Omvänt designtänk för konsumenter som väljer cirkulärt

Soeco i Dalby, Reforma i Stockholm och Rekomo i Malmö är exempel på företag som säljer begagnad kontorsinredning till både företag och privatpersoner. Några erbjuder dessutom rekonditionering och kundanpassningar

När det blev dags för en ny soffa hittade jag till slut önskemodellen som uppfyllde alla krav: en botten av sadelgjord, klädsel av 100% ull och en stomme av trä (Arbour från HAY). Det enda som saknades var fyllning av tagel (inspirerad av Norrgavels soffmodeller). Men 55 000 för en soffa är otänkbart!

Och då finns återbruksmarknaden som en räddare och det miljömässigt riktiga – dvs om man lyckas hitta det man letar efter. Men hur vet man vad det är man exakt letar efter på en återbruksmarknad där utbudet är begränsat och kompromisser ofta nödvändiga? Det är här som ”omvänt designtänk” kommer in i bilden.

Som designer (eller arkitekt) inleder man designuppgiften med att identifiera ett problem eller behov (VARFÖR behövs en viss insats eller produkt). Nästa steg är att ”empatisera” med den tänkta användaren. Det innebär att man lever sig in i, eller frågar om möjligt, VAD personen önskar – vilka är de specifika behoven och hur kommer produkten att användas. Sedan är det designerns uppgift att föreslå HUR man kan åstadkomma de efterfrågade funktionerna, dvs vilka designegenskaper i termer av form, färg och material kan bidra till en ändamålsenlig användning som är både estetiskt tilltalande och trivsam (med så lite miljöpåverkan som möjligt). Först därefter utformas produkten, som i bästa fall testas och förfinas innan den introduceras på marknaden.

Omvänt kan designtänk även tillämpas när man som konsument inte kan beställa en helt kundanpassad produkt utan måste välja mellan produkter som redan existerar, till exempel en soffa. Leta upp någon modell som känns bra och provsitt. Försök sedan identifiera de egenskaper som du tror bidrar till upplevelsen. Exempelvis bidrar soffans stoppning till en viss känsla av komfort. Sittdjup och vinkeln på ryggstödet påverkar hur du sitter – upprätt som general eller tillbakalutad som en livsnjutare. Tygets textur och material spelar stor roll när materialet kommer i kontakt med huden. Stommen kan vara mer eller mindre cirkulär, dvs var möjlig att reparera eller återvinna. Om klädseln är avtagbar och kuddarna kan vändas förlängs brukstiden. Färger, form och storlek påverkar ljusheten i rummet och upplevelsen av rymd och luftighet. Och listan kan göras längre.

Prio #1: Stomme av lackerat massivt trä

Lite eftertanke och analys underlättar jakten på återbruksmarknaden, men de listade egenskaperna behöver dessutom prioriteras. Om färgen inte blir rätt går det alltid att ändra intrycket med hjälp av plädar och kuddar. För vår del blev det en inropad träsoffa med klädsel av Savak ull som designats av den danske möbelformgivaren Andreas Hansen. Och priset slutade på 5000 kr (inkl alla tilläggskostnader och frakt).

 

Prio #2: Botten av sadelgjord och klädsel av Savak ull (bilden till vänster). Till höger syns fåtöljen som ersatte en tidigare sittpuff (”Dropp Låg” i svart ulltyg och silverlackerade ben, formgiven av Claesson Koivisto Rune inköpt på Soeco som säljer återbrukade kontorsmöbler)

Soffans kulör var minst prioriterad 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: