arkiv

Dagsarkiv: 3 september, 2021

Rundbågsfrisen på kyrkans östvända absid i Gudmundtorp har knappt några synliga slagskuggor eftersom solen står i öster och därmed lågt på himlen. Ljuskällan är en skarp sommarsol, en naturlig strålkastare

När man pratar om olika typer av ljus (t ex allmänljus, arbetsljus, accentljus) är det ofta naturligt att prata om ljusets egenskaper (t ex intensitet, ljusfärg, ljusreflektion). Men egenskaperna hos skuggor är lika viktiga och bra ledtrådar för att beskriva ljusets karaktär. Skuggor med skarpa konturer avslöjar att ljuskällan ger ett fokuserat ljus – ju mjukare konturer på skuggorna, desto diffusare ljus. Slagskuggor kan vittna om solens höjd på himlen och därmed tiden på dagen (och året). Dessutom ger skuggor rumslig information. Skuggorna i rummet gör det läsbart, t ex om taket i en kyrka är välvt eller rakt, rummets begränsningar i form av golv, väggar och tak – ofta i samspel med färgen på ytorna. Skuggor hjälper oss även att förstå annan typ av form, t ex på dekoren på en fasad och modellerade djupa fönsternischer.

Förutom rum och tid kan skuggor ge information om människors sinne, eller snarare betraktarens upplevelse av andra människor. Ljuset och skuggornas psykologiska effekter var till exempel geniet Leonardo da Vinci mycket medveten om. När da Vinci diskuterade dunkel och halvskugga menade han att en konstnär bör eftersträva att ”måla porträtt i mulet väder, gärna framåt kvällen”, av det enkla skälet att det dämpade ljuset gör ansiktena rättvisa. I detta mindre skarpa ljus upptäcker man nämligen ”all godhet och skönhet som går att se i dem”. Dunklet modellerar, dunklet gör ansiktsdragen mjukare.

Ljus är så mycket mer än enbart en ström av fotoner. Tänk på ljus – och skuggor – som informationsbärare.