arkiv

ljus

På bilderna syns Osram Dulux Mini Twist 12W, 660 lm, CFL (55 lm/W) som blir ersatt av LED, E27, klot, opal, 4000K, 4,7 W, 470 lm (100 lm/W)

Idag hamnade hemmets sista lågenergilampa i kärlet för återvinning/farligt avfall (pga kvicksilverinnehållet) efter sex år i köksarmaturer som varit tända dagligen i minst en timma, dvs totalt drygt 2000 timmar. Livslängden blev alltså avsevärt mindre än tillverkarnas utlovade 10 000 timmar. Nu blir det LED-lampor med samma vita ”dagsljus” (4000 Kelvin) men som är dubbelt så effektiva (100 lumen/W istället för 55 lumen/Watt).

När vi byggde huset 2010 var de flesta ljusarmaturerna bestyckade med lågenergilampor (eller lysrörslampor som de också kallas). Men vi investerade dessutom i några LED-lampor från Philips som på den tiden kostade runt 500 kr/st. De lyser fortfarande. En förklaring är kanske att denna tidiga LED-modell utrustades med rejäla kylflänsar av metall som säkert förbättrar den tekniska livslängden.

I tvättstugans tak sitter husets enda lysrör (som sällan används). Men snart har även denna ljuskälla lyst för sista gången. Då är frågan om det finns någon lämplig ersättare med lysdioder eller om hela armaturen måste kasseras.

När den elektriska belysningen var spridd till de flesta svenska hem på 1920-talet fanns från början bara nakna glödlampor med klart glas. Den nakna glödlampan stämde väl överens med funktionalismen på 30-talets som omfamnade industritestetik och formgivning utan dekor. Men så småningom började man tillverka glödlampor med frostat glas för att minska bländningseffekten och ljusarmaturerna fick skärmar av tyg och andra material.

Den senaste tidens dekorlampor av LED med filament efterliknar den gamla tidens glödtrådsteknik. Vi ser dem i restauranger, inredningsbutiker och i hemmiljöer. Ofta är de för starka och dåliga på att sprida allmänljus. Samtidigt finns det tillfällen när en klar ljuskälla kan vara ett bra val, t ex i en klar glob på fönsterbänken. Dagtid hindrar glasgloben varken utblick eller dagsljus. När den nakna ljuskällan lyser på kvällen kan en tunn gardin fungera som en avbländande skärm.

Ett annat exempel är när ljusarmaturen saknar skärm och ljuskällan blir en del av lampfoten. I bilden nedan testade jag både 3-stegsdimrade frostade och rökfärgade klot. De frostade var för starka och svåra att hitta med lägre ljusflöde (dvs färre lumen) – 35/175/350 lumen, 2700 Kelvin, varmvit. Men LED klot Nero (som de kallas) har tillräckligt få lumen och en varmare ljusfärg så att de inte bländar – 35/15/5 lumen och 2200 Kelvin, orange.

E27, klot opal, 3-stegsdimrad 35/175/350 lumen, 2700 Kelvin, varmvit

E27, klot Nero, 3-stegsdimrad 5/15/35 lumen, 2200 Kelvin, orange (bärnsten)

Fortsättning på föregående inlägg.

Förutom miljöfördelar och bättre funktion är ljuset från armaturmodellen visuellt trivsam (dvs bländfri) när den är tänd

Varför byta de tidigare pendelarmaturerna över matbordet (modellen Lens från tillverkaren Zero) till Ceramic Pendant från Moebe? Den viktigaste anledningen var att jag tröttnade på att byta LED-ljuskällor nästan vartannat år. Jag är ganska säker på att den tidigare armaturens slutna design (Lens) med en instängd LED-ljuskälla förkortade ljuskällans livslängd avsevärt. Även LED alstrar värme som måste ledas och ventileras bort. Om omgivningstemperaturen blir för hög försämras LED-ljuskällan snabbare.

Jag förväntar mig att ljuskällans tekniska livslängd bli längre i den nya armaturmodellen (Ceramic Pendant) eftersom värmen som alstras kan ta sig ut både uppåt och neråt genom springan upptill i armaturen och ljusöppningen nertill. Nu finns kanske förutsättningen för att ljuskällan ska brinna de uppskattade 15 000 timmarna och att den håller mer är ett par år.

Armaturen av keramik är tillräckligt hög för att dölja en normalstor LED-lampa så att ljuskällan inte hamnar i synfältet

Både höjden över bordsytan och storleken på armaturens öppning påverkar ljusets spridning och styrka. Avståndet från bordsytan till nederkant ljusarmatur är detsamma som tidigare – 55 cm. Diametern på armaturens ljusöppning är 23 cm (Lens diameter var 18 cm). Med en större öppning nertill sprids ljuset över en större yta.

När jag mäter ljusstyrkans tre olika nivåer på bordskanten under ljusarmaturen är den 50/100/300 lux (Lens lilla klotlampa gav max ca 100 lux). Den rymliga utformningen ger plats för en normalstor LED-lampa istället för en mindre klot-lampa som i Lens. Den nya armaturmodellen går dessutom att vinkla lite mer mot boksidorna på matbordet (utan risk för bländning) och ger därmed högre ljusstyrka. En sådan funktion är särskilt värdefull om man har äldre ögon och sitter länge och läser vid bordet. Armaturmodellen är ett bra exempel på både lekfull och funktionell design som dessutom sparar energi och miljö.

Tre favoritkomponenter inom belysningsteknik för hemmabruk: LED-lampan, inbyggd 3-stegsdimmer (man klickar på den vanliga strömbrytaren en, två eller tre gånger för att få önskad ljusstyrka/färgtemperatur) och en optimal lampkopp för takmontage

Om jag skulle välja tre saker som drastiskt förändrat möjligheten till funktionell, trivsam och hälsosam hembelysning (som dessutom är energieffektiv) så är det: 1) LED-lampan med ”vitt ljus”, 2) klick-dimbara lampor och 3) lampkoppen CableCup Mini. Det handlar med andra ord om ljuskällan, styrningen och estetiska aspekter på upphängningen.

Snillrik konstruktion av mjuk silikon för att hänga pendelarmaturer i en lampkrok i taket

LED-lampan (eller lysdioder) med det ”vita ljuset” är en ljuskälla som bygger på halvledarteknik istället för glödande tråd (t ex volfram eller koltråd). Lysdioden, som uppfanns för 100 år sedan, blev kommersiellt tillgänglig först på 1960-talet men endast med rött färgspektrum och svagt ljus.

Det dröjde till slutet av 1980-talet innan lysdioden med blått spektrum utvecklades. Om blått ljus från en lysdiod passerar ett gult lyspulverskikt ger LED-lampan ett vitt ljus, en uppfinning som gav Akasaki, Amano och Nakamura Nobelpriset i fysik 2014. Fördelen med den nya tidens LED-teknik är att den är ljusstark och ger ett energieffektivt vitt ljus. Nya tidens LED-lampa för hemmabruk går lättare att variera vad gäller intensitet och ljusfärg (från varmvitt till kallvitt). Med klickbar dimmerfunktion som integrerats i ljuskällan kan även vi som saknar steglös dimmer i väggströmbrytaren reglera ljuset efter aktivitet och personliga behov.

Klick-dimbara LED-lampor i nya pendelarmaturer. I bilden till vänster och i mitten visas två av tre ljusstyrkor och två av tre färgtemperaturer (10 resp 100% av 806 lumen och 2200 resp 2700 Kelvin). I bilden till höger syns den finurliga lampkoppen som döljer överbliven sladd och lampkrok

Men det är helheten som räknas. En ljusarmatur ska dessutom vara estetiskt tilltalande när den är släckt såväl som tänd. Hur många har till exempel en lampkopp i taket som inte riktigt klarar sitt jobb, det vill säga att dölja lampkrok, lampkontakt och extra lampkabel? Jag blev tipsad om en genialisk uppfinning i mjuk silikon som är lätt att montera och sluter tätt mot taket – CableCup (som finns i olika storlekar). De nyinköpta pendellamporna över matbordet med CableCup Mini i taket var en ren fröjd att sätta upp. Men varför byta de tidigare pendelarmaturerna Lens från Zero till Ceramic Pendant från Moebe? Mer om de nyuppsatta flexibla ljusarmaturerna i keramik kommer i nästa inlägg …

Lampkoppen CableCup Mini har både sockerbit för att ansluta lampkontakt och en ögla för upphängning i lampkrok

Den underbara tågfärden från Berlin till Prag längs Elbe och Moldau i ”äkta” restaurangvagn med vita dukar, bordsbelysning, kypare och matlagningskök. Färden tar drygt 4 timmar

Tio dagar i Prag som både konferensdeltagare och turist skulle kunna sammanfattas med ljus, rörelse, gröna höjder och kultur. Ämnet för konferensen som pågick under tre dagar var ljus, rytm och cirkadisk hälsa. Därefter följde yoga på förmiddagen och gåturer tillsammans med maken i staden under eftermiddagen: Pragborgen på höjden, Petrinparken, Divoka Sarka och Kafkamuseet.

Tack vare parkerna, stadsgrönskan och floden blev värmen uthärdlig

Kafkamuseet var prioriterat eftersom det är 100 år sedan Kafka dog och för att allt han har skrivit numera finns översatt till svenska – ett projekt som tagit 24 år! (Nitton volymer på förlaget Bakhåll i översättning av Hans Blomqvist och Erik Ågren.)

Vänster: Här på hörnet av Kaprova och Maiselova gatorna föddes Franz Kafka 3 juli 1883 i det dåvarande huset Dum U Veze, som betyder tornhuset (gatuadress: Namesti Franze Kafky 5/27 – Franz Kafka torget). Höger: Här på Celetna gatan 3/602 i huset Dum U Tri Kralu hade Kafkas pappa en butik på bottenvåningen 1887-1906. Familjen bodde vid samma tid på tredje våningen 1892-1907. Rummet där Kafka bodde när han gick på tyska gymnasiet och universitetet 1892-1906 (som låg runt hörnet i ett av husen vid det gamla torget) vetter mot Celetna Street

Att fly till parkerna var nödvändigt eftersom Prag inte är en gångvänlig stad och spårvagnar och bilar kör i hög hastighet nära smala trottoarer. Men stadens skönhet låter sig avnjutas på avstånd från högre höjder (när man har tröttnat på folkträngseln i gamla staden på andra sidan Moldau). Parkerna och trädplanteringar på stadsgatorna är Prags styrka i den värmebölja som pågick och kommer att bli allt vanligare. Mins två tjeckiska ord följde med hem efter 12 yoga pass i en helt fantastisk yogastudio med skickliga och inkluderande instruktörer: ”nade – vyde” (andas in – andas ut). Studion ligger dessutom i den något ”lugnare” stadsdelen Andel/Smichov.

En av två superljusa lokaler i yogastudion Yoga Movement i Prag (fotografier gör förstås inte lokalen rättvisa – inget är så svårt att fånga som det upplevda ljuset). I Berlin hittade jag en annan trevlig studio men mer kompakt och sidobelyst (Yogatribe)

Den mörka men upplysta natten i Prag

Det mest slående under min korta vistelse i Umeå förra veckan var frånvaron av mörka nätter. Det gjorde mig mer uppmärksam på skillnaden mellan nätterna under resten av resan som fortsatte till Stockholm, Lund och Prag.

Natten kan beskrivas på så många sätt, och natten är lika viktig som dagen för vårt mående. Här nöjer jag mig med att kort beskriva ”nattens geometri” som fångas av den fina grafiken i favortimobilappen SunSurveyor.

Natten infaller efter att solen gått ner under horisonten och varar till solens uppgång. Astronomiskt sett hör skymning och gryning till natten även om man inte upplever det så eftersom det fortfarande är ljust (på högre breddgrader ska man kanske tala om den ljusa delen och mörka delen av natten). Längden på natten varierar över året och med breddgraden. Dessutom ser övergångarna mellan natt och dag olika ut beroende på var man befinner sig. På höga breddgrader är skymning och gryning långa (från ca 40 till 60 minuter i södra Sverige vid dagjämning respektive på sommaren). Vid ekvatorn är övergången tvärtom snabb – upplevelsen är som när någon drar ner en rullgardin.

Skärmdumparna längst ner på sidan beskriver solens flacka bana sommartid på fyra olika orter under drygt en vecka före midsommar. Bilderna visar dessutom tydligt hur kort natten är sommartid i de fyra städerna – kortast i Umeå (13% av dygnet) och längst i Prag (28% av dygnet).

Markeringen i vitt visar nattens cirkelsektor från soluppgång (streck i orange) och solnedgång (streck i rött). Övrig information: tiden för soluppgång och solnedgång samt azimut, dvs kompassriktning i förhållande till norr (norr = 0 eller 360 grader) för soluppgång och nedgång. Bågen visar solens skenbara bana relativt horisonten och pinnen i mittpunkten visar skugglängden vid den aktuella tiden (i exemplet ovan är slagskuggan 1,6 gånger längre än höjden på den gröna nålen)

Natten representerad i form av en cirkelsektor ger så klart begränsad information men den säger något om en väsentlig miljöaspekt som påverkar både kropp och sinne (nattens längd i förhållande till dagen, breddgrad, och dygnets och årets rytm). Framför allt om den kombineras med de blåmarkerade övergångarna i det horisontella tidsbandet längst ner i bilden som representerar skymning och gryning.

I Umeå – vid den här tiden i juni – utgör natten ungefär en tiondel av dygnet (bild upp till vänster). I Prag utgör däremot natten knappt en tredjedel vid samma tid (bild nere till höger). Ju längre söderut desto längre natt vid samma tidpunkt, dvs större cirkelsektorn 

Hotell Gamla Fängelset är känsligt renoverad och härbärgerar numera hotellgäster som delar duschar och badrum

I ett tidigare blogginlägg hänvisade jag till fängelsecellens högre boendestandard jämfört med vad Boverket föreslår i sina ändrade byggregler (remissförslag 2023). Nu var det dags för mig att få sova i en cell men från ett annat århundrade – en ombyggd cell från 1800-talet i det kulturhistoriska Hotell Gamla Fängelset. Jag upplevde ingen visuell instängdhet tack vare den höga rumshöjden (med ett tunnelvalv) och ett dubbelt så högt cellfönster jämfört med originalfönstret. Vädringsfönstret är inåtgående och gallret sitter på utsidan för att det ska vara möjligt att vädra (vilket hittills även har varit självklart i vanliga bostadsrum).

På fasadritningen syns de lägre originalfönstren i fängelsecellerna

När fängelset byggdes – för att ersätta förvaring av personer i slottens källare – var den nya ideologin att fångar skulle ”vårdas” i isolering. Från att fängelset togs i bruk 1861 till 1920 var fångarna därför tvungna att bära en huva med hål för enbart ögonen för att undvika kontakt med andra fångar på väg till enskild vistelse i en tårtbitsformad rastgård. På 1900-talet (från 1945) ändrades ideologin till ”vård” i gemensamhet vilket innebar att fångarna fick umgås. Fängelset stängs 1981 efter 120 år i drift.

Korridoren – nu med modern hotellinredning – gav fångvaktarna överblick. De tunga dörrarna till cellerna är originaldörrar men utan titthål

Utanför de generösa fönstren i kaféet i Statens Museum för Kunst i Köpenhamn passerar maratonlöparna med 37 km bakom sig, och i den pågående utställningen tar Giacomettis (1901–1966) smala bronsskulpturer stadiga kliv inomhus. Giacomettiutställningen ”What meets the eye” är verkligen spännande eftersom den visar hela hans bredd från teckningar och oljemålningar till skulpturer men även hans historiska referenser som t ex den fornegyptiska konsten. Den korta filmen visar hur han återkommande justerade och ändrade sina skulpturer i lera. Av den skissartade tekniken skulle man kunna tro att det var tvärtom. Den guidade halvtimmes ger en snabb introduktion till en fantastisk utställning där man gärna dröjer kvar.

På torsdag 25 april håller jag en digital föreläsning i Forum Geriatrikum. Forumet organiseras av region Jönköpings län i samarbete med länets kommuner och Jönköpings högskola. Målgruppen är de som är intresserade av hälsa, vård och omsorg för äldre.

Titel: Ljus, rum och hälsa: Att stödja äldre

Datum: 25 april 2024 kl 15:00-15:45

Plats: Digitalt via Zoom. Unik länk för 25 april: https://us02web.zoom.us/j/88143766339

I kursen ”Ljus, rum och hälsa: Att stödja äldre” på Lunds universitet får man lära sig hur ljus påverkar hälsan och praktiskt träna på hur man som yrkesverksam kan underlätta för äldre att ändra sina rutiner och stötta deras egenanpassning av hemmiljön.

Den avgiftsfria kursen, som genomfördes för första gången 2024, är en Internetbaserad självstudiekurs med fyra fysiska kursträffar. Jag kommer att berätta om kursinnehållet och varför en sådan här kurs behövs samt vad kursdeltagarna tyckte om den.