arkiv

Dagsarkiv: 29 november, 2020

Fortsättning på föregående inlägg.

Jag har kommit till avslutningen i denna följetong och nu handlar det om att överföra ljusspelet i naturen till rumsinteriörer som ska ljussättas med elektrisk belysning.

Man börjar med att fundera över var man vill ha ljus. Ungefär som när en konstnär planerar en målning. Vilka partier ska vara ljusast? Hur ska karaktären på skuggorna vara? Vill man ha skarpa skuggor för att framhäva en dekorativ inredningsdetalj eller ett skulpturalt föremål krävs ett riktat ljus från t ex spotlights. Men hur utbrett ska ljuset vara? Ljuskällans spridningsvinkel är avgörande, men även avståndet mellan ljuskällan och föremålet. Det är likadant när en hel vägg ska belysas med spotlights. Man behöver dessutom fundera på hur tätt man sätter ljuskällorna om man vill undvika oavsiktliga mörka partier mellan ljusbubblorna på vägen.

Ett annat exempel är när man vill skapa dekorativa mönstereffekter på en vägg – ungefär som skuggorna från trädkronorna på marken. Då krävs en ljusarmatur med hål i skärmen så att ljuset från en klar ljuskälla kan leta sig fram genom hålen. Om ljuskällan har frostat glas uppstår däremot inga distinkta mönster på väggar och golv.

Ljussättningen påverkar dessutom tankar, känslor och stämningen i rummet. Ljusets psykologiska effekter var något som geniet Leonardo da Vinci var mycket medveten om. När da Vinci diskuterade dunkel och halvskugga menade han att en konstnär bör eftersträva att ”måla porträtt i mulet väder, gärna framåt kvällen”, av det enkla skälet att det dämpade ljuset gör ansiktena rättvisa. I detta mindre skarpa ljus upptäcker man nämligen ”all godhet och skönhet som går att se i dem”. Dunklet modellerar, dunklet gör ansiktsdragen mjukare.

Universitetsbiblioteket i Lund under helt olika ljus- och skuggförhållanden

 Mitt tips inför ljussättningen av ett rum är att börja med vilken stämning du vill skapa och fundera över ljusets uppgift. Var ska ljuset hamna för att du ska uppnå det du vill? Välj därefter en ljuskälla och ljusarmatur som kan åstadkomma den önskade effekten eller fråga om råd hos en ljusexpert i butiken. Man behöver inte kunna allt det tekniska kring belysning även om det underlättar. Tänk till exempel på en rabatt i trädgården som kan planeras på liknande sätt: man kan bestämma höjd, växtsätt, blomningstid, färger eller tema (t ex ätliga växter eller lokala växter) och sedan be experter föreslå de specifika växterna.

Ibland kan man tänka tvärtom och beskriva vad man inte vill ha, t ex flimrande eller bländande ljus. Upplevelse av bländning är individuell och dessutom åldersrelaterad. Man kanske inte vill ha ljusarmaturer som är svåra att hålla rena. Damm på bländningsskyddet eller glaskupan minskar ju ljusflödet och energieffektiviteten.

  1. Precis som ljusdesignern Richard Kelly sade krävs det tre saker för att planera med ljus, som är en form av magi: 1) ett tränat öga, 2) erfarenhet och kunskap om kulturella och psykologiska effekter av ljus på människor (här kan man dessutom lägga till de biologiska effekterna på dygnsrytm och sömn som inte var klarlagda när Kelly var verksam), och 3) erfarenhet och kunskap om tekniken.

Så träna ögat på att se vad ljuset gör med såväl den fysiska som den sociala miljön och lägg märke till hur du själv reagerar på ljuset i olika miljöer. Ta hjälp av experter om din erfarenhet och kunskap inte räcker. Det viktigaste av allt i dessa dagar är att prova sig fram och då måste man:

  • Spara kartongen och kvittot till lampan så att du kan byta om du inte är nöjd när den kommer på plats i sin rätta miljö (till exemplen pga fel ljusfärg, som mäts i Kelvin, pga av fel nyans av ljusfärgen eller för att lampan inte funkar tillsammans med den installerade dimmern i strömbrytaren).
  • Spara kvittot så att du kan reklamera lampan om livslängden är för kort (vissa tillverkare ger fyra eller fem års garanti) eller om den dimbara lampan börjar flimra pga av billig elektronik i lampsockeln. Det gäller även ljusarmaturer med inbyggd dimbar LED.

LED-belysningstekniken har fantastiska möjligheter men inget är längre självklart. Det enda som är säkert är att ljusstrålar egentligen är helt osynliga, precis som spindeltråden, tills ljusstrålarna träffar atmosfäriska partiklar, gaser och material som bryter eller reflekterar strålarna och gör fotonerna synliga för det mänskliga ögat.

Källor och vidare läsning

Läs mer om de olika kvalitetsaspekterna av ljus som är hämtade från:
PERCIFAL. Perceptiv rumslig analys av färg och ljus. Bakgrund och studiehandledning (SYN-TES rapport 2) (2011) av Ulf Klarén, 2011.

Lighting as an Integral Part of Architecture (1952). Artikel av Richard Kelly i College Art Journal, 12(1), 24–30.

Läs mer om da Vincis utforskande av ljus och skugga genom att observera och måla i den första stora biografin över Leonardo da Vinci på svenska:
Solen ser ingen skugga (2019) av Peter Glas.