Att tänka cirkulärt (1)

Som en start på det nya året passar det bra att anknyta till de föregående två inläggen om cirkulär ekonomi. I helgen bläddrade jag igenom ett hållbarhetsmagasin från E.ON där det framgår att 2/3 av svenska konsumenter och ungefär lika många företagare inte känner till begreppet cirkulär ekonomi (tyvärr utan källa). Å andra sidan är nog kretslopp bekant för många. Att hitta på nya termer, som till exempel cirkulär ekonomi, för sådant som miljörörelsen, ekobyggentusiasterna och miljöforskningen talat om sedan förra seklet är tänkvärt. Om begreppet cirkulär ekonomi kan ändra kursen i politiken och förändra folks efterfrågan så är det utmärkt med nya etiketter och termer.

Mitt cirkulära nyårslöfte är att ta med egen To Go-mugg till caféet. Går man med ryggsäck jämnt och gillar lätt packning, som jag gör, borde det inte vara något problem om muggen inte väger för mycket. Men detta är inte första gången jag har lovat mig själv att ändra på ohållbara vardagsbeteenden.

Ett annat cirkulärt mikroprojekt i den privata sfären är jakten på ett bra kärlsystem för återvinning av avfall i hemmet. Det kallas källsortering för att det är önskvärt att sorteringen börjar vid källan, dvs där avfallet uppstår. För hushållens del innebär det ofta köket.

Jag har bara hittat två tester med fem respektive åtta olika källsorteringssystem för befintliga köksskåp med sidohängd lucka (dvs inte för utdragbara backar). Det finns hur många modeller som helst av till exempel mobiler eller köksluckor men bara en handfull varianter på källsortering för befintliga köksskåp. När beställningen levererats kommer det att finnas fyra system från olika tillverkare i vårt hushåll (tre i köket och ett i pentryt): Stala, Brabantia, Nordiska Plast och IKEA. Men då saknas det fortfarande en bra lösning för matavfallet som hittills förvarats i en fastskruvad behållare på insidan av skåpsluckan.

Därför kommer här kommer min kravspecifikation för en smart matavfallslösning ifall någon industridesigner vill anta utmaningen. Lösningen ska vara anpassad till ett 80 cm brett diskbänkskåp med stomme och lucka av MDF som är vanligt förekommande i svenska kök:

• Förvaringen ska anpassas till de bruna matavfallspåsarna av papper som kommunen eller avfallsbolaget tillhandahåller.
• Förvaringen ska inte vara beroende av någon infästning med skruv eller spik eller självhäftande tejp för att underlätta rengöring och för att slippa skruvhål. Det kan ju hända att man behöver byta lösning och då vill man inte ha några exponerade hål där fukt kan tränga in som får MDF-fibrerna att svälla.
• Ett inspirationsuppslag är dörrhängare som bara ”hängs” på dörrbladets överkant.

Avslutningsvis, en cirkel har varken början eller slut. Den cirkulära ekonomin inkluderar såväl efterfrågan som utbud, individers köpbeteende, produktutveckling och samhällskrav – samtidigt.

Illustration till Trivectors hållbarhetsredovisning 2011, Kiran Maini Gerhardsson