arkiv

hållbar stadsutveckling

Fortsättning från föregående inlägg.

Min beskrivning av MediaCityUK bygger på researchmaterial, egna intryck på plats 9–13/8 samt intervjuer med exploatören Stuart Rimmer (Construction Project Manager på Peel Holdings) och planeraren Sheila Wright. På bloggen får ni min bild av MediaCityUK som besökare. Men även exploatörens och planerarens perspektiv på utbyggnaden och en faktasammanställning från spridda internetkällor. Min beskrivning handlar inte om hur stadsdelen fungerar i vardagen för de boende, studenterna, företagarna och de anställda. Inte heller om vad stadsdelen tillför närområdet och staden Salford mer än jobbtillfällen. (Frågor som är superrelevanta i stadsutvecklingssammanhang men som kräver mer tid och en längre vistelse.)

Varför är MediaCityUK intressant för Sverige? Projektet är ett exempel på en hållbar stadsdel med tydligt mätbara åtgärder, systematiskt planerad utifrån ett hållbarhetsperspektiv. I Sverige har fastighetsbolaget Diligentia bestämt sig för att använda samma klassningssystem, BREEAM Communities, när Masthusen i Västra Hamnen planeras. Projektet MediaCityUK och BREEAM Communities har även betydelse för det pågående utvecklingsarbetet med ett nationellt frivilligt klassningssystem för svenska stadsdelar. En tredje anledning att uppmärksamma MediaCityUK är det snabbt växande globala intresset för miljöklassningssystem både på byggnadsnivå och stadsdelsnivå. I mitt eget hus Villa Trift 3.0, den första miljöklassade bostaden enligt Miljöbyggnad, har jag haft långväga besök av regeringstjänstemän från Jakarta som ville lära sig mer om olika miljöklassningsvektyg för byggnader.

Stadsdelsfakta
Läge: Salford Quays, Salford och Trafford Wharf, Trafford (tillhör Greater Manchester men ligger bara ca 5 km från Picadilly station i centrala Manchester, 15 min med spårvagnen Metrolink)

Koordinater: 53° 28′ 0″ N, 2° 14′ 0″ W (samma breddgrad som Hamburg)

Exploatör: Peel Media

Verksamhetsutövare: Peel Media, BBC, ITV Granada, SIS (Satellite Information Services Ltd).

Ägare: Peel Group

Intressenter: Peel Group, Salford City Council, the Central Salford Urban Regeneration Company, NorthWest Regional Development Agency

Färdigställt: 1/3-del (ca 5 ha) av första etappen på 15 hektar blev klar 2011 (ytan kan jämföras med BO01 som är 22 ha inklusive Turning Torso)

Yta: Fullt utbyggd 81 ha. Första etappen 15 ha, andra etappen är 10 ha (ansökan inlämnad till Salford City council i januari 2012)

Kostnad: Ca 650 milj pund för etapp 1 (ekonomiskt stöd från regeringen för en del av infrastrukturen)

Blandad bebyggelse: kontorsutrymmen i sex byggnader (ca 72 550 m2), detaljhandel (ca 5 570 m2), byggnadskomplex med studiolokaler(ca 23 230 m2), 378 lägenheter i två höghusbyggnader, 218 hotellrum i Holiday Inn, 11 våningar högt parkeringshus, piazza 2 ha för events med plats för 2 000 deltagare, The Green House med kontor, The Pie Factory (ombyggt bageri med inspelningsstudios och kontor)

Plandesign: Benoy

Husarkitekter: Wilkinson Eyre (BBC:s byggnader Bridge House, Dock House, Quay House), Stephenson Bell (The Greenhouse)

Landskapsplanering: Gillespies

Energisystem: Lokal fjärrvärme med ett nergrävt kulvertsystem och gemensam värme-, kyl- och elproduktionsanläggning som försörjer första etappen

Transporter: Bilfri innerzon, spårvagnsnät Manchester Metrolink, 300 cykelställ, gång- och cykelväg till centrala Manchester, hög bussturtäthet med föbindelser till Salford Crescent station och Salford Shopping City)

Tidslinje för planering och utbyggnad av första etappen av MediaCityUK
Figur: Kiran M Gerhardsson 2012

Källor: www.mediacity.co.uk, www.wikipedia.org, www.bbc.co.uk/jobs/north/


Höghusbyggnaden till vänster i bild, the Heart, är ett av två flerbostadshus. Höghuset i mitten, Blue Tower, var ursprungligen planerat som ett bostadshus men BBC behövde fler kontorsutrymmen och idag innehåller byggnaden enbart kontor

MediaCityUK i Greater Manchester är den första miljöklassade stadsdelen enligt BREEAM Communities. Slutbetyget blev Excellent med 78,94 % av totalt möjliga poäng enligt certifikatet från sept 2009 (Detailed Planning Stage). För Outstanding som är det högsta betyget krävs minst 85 %. Sedan 2011 finns här fem BBC avdelningar: BBC Sport, Children´s, Learning, Future Media och Tehnology. I MediaCityUK finns några av Europas största inspelningsstudios för film och TV. MediaCityUK är en blandad stadsdel med såväl handel, kontor, hotell och bostäder. En av byggnaderna innehåller dessutom undervisningslokaler för ca 1500 mediastudenter vid Salford University. Salford är en av städerna som ingår i Greater Manchester och utvecklingen av MediaCityUK har skett i nära samarbete med City Council i Salford. Två höghusbyggnader innehåller 378 lägenheter, 1 till 4 rum och kök.

Storbildsskärmen är dold bakom trädet till vänster i bild

Jag tillbringade en vecka i ett soligt Manchester 8-15 augusti och besökte MediCityUK vid tre tillfällen. De första två besöken sammanföll med de olympiska spelens sista dagar. Det var ganska mycket aktivitet runt piazzan i MediaCityUK trots att studenterna inte var tillbaka från sommarferierna och  hela BBC:s sportavdelning befann sig i London. Två permanent monterade storbildsskärmar vid den gröna allmänningen och det centrala stenlagda torget visade livesändningar från OS-spelen hela dagarna. Ambitionen i planeringen har varit en 24-timmars stadsdel. När OS är slut planeras andra publika arrangemang. Stadsdelen är befolkad dygnet runt eftersom här pågår aktiviteter i BBC:s lokaler i stort sett hela tiden.

Metrolink – spårvagnslinjen som tar dig till MediaCityUK från Manchester Piccadilly station på 15 minuter har funnits sedan 2010, dvs innan BBC flyttade in 2011. Tåg och hållplatsen finansierades av exploatören Peel Group

Det finns mycket som imponerar i den hållbara stadsdelen: vattnet som en tillgång (för kylning, som transportled vid uppförandet och ett vackert inslag i stadsmiljön), spårvagnen som angör mitt i stadsdelen, husens orientering med den öppna platsen mot vattnet i söder, blandningen av verksamheter, den bilfria zonen, stadsdelens kopplingar till de andra sidorna av kanalen och dockan  med svängbara gångbroar, fjärrvärmenätet (istället för centralvärme som är vanligast i Manchester). Men jag saknar de gröna taken och synliga solenergilösningar, inslag som finns med i nästa utbyggnadsetapp öster om den första etappen enligt Stuart Rimmer, Project Director på Peel Holdings (exploatören och fastghetsbolaget bakom MediaCityUK). Jag hoppas snart få läsa den detaljerade klassningsrapporten för MediaCityUK och energideklarationerna för några byggnader. Fortsättning följer…


Från språrvagnshållplatsen går man till och med skyddad under tak nästan ända fram till BBC:s reception vilket var ett av kraven från BBC

Är tillbaka från studieresan till MediaCityUK i Manchester, den första miljöklassade stadsdelen enligt BREEAM Communities. Det var en riktigt givande studieresa med ett fantastiskt mottagande från ett par inblandade aktörer (planeraren och exploatören). Reserapport publiceras i kommande inlägg. Familjen var med och det blev tid över för turistaktiviteter  i ett soligt Manchester med behaglig sommarvärme.

Biggest surprise: Hamnen i Liverpool och Alberts Dock med ambitiösa utställningar: Beatles Story, Maritime Museum, International Slavery Museum. 10 % av den internationella slavhandeln gick via Liverpool. I hamnen finns även det nybyggda Museum of Liverpool ritat av danska stjärnkontoret 3XN.

Daily pleasure: Power-walk längs Ashton Canal, Philips Park, Clayton Vale i Manchester. En milslång blå och grön korridor för träning och avkoppling. Växelvis nyanlagd town-walk med nedlagda textilfabriker och bostadsförnyelse.

Dynamite: Utställning med akustiska effekter, filmklipp och luktintryck från skyttegravarna på Imperial War Museum i närheten av MediaCityUK på Trafford-sidan. En skulptural byggnad ritad av Daniel Libeskind. Ett imponerande  dekonstruktivistiskt verk med tre distinkta former som symboliserar konflikter till havs, till sjöss och i luften.

Best buy: Schampotvål från Lush och fodral till min nya vikbara tvåhjuling.

Favourite shopping streets: Deansgate i Manchester med flera outdoor butiker och Evans cykelbutik. Gott om secondhand butiker på Oldham Street.

Best offer: Happy Mondays på matstället The Slug and Lettuce med 50 % rabatt på mat.

Like: Metrolink – Manchesters spårvagnar. Särskilt ändhållplatsen mitt i MediaCityUK.

Biggest disappointment: Dieseldrivna lokaltåg.

Regrets: Borde bokat Studio Tour i MediaCityUK i god tid före resan på BBC:s hemsida eftersom allt visade sig vara fullbokat.

Memorable moment: Sista kvällen på uteserveringen till PizzaExpress med nybakade Dough Balls och smakliga lågkalorialternativ. Läget vid Picadilly Gardens i centrala Manchester är perfekt med sol ända till ca kl 20 och ett myller av människor.


Transporter är en viktig miljöaspekt i BREEAM Communities

Varje dag gör jag research inför min resa till MediaCityUK ­– den första miljöklassade stadsdelen enligt BREEAM Communities. BREEAM har länge använts för att miljöklassa byggnader och sedan 2009 även hållbara stadsdelar. Andra jämförbara system är det amerikanska systemet LEED for Neighbourhoods Development och Green Star Communities som utvecklats av Green Building Council i Australien.

Jag har jämfört systemen på en översiktlig nivå och de är ganska likartade i omfattning, dvs antal kriterier och val av miljöaspekter men det finns några skillnader. LEED-ND fokuserar på läget och den fysiska utformningen. BREEAM prioriterar transporter, klimat- och energifrågor, den fysiska utformningen och resursförbrukning, dvs dessa områden får störst andel av totalt möjliga poäng. I Australien har man valt att fokusera lika mycket på sociala och ekonomiska aspekter som de miljömässiga. Strukturen i Green Star Communities tilltalar mig. Systemet värderar fem övergripande mål eller principer för hållbara stadsdelar till skillnad från de andra två systemens kategorier eller övergripande områden. Principerna uttrycker tydligt vad som eftersträvas i det hållbara samhället enligt Green Star Communities:
– Liveability,
– Economic Prosperity,
– Ecological Responsability,
– Leadership and Governance,
– Design Excellence.

LEED-ND har valt en indelning i följande fem områden:
– Smart Location & Linkage,
– Neighbourhood Pattern & Design,
– Green Infrastructure & Buildings,
– Innovation & Design Process,
– Regional Priority.

Fortsättning följer…


Gero 15 har allt man kan önska sig av en liten 15-liters ryggsäck. Min förra i samma storlek från Arc´teryx var för lång i ryggen för en person på 162 cm. Lundhags har lyckats göra en rymlig dagsturryggsäck som rymmer en A4-pärm, träningsskor och ombyte eller ett badmintonrack tack vare det lite bredare formatet, det expanderbara snabbfacket på utsidan och rullöppningen i toppen (skönt att slippa dragkedja som lättare går sönder). Modellen fungerar optimalt som cityryggsäck. En liten laptop går säkert också ner och baksidan är vadderad. Gillar det fleeceklädda ytterfacket för mobilen eller solglasögonen. Ryggsäcken sitter dessutom bra på ryggen med och utan packning. Det är precis lagom brett mellan axelbanden över ryggen. Jag är ryggsäcksfantast men håller mig till det mindre sortimentet, 35 liter och under. Anledningen är bland annat en gammal meniskskada som gjorde sig påmind för 7 år sedan. Och det är ryggsäck istället för axelväska sedan dess.

Jag vill förflytta mig lätt med så lite packning som möjligt. Den globala ekonomin borde ha samma inriktning: en lättare ekonomi utan överkonsumtion av prylar för att minska det ekologiska fotavtrycket. I Rio diskuteras fattigdomsbekämpning, grön ekonomi och miljö. Som väntat utan konkreta åtgärdsförslag. Vi enskilda får göra det vi kan i vår vardag och fortsätta påverka politiken. Förvånande nog står konsumtionen av t ex prylar och kläder för en mindre del i genomsnittssvenskens CO2-utsläpp på 8 ton per år jämfört med resor, boende och mat. Jag trampar vidare med en lättare rygga och den gamla lever vidare på systerns något längre rygg. Glad midsommar!

”We have to be the change we want.” Gandhi


Koldioxidutsläpp i genomsnittshushållet i Sverige enligt uppgifter från klimatföredrag i Lund 2012 med bl a Linda Tufvesson (avdelningen för Miljö- och energisystem)

”Jorden är stor nog att föda oss alla men inte stor nog att stilla girigheten hos ett fåtal.”

Citatet är passande med anledning av morgondagens öppning av Rio+20, FN:s konferens om hållbar utveckling 20–22 juni. Det var 20 år sedan den första stora miljökonferensen hölls i Rio de Janeiro. De tänkvärda orden kommer från mästaren Mahatma Gandhi. Man talar ofta om en lägsta acceptabel levnadsstandard. Finns det inte på samma sätt en övre gräns för materiellt välstånd?


En solros från förra året i trädgården på Skördevägen 20 


Pennorna var slut när jag kom till Wish Tree på vernissagen av Yoko Onos utställning Grapefruit. Hennes instruktion till konstverket är att man ska skriva ner sin önskan och fästa den i önsketrädet. Jag skriver istället min önskan på den här bloggen och får föreställa mig att den hänger i trädet tillsammans med alla andra besökares önskningar utanför ingången till Moderna Museet i Stockholm.

Att alla varje dag gör något som höjer livskvaliteten för någon annan.

Handlingen kan vara stor eller liten: köpa en get, plantera ett träd, skänka en gåva. Att visa uppskattning, uttrycka tacksamhet eller hälsa på en främling i grannskapet räcker långt. Jag tror som Yoko Ono att om världen ska bli bättre måste vi börja med oss själva. Jag ser omedelbara paralleller till hållbar utveckling och en ny etik som bygger på rättvisa, deltagande och underifrånperspektiv.

Boken Grapefruit gavs ut första gången 1964 i Japan och innehåller korta texter, så kallade ”instruction pieces”, som kan förverkligas av läsaren eller bara ta form i fantasin. Yoko Ono är fenomenal på att formulera enkla, fyndiga och poetiska instruktioner. Några av mina favoriter är:


Eller Yoko Onos instruktion som vi fick fullmånenatten före vernissagen på Djurgården vid solnedgången: 

Let´s breathe together and make ourselves happen.

Ett flertal deltagare var kvar till gryningen och fick uppleva en tonsatt soluppgång. Stycket heter Evening till Dawn (1964) och Secret Piece (1953).


Yoko Onos svenska förlag Bakhåll har gett ut flera av hennes konceptböcker på svenska. Grapefruit är en perfekt presentbok eller för semesterfiraren som vill varva ner, återladda och reflektera i hängmattan i sommar. Är man i Stockholm finns möjligheten att se utställningen som bygger på boken Grapefruit på Moderna Museet 6 juni– 16 september. Missa inte att gå upp för trappstegen mellan montrarna i utställningsrummet och skriv ditt budskap till världen.

För en ”urban walker” är gång ett transportmedel. Det är precis så jag tar mig fram i staden, till fots så ofta jag kan om tiden medger. Förflyttning med en hastighet av drygt 5 km/h tar ju lite mer tid i anspråk. Vädret är aldrig något hinder. För det mesta lyckas jag åtminstone ta mig fram till fots en timme om dagen. Helsingfors reseplanerare kan rekommenderas för gångfantaster som är på besök i finska huvudstaden. Söker man en sträckning mellan två punkter får man reda på i vilken miljö man kommer att röra sig i (t ex parkstråk, separerade GC-stråk) och dessutom på vilket underlag! ”Väglaget” har betydelse även för gångare, t ex om det är grus eller hårdgjord mark.

Urban Walking är projektnamnet för ett spännande forskningsprojekt där forskare från både Lunds universitet och Malmö högskola samarbetar. Projektet var ett av flera som presenterades under temadagen om Malmö–Lund i samverkan för en hållbar utveckling på Planet Lund festivalen 23 maj. Ett annat projekt som särskilt väckte mitt intresse vara Fragmentering av städer. Syftet med ett av delprojekten är att tränga djupare ner i omvandlingens praktik. Hur kan en överflödig parkeringsplats förvandlas till en mer användbar aktivitetsyta för unga tjejer i Rosengård. Och hur organiseras en samförvaltning för att säkra långsiktighet?

Temadagen avslutades för en del av oss på Herkules uteservering till DJ Clara Stjärnas mix av tung sydafrikansk house. (På dagarna är Clara verksamhetschef vid ISU och den som har höjt ISU:s aktiviteter till nya nivåer.) Ett par timmar senare gick några av oss vidare till en vernissage av exjobbet Härlagat av en designstudent från Industridesignskolan i Lund. Det bjöds på Japan och Skåne i skön förening och dessutom otroligt snyggt och aptitligt presenterat!


Tänk om det någon gång kan se ut så här på Skördevägen 20

Här pågår även försäljning av ekologiska grönsaker uppdragna på Den Gamles Gård. Jag kom hem med palsternacka, bondböna, vaxböna, purjolök, romansallad och sallad rosso, allt i plugg à 3 kr! Min egen frösådd i odlingslådorna har nämligen inte lyckats så bra. Fyra dagar med runt 25 grader och sol räcker för att småplantorna ska ge upp. Jorden i odlingslådor torkar ut fortare än i marken. Det är bara potatis, sockerärt och ett par squashplantor som har klarat sig. Inser nu att jag borde ha vattnat. 15-dagarstorget på Bytaregränd 4 C har öppet till och med lördag.


Den gamle står även på Mårtenstorget i Lund på fredagar och lördagar och säljer plantor i kruka och plugg


Sista anhalten på studieresan var Gaia Solars solcellsfabrik. Här tillverkas solcellsmoduler av både monokristallina och polykristallina solceller. Men solcellerna (15 x 15 cm) produceras i Taiwan. Råvaran är kisel som är det vanligaste grundämnet i jordskorpan efter syre. Monokristallina solceller är jämnt svartblå medan polykristallina är flammig eftersom den består av sammansmälta kristaller. Kiselmaterialet är egentligen gråaktigt och det är ytbehandlingen som ger solcellen den karaktäristiska mörkblå färgen. Verkningsgraden och priset är högre för de monokristallina.

Solceller är otroligt sköra. Vi fick med oss prover men jag tror inte att någon lyckades få hem en intakt solcell. På fabriken sätter man ihop flera solceller till stora moduler som antingen ligger mellan två lager glas eller mellan glas och plast. Plasten kan vara mörk eller vit vilket påverkar modulens utseende. Det finns modeller med eller utan en ram av aluminium.



Modulerna placeras i en ugn där luften först sugs ut för att undvika luftbubblor och sedan lamineras skikten ihop. När modulen är klar testas den i en ställning med 66 lampor. Den sammanlagda effekten är 19 800 W eftersom varje lampa har en effekt på 300 W. Jag blev förvånad eftersom jag vet att solen strålningseffekt motsvarar 800–1000 W på vår breddgrad. Förklaring till den stora skillnaden mellan solens instrålningseffekt och testanläggnings effekt var förstås att de starka glödljuslamporna bara ger 5 % ljus och resten blir värme!

Vår guide på fabriken fick förstås den obligatoriska frågan om möjligheten att få olika färger på solcellerna. Visst går det att få flera kulörer men färgade solceller blir 3 gånger så dyra och verkningsgraden sämre. Inte särskilt resurssnålt med andra ord.

Exempel på olika solcellsapplikationer från studieresan hittar ni i förra inlägget. Själv blir jag påmind om solens kraft varje dag när jag tittar på klockan. På armen sitter en Citizen Eco Power sedan fyra år som drivs av solen.

Solar Region Skåne har äntligen genomfört sin första studieresa utanför Sverige. Endagsturen gick till Köpenhamn med start i Arkitekternas hus för genomgång av dagens program med temat solcellsprojekt. Karin Kappel från Solar City var dagen guide. Tre av projekten, Arkitektskolans matsal på Konstakademin, Köpenhamns Energi i Örestad och Gaia Solars solcellsfabrik var kända för mig sedan tidigare solcellsresa med SolEl-programmet 2007.

Här kommer en kort uppräkning av projekten:
– Glaslaminerade 1–2 mm tjocka solcellsmoduler i Copenhagen Towers. Helt måttanpassade och nästan omöjligt att se att de är solceller bakom glasskivorna.

– Gavelutsmyckning med solcellsmoduler i stadsdelen Valby. En ombyggd industribyggnad där man tidigare tillverkade högspänningsisolatorer. Ett konstverk med snygg koppling till tidigare verksamhet men som egentligen ska ses på natten när den är upplyst. Idag innehåller byggnaden kulturverksamhet och café. Valby har antagit ett ambitiöst mål att installera solceller på 300 000 m2 av stadsdelens tak. Målet är att 10–15% av stadsdelens elförbrukning 2025 ska täckas av elproduktionen från lokala solcellsanläggningar.


Takrenovering med en kombination av traditionella vinkelställda solcellsmoduler och ”skifferliknande” moduler (högra bilden är tagen från takterrassen neråt över takfallet med integrerade solceller)

– Smakfull takrenovering på ett bevaransvärt flerbostadshus i Österbro, borättsföreningen Söpassagen, i närheten av Rigshospitalet. Köpenhamn har varit hårda när det gäller takintegrerade solcellslösningar och bara accepterat att solcellerna syns från gården. Men här gjorde man ett avsteg och tillät att mansardtakets gamla skiffertak ersattes med skifferlika solcellsmoduler som nytt takmaterial. Snygg exempel på takintegrerade solceller! En del av taket är platt och här blev lösningen istället traditionella moduler på ställningar vinklade mot solen.


Arkitektskolans matsal

– Stilig avskärmning i taklanterninen med solceller laminerade i glas, matsalen på Arkitektskolan i gamla militärkaserner.


Köpenhamns Energi

– Utvändig fast solavskärmning på Köpenhamns Energi. En del av solcellerna är bara ”dummies” eftersom pelarna skuggar en del av solcellsmodulerna. Minsta skugga på en solcellsmodul stoppar produktionen av solcellsel.


Guldbergs skole

– Guldberg skole energirenoverades inför COP15 med solceller på fasaden, synlig mätning av solcellsproduktionen, sparblandare mm. Då var det i alla fall någon nytta med COP15. Mina nytagna foton av solcellstillverkningen i Gaia Solars solcellsfabrik publiceras i nästa inlägg…