerade avlästa värden ger en bra överblick över våra energivanor och husets energiprestanda. Men värdena ska normalårskorrigeras (den senaste vintern var ju ganska mild) och korrigeras för avvikelse från projekterat brukande (om t ex innetemperaturen och varmvattenanvändningen inte överensstämmer med antagna värden i energiberäkningen). I maj när huset energibesiktigas av en certifierad energiexpert vet vi om uppmätta värden stämmer med beräknade värden och om Villa Trift 3.0 kan behålla sitt GULD på energiområdet enligt systemet Miljöbyggnad.


OSB-skivor i Villa Trift 3.0 som innehåller formaldehydfritt lim

I dagens inlägg redovisar jag de samlade provsvaren från innemiljömätningarna i Villa Trift 3.0. Alla värden är genomgående långt under riktvärden eller rekommenderade maxvärden vilket tyder på en bra luftkvalitet. En del ämnen kommer dessutom att avklinga med åren.

Jag har genomfört samma mätningar som Boverket i den rikstäckande undersökningen BETSI. Under åren 2007-2008 undersöktes den tekniska statusen i 1 800 byggnader i 30 av landets kommuner genom besiktningar, mätningar och boendeenkäter. Läs mer i Boverkets rapport Teknisk status i den svenska bebyggelsen – resultat från projektet BETSI (2010). Följande ämnen – flyktiga organiska ämnen, formaldehyd, kvävedioxider, radon – anses påverka hälsan men sambandet mellan ohälsa och en del av ämnena är inte helt fastställda. Så här står det i inledningen i Kriterier för sunda byggnader och material, Boverket (1998): ”Eftersom kunskapen är ofullständig om hur människan påverkas är också kriterierna för god innemiljö svåra att formulera. Där kunskap finns ska den styra kriterierna, i övriga fall måste man göra egna bedömningar.”

Trots att sambandet mellan innemiljö och hälsa är komplexa finns det anledning att undersöka en del ämnen. Två av ämnena, radon och NO2, måste dessutom mätas för att verifiera projekterade värden enligt systemet Miljöbyggnad.


För nya läsare kommer här en kort repetition av utsläppskällor och hälsoeffekter kopplade till de undersökta ämnena (källa Boverkets besiktningsrapport för besiktigade hus i BETSI):

TVOC (Total Volatile Organic Compunds). I den totala mängden flyktiga organiska ämnen ingår hundratals ämnen. TVOC är en indikator på mängden kemiska ämnen som avges till inomhusluften från bland annat byggnadsmaterial, möbler, rengöringsprodukter och ämnen som kommer in i bostaden med uteluften. För närvarande finns ingen direkt hälsomässig koppling till begreppet TVOC även om en del av de ingående ämnena är harmlösa kan andra vara skadliga för hälsan.

Formaldehyd är också ett flyktigt organiskt ämne som mäts separat. Ämnet avges till luften från träbaserade limmade skivmaterial som t ex spånskivor, träfiberskivor (sk MDF) och plywood. Andra utsläppskällor är tobaksrök, trafikavgaser och annan förbränning av organiskt material. Ämnet irriterar ögon, näsa och slemhinnor.

NO2 (kvävedioxider) bildas vid förbränning i höga temperaturer. Utsläppskällorna är trafiken och värmepannor för uppvärmning men även gasspisar. Höga värden ökar risken för astma och andra luftvägssymptom.

Radon är en luktlös gas som bildas när radonhaltigt material i byggnaden eller i marken sönderfaller. Radon kan även finnas i tappvattnet. Ämnet når lungorna via inandningsluften och kan bidra till cancer.

Jag har dessutom uppgett värdet för bensen som ingår i TVOC eftersom bensen i likhet med NO2 är en indikator för trafikens påverkan på inneluften. Bensen ingår i bensin men bildas även vid vedförbränning. Ämnet är cancerframkallande.


Gavelspetsen med det centrala uteluftintaget i Villa Trift 3.0. På taket ligger fotokatalytiska takpannor av betong, ClimaLife, som renar luften

Att mäta är att veta. Men det känns skönt att äntligen ha avslutat det utökade mätprojektet i Villa Trift 3.0. Glöm förresten inte att släcka ljuset imorgon mellan 20.30 och 21.30 under Earth Hour – världens största miljömanifestation.

I dagens inlägg redovisas den sista innemiljömätningen i Villa Trift 3.0 och nästa vecka publicerar jag en sammanställning över alla ämnen som kontrollerats.

Klassningssystemet Miljöbyggnad ställer krav på mätning av kvävedioxidhalten (NO2) i inomhusluften för att verifiera om byggnaden lever upp till projekterade värden. Läs mer i tidigare inlägg om NO2-mätningar i Villa Trift 3.0. De största källorna till kvävedioxidutsläpp är trafiken och sjöfarten. För vår del handlar det om utsläpp från fordonstrafiken som passerar 50 meter från huset på Norra Ringen (drygt 16 000 fordon per dygn). Tack vare katalysatorn har utsläppen från personbilar minskat sedan slutet på 80-talet när katalytisk rening blev obligatorisk i nya bilar. Gröna bilister skriver en del om miljöproblem kopplade till biltrafiken. Men det finns fortfarande äldre bilmodeller och tunga dieselfordon som saknar rening.


Villa Trift 3.0 är det snedställda huset längst i norr på Skördevägen, 50 meter från Norra Ringen och 40 meter från järnvägsspåret (foto Jenny Sandgren)

I nya byggnader kan man trots närheten till trafikerade vägar minska inomhusnivåerna av hälsofarliga kvävedioxider genom valet av ventilationssystem och placeringen av uteluftsintaget. Mer om detta finns i tidigare inlägg om mätning av VOC (flyktiga organiska ämnen).

En annan åtgärd är att låta taket rena luften innan den når uteluftsintaget. Det finns provningsprotokoll från tester genomförda av Techniche Chemie vid universitetet i Hannover som styrker takpannornas förmåga att bryta ner luftföroreningar, upp till 70 % reduktion utan direkt solljus och 90 % reduktion i sol. Men det finns än så länge inga bevis för att taket kan bidra till en renare luft inomhus. (Provningsprotokollet kan laddas ner från http://www.profile.dk som levererar takpannorna ClimaLife.)

Därför genomförde jag ett eget amatörmässigt experiment för att se om det blev en markant skillnad mellan utomhus- och inomhusvärdena. Filtren i ventilationsaggregatet avskiljer enbart partiklar och inte gasformiga föroreningar som NO2. Teoretiskt borde nivåerna vara ganska lika såvida inte takpannorna reducerar halten NO2 innan den når uteluftsintaget. Två diffusionsprovtagare mätte NO2-halten utomhus under januari månad. Jag rådgjorde med analyslabbet i Umeå om en lämplig placering av utomhusprovtagarna. Den ena placerades 2,8 m över marknivån i den vanligaste vindriktningen och en på läsidan 3,7 m över marknivå. Två provtagare placerades även inomhus i kontoret och i föräldrarsovrummet. Så här blev mätresultatet:
Utomhusvärden: 14,1 och 13,0 mikrogram/m3
Inomhusvärden: 8,6 och 8,3 mikrogram/m3

Jag trodde att resultatet entydigt speglade takpannornas luftrenande effekt. Mitt amatörmässiga researcharbete om luftföroreningar inomhus och utomhus har lärt mig att många föroreningar ofta är mer koncentrerade inomhus än utomhus.

Vilken analys gjorde då labbet av provsvaren och vilken slutsats drog de av skillnaden mellan utomhus- och inomhusvärden? Labbet menar utomhusvärdena representerar aktuell trafikrelaterad halt medan inomhusvärdena är jämviktshalter över en längre tid. Sambandet mellan inomhushalter och utomhushalter är komplext, beror på många olika faktorer och varierar mellan ämnen och olika förhållanden. Det krävs en mycket större studie under kontrollerade förhållanden för att fastställa om mina takpannor har en renande effekt på inneluften!

Jag är i alla fall glad för att vi har så låga värden inomhus med tanke på närheten till en trafikerad led. Värdet på uteplatsen, 14,1 mikrogram/m3, är också tillfredsställande lågt, dvs halten understiger 20 mikrogram/m3 som är gränsvärdet i det nationella miljömålet Frisk luft. På sommaren när man tillbringar mer tid utomhus är dessutom värdena lägre eftersom solen är framme fler timmar och sänker NO2-halten i luften. Apropå ljus och sol, glöm inte övergången till sommartid med sköna ljusa kvällar!

Ett av verifieringskraven i klassningssystemet Miljöbyggnad är mätning av radonhalten i inomhusluften i den färdiga byggnaden. Det är det högsta uppmätta värdet och inte årsmedelvärdet som avgör klass. Villa Trift 3.0 får behålla sitt Guld för indikator nr 6 Radonhalt eftersom radonhalten i båda rummen var mindre än 20 Bq/m3. I ett 1-planshus mäter man i två vistelserum, t ex sovrum och vardagsrum. Årsmedelvärdet beräknades till mindre än 30 Bq/m3 av laboratoriet Landauer Nordic. Kriterierna för Guld är att radonhalten ska vara mindre eller lika med 50 Bq/m3. 51–100 Bq/m3 ger Silver och 101–200 ger Brons. Läs mer om orsakerna till radon i byggnader och åtgärder för att minska halten inomhus i tidigare inlägg.


Detektorerna i vardagsrummet och i ett av sovrummen var uppsatta under ca fyra månader från 2011-11-05 till 2012-02-29

I nya byggnader och vid renovering av byggnader kan halten av TVOC (totala halten av flyktiga organiska ämnen) och formaldehyd minskas genom att använda emissionstestade material och färger, undvika att limma golvmaterial och välja skivor som avger mindre formaldehyd. När det gäller formaldehyd är utsläppskällorna fler inomhus än utomhus. Men det finns andra flyktiga organiska ämnen som t ex bensen som kommer in i husen med trafikavgaserna utifrån. Utomhuskällorna kan påverka placeringen av det centrala uteluftsintaget i hus med mekanisk till- och frånluft. Närheten till trafikerade vägar gör det kanske olämpligt att välja ett ventilationssystem med enbart mekanisk frånluft. Ett frånluftssystem har flera uteluftsventiler i fasaden, ett till varje sovrum och till vardagsrummet, som drar in förorenad uteluft. Ventilerna kan kompletteras med partikelfilter men filtren avskiljer enbart partiklar och inte gasformiga föreningar.


Norrsidan som vetter mot Norra Ringen med över 16 000 fordon per dygn. Med dettta utsatta läge passar ett centralt uteluftsintag på gaveln bättre än väggventiler i fasad till varje sovrum som släpper in ljud och föroreningar

Villa Trift 3.0 har ett mekaniskt till- och frånluftssystem med värmeåtervinning, dvs ett FTX-system. Huset har ett utsatt läge med tanke på trafikföroreningar eftersom Norra Ringen ligger 50 meter från byggnadens norrsida. I ett till- och frånluftssystem finns endast ett uteluftintag som sedan förgrenas i kanaler till varje sovrum och vardagsrum. Uteluftsintaget i Villa Trift 3.0 är placerat mot sydöst istället för norrsidan mot Norra Ringen. FTX-aggregatet är placerat i tvättstugan och innehåller en tilluftsfläkt, en frånluftsfläkt samt en roterande värmeväxlare. Uteluften filtreras genom ett partikelfilter som är placerat före värmeväxlaren. Frånluftsfiltret, dvs den förbrukade rumsluften som ska bytas ut, filtrerar bort smutspartiklar som har uppstått inomhus. I vårt aggregat har vi enbart F5-filter. En rekommendation är att välja ett finare uteluftsfilter (F7 istället för F5). Men ett finare filter som avskiljer ännu mindre partiklar bromsar luftflödet och kräver lite högre fläkthastighet. Risken är att fläktljudnivå från aggregatet blir högre. Ett tips är att testa olika filterklasser vid injusteringen i samband med den obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystemet när huset är inflyttningsklart.


Förbrukat uteluftsfilter (3-månaders bytesintervall enligt rekommendation från tillverkaren)


Nytt uteluftsfilter (finfilter F5 som enbart avskiljer partiklar och inte gasformiga föroreningar)

Nästa provresultat från Fenix Environmental är formaldehydhalten i Villa Trift 3.0. Mätningen gjordes under ett dygn 12 februari. Provet visar att luften innehöll 5 mikrogram/m3 vid mättillfället. Det är ett mycket lågt värde om man jämför med 100 mikrogram/m3 som är WHO:s gränsvärde för innemiljön (30-minuters medelvärde). I vissa länder inom EU rekommenderas gränsvärdet 10–50 mikrogram/m3 luft i bostäder. I Sverige är det hygieniska gränsvärdet för arbetsmiljö 600 mikrogram/m3.


OSB-skiva med formaldehydfritt lim i Villa Trift 3.0

Men hur ser den faktiska situationen ut i landets bostäder? Mina favoritrapporter sedan ett år är delrapporterna för den landsomfattande undersökningen av det svenska byggnadsbeståndet med arbetsnamnet BETSI. Här hittar man det mesta om energiprestanda, teknisk status och innemiljö i vår bostäder och lokaler. BETSI är den största undersökningen sedan ELIB-undersökningen 1993. Boverket genomförde undersökningen (enkäter, besiktningar och mätningar) i 1 800 byggnader i 30 av landets kommuner 2007–2008. I rapporten Teknisk status i den svenska bebyggelsen framgår bland annat att formaldehydnivån i småhus varierar mellan 7 och 141 mikrogram/m3. Medelvärdet för småhus är 25 mikrogram/m3. Formaldehyd i bostäder beror framför allt på att ämnet avges från skivor som innehåller karbamidlim. Men emissionen av ämnet brukar klinga av inom en femårsperiod enligt BETSI-rapporten.


Illustration till BETSI-undersökningen för Boverket av Kiran M Gerhardsson

På 70-talet var formaldehydkoncentrationen i inneluften väldigt höga. Socialstyrelsen införde gränsvärden (som numera är borttagna) för minska hälsoriskerna och tillverkare tvingades minska avgivningen från limmade träprodukter. Enligt Robin Ljungar (TMF) är karbamidlim fortfarande det vanligaste trälimmet vid tillverkningen av spånskivor, parkett eller fanering även om formaldehydhalterna har minskat. I Villa Trift 3.0 finns limmade OSB-skivor på den genomgående hjärtväggen (se tidigare inlägg). Tillverkaren använder lim utan formaldehyd. Provresultatet hade förmodligen varit högre om vi inte hade gjort ett medvetet val att avstå från traditionellt limmade OSB-kivor. Men att komma ner till noll kan vara svårt eftersom rent trä avger låga halter av formaldehyd.

Jag trivs med att arbeta i projektform, dvs med ett tidsatt uppdrag som har tydliga mål och en fastlagd budget. Många projekt missar tyvärr den viktiga uppföljningen av resultatet och erfarenhetsåterföringen till nya projekt. Detta är inte unikt för byggbranschen. Uppföljning och kunskapsspridning är en anledning till att jag bloggar. Jag vill berätta om lessons learned, både misstag och framgångar.

Provtagningarna av innemiljön är några viktiga exempel på uppföljning. Det är förstås lite läskigt att inte veta utgången när man sätter upp provtagare överallt. Nu har vi skickat in provtagningar av kvävedioxid, VOC (flyktiga kolväten), formaldehyd och radon för analys av innemiljön i Villa Trift 3.0. Klassningssystemet Miljöbyggnad kräver enbart att man mäter kvävedioxidhalten inomhus. Men för att få en mer fullständig bild av innemiljöns luftkvalitet har vi valt att komplettera med mätningar av fler ämnen som påverkar hälsan. Tänk på att vi tillbringar 90 % av vår tid inomhus och ca 65 % i våra bostäder! Nu avlöser provsvaren varandra.

Först ut är provsvaren för VOC. Utsläppskällorna till VOC har jag skrivit om i tidigare inlägg. Proverna togs med hjälp av passiva provtagare, så kallade ATD-rör under en vecka ca 1 m från innertaket mitt i sovrum 4. Analysen har gjorts av Fenix Environmental i Umeå och de redovisar dels totalhalten av lättflyktiga ämnen (TVOC), dels enskilda relevanta ämnen/ämnesgrupper i halter över 2 mikrogram/m3.


Den totala halten av lättflyktiga ämnen är 170 mikrogram/m3. Här följer några av analyslabbets kommentarer. ”Huvuddelen av TVOC är lågmolekylära alkoholer, syror, estrar, aldehyder och kolväten, med en övervikt för terpentin, speciellt limonen. Den senare ämnesgruppen kan betraktas som tämligen harmlös. En blandning av de aktuella ämnena kan lukta obehagligt och kan verka retande på luft- och andningsvägar och i vissa fall även vara sensibiliserande. Vissa av de förekommande ämnena (ftalater, glykoletrar) är hormonstörande. Dock har de aktuella ämnena sannolikt inte några negativa hälsoeffekter vid de här aktuella halterna. Ämnena avspeglar att huset är relativt nytt och halterna kommer sannolikt att klinga av efter hand.”

Labbet anser att TVOC-halter lägre än 200 mikrogram/m3 som regel tyder på en god luftmiljö med avseende på flyktiga organiska ämnen. Men WHO är mer tillåtande och anger 300 mikrogram/m3 som TVOC-riktvärde för bostäder. Labbet påpekar också att de inte kan se alla ämnen som finns i luften med den provtagningsmetod som använts.

Det som var slående i provresultatet var halten av limonen. Min gissning är att det avges från vår miljöanpassade naturhartsfärg från Tyskland som innehåller apelsinolja. Limonen har en typisk citrusdoft som var markant vid målningen och några månader efteråt. Nu känner vi ingen tydlig doft längre. Det kändes tryggt att höra att den anses vara harmlös. Svårt det där med färger. Man vill helst ha färger som består av förnybara råvaror och som dessutom inte påverkar hälsan. Anledningen till att vi valde färgen är att den är helt diffusionsöppen och enbart innehåller ämnen från växtriket. Lättbetongväggarna i Villa Trift 3.0 innehåller en hel del fukt som måste kunna torka ut. Gärna både utåt och inåt för att påskynda uttorkningen. Färgen har en mycket bra täckförmåga och är underbar att måla med. Jag ångrar inte att vi valde Auro nr 321. Men är man överkänslig mot dofter finns andra alternativ t ex Svalanmärkta färger som rekommenderas av Astma- och Allergiförbundet.

Jag passade också på att fråga Jan-Olof på Fenix Environmental om påverkan från trafiken utanför huset. 50 meter från huset går Norra Ringen som trafikeras av drygt 16 000 fordon per dygn enligt Trafikverkets mätningar. Han gav tack o lov beskedet att halten av bensen var betryggande låg: 0,1 mikrogram/m3 vilket är långt under miljökvalitetsnormen (Naturvårdsverkets riktvärde för bensen är 5 mikrogram/m3). Tack Jan-Olof för att du övertalade mig att mäta VOC. Att man kan få så mycket information från en liten provtagare som sitter uppe en vecka!

Det förekommer en hel del VOC (Volatile Organic Compunds) eller flyktiga organiska ämnen i inomhusmiljön. Några exempel på flyktiga organiska ämnen är bensen, aceton och formaldehyd. De viktigaste föroreningskällorna är utomhusluften (bl a bilavgaser), byggnadsmaterial, inredning och hushållsprodukter, inomhusaktiviteter som städning och matlagning, utandningsluft och svett från människor. Socialstyrelsen skriver utförligt om Kemiska ämnen i inomhusmiljön, 2006.

Terpener är en grupp kolväten som avges från t ex barrträd, apelsin och citron. Målarfärgen på väggarna och innertaket i Villa Trift 3.0 innehåller en apelsinolja som avger en karaktäristisk doft. Allergikänsliga personer ska nog undvika att använda färgen eller be om att få samma färg utan apelsinolja. Oljan har både en konserverande effekt och den maskerar även dofter från andra nödvändiga ingredienser. Så småningom klingar doften av. Fördelen med den tyska naturhartsfärgen nr 321 från Auro är att den är helt diffusionsöppen och enbart består av förnybara råvaror från växtriket. I Tyskland tillåter man till och med kompostering av färgavfallet. Färgen har tyvärr inte testats av Astma och Allergiförbundet. På förbundets hemsida finns testade färger som rekommenderas för allergikänsliga personer. När man som byggherre står inför ombyggnads- eller nybyggnadsarbeten är det en god idé att fråga tillverkaren om materialet emissionstestats.

I Villa Trift 3.0 ligger linoleumplank på 37 m2.I skafferiet ligger löslagd linoleummatta, 2,4 m2. PVC-mattan Forza finns i två våtutrymmen, 9 m2. I hall och tvättstuga ligger klinker, 9 m2. I resten av huset ligger träparkett av ask, 69 m2. För Marmoleum finns redovisade mätvärden av VOC efter 4 och 26 veckor. Nedan finns två uttdrag från emissionstest för Marmoleum och Forza.


Emissionscertifikat för linoleumgolvet Marmoleum (uttdrag)


Emissoner av VOC från PVC-mattan Forza (uttdrag)

Nu väntar vi med spänning på resultatet från mätningen av VOC i Villa Trift 3.0 1½ år efter inflyttning. En provtagare inklusive mätning från Fenix Environmental kostar 2 000 kr + moms.


Efter ett dygn var det dags att plocka ner provtagaren i kontoret i Villa Trift 3.0. Provtagaren är av modellen UMEx och den mäter formaldehydhalten i inomhusluften passivt, dvs utan att man pumpar in luft i provtagaren. Den här typen av diffusionsprovtagare används för mätning av gasformiga ämnen. Fenix Environmental i Umeå har levererat provtagaren och gör mätanalysen.

Enligt Kemikalieinspektionen är formaldehyd ett cancer- och allergiframkallande ämne. Höga halter av formaldehyd irriterar luftvägarna. Formaldehyd är en gas med stickande lukt. Formalin är formaldehyd löst i vatten. Hushållsartiklar och byggmaterial är källor till formaldehyd i inomhusluften. Lim i t ex spånskivor och skivmaterial kan avge formaldehyd.

I Villa Trift 3.0 finns lackerade OSB-skivor som ytskikt på den genomgående hjärtväggen. När huset byggdes 2010 fanns det redan då ett par fabrikat som levererade OSB-skivor med formaldehydfritt lim (Kronoply och Egger). Skivorna som var beställda till vårt bygge tillverkades i Kronospans fabrik utanför Riga i Lettland. Fabriken ställde om sin produktion under våren 2010 samtidigt som Villa Trift 3.0 byggdes. För mig var det viktigt att vänta in de nya sunda skivorna. Men kylan ställde till det och fabriken kunde inte leverera när det var dags för montage av skivor och gips på innerväggarna. Beijer ordnade snabbt skivor från Kronoply istället för att inte försena bygget.

Förr var spånskivor och andra material där spån och lim pressas samman till skivor ett tveksamt materialval pga av emissionen av formaldehyd. Spånskivor innehåller betydligt mer lim än t ex OSB-skivor och plywood. Väljer man svanenmärkta spånskivor kan man som konsument vara säker på att de inte avger farliga halter av formaldehyd.

Formaldehyd finns även i kosmetika, nagellack och schampo. Ämnet används som konserveringsmedel i hygienartiklar eller som lösningsmedel. Formaldehyd kan dessutom avges från behandlad textil. Ett tips är att välja t ex allergivänliga sängkläder märkta med Trygg Textil enligt Öko-Tex standard.  Formaldehydångor i inneluften kan irritera luftvägarna och ge klåda i ögon, näsa och hals. En bra luftväxling kan minska nivåerna av formaldehyd och risken för besvär. Men det bästa är förstås att undvika material och kosmetika som avger formaldehyd.