arkiv

Månadsarkiv: december 2012

MediaCityUK – Climate and Energy, Place Shaping, Community (26)

9 december, 2012
hållbar stadsutveckling
1 kommentar

Fortsättning från föregående inlägg.

Jag har sammanställt över hälften av kontrollpunkter i klassningen av MediaCityUK i tabellen nedan. Tonvikten i klassningssystemet BREEAM Communities ligger på tre områden: Climate and Energy, Place Shaping och Transportation (som behandlas i kommande inlägg). Jag har medvetet valt att behålla de engelska termerna ifall någon vill kontrollera min översättning i tidigare inlägg. Det är inte lätt att hitta bra svenska motsvarigheter till  en del av de engelska begreppen. Högsta poäng är 3 (best) och lägst är 0 eller 1 (minimum) om kravet är obligatoriskt.

Bild-278

Fortsättning följer…

MediaCityUK – Community (25)

7 december, 2012
hållbar stadsutveckling
3 kommentarer

Fortsättning på tidigare inlägg om klassningsresultatet för MediaCityUK enligt BREEAM Communties version 2009. Helt unikt material som inte publicerats tidigare!

Bild-279
Parkeringsplats för personer med nedsatt rörlighet i MediaCityUK

COM1: Inkluderande lokalsamhällen – Design
Aim – To create an inclusive community by encouraging the construction of buildings that are accessible and easily adaptable to meet the changing needs of current and future occupants.

Kommer området att utformas för att underlätta tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga?
Poäng: 3 (Best). Högsta poäng ges om projektets bostäder uppfyller alla krav i Lifetime Homes. Designstrategier och en checklista enligt riktlinjerna i English Partnerships Inclusive Design räcker för lägre poäng.

Min kommentar: Som i tidigare kontrollpunkter hänvisar BRE till nationella planeringsdokument. I detta fall ”English Partnerships guidance note on Inclusive Design” (eller likvärdigt). Här är en länk till kriterierna för ”Lifetime Homes” som gällde fram till 2010 vilka kan jämföras med våra svenska lagkrav och kommunala särkrav i lokala bostadsutformningsprogram.

COM2: Inkluderande lokalsamhällen – Samråd och dialog
Aim – To promote community involvement in the design of the development to ensure their needs, ideas and knowledge are taken into account to improve the quality and acceptability of the development.

Vilka metoder har använts för att engagera lokala intressenter i planförslaget?
Poäng: 2 (Good). För att få ett poäng krävs bevis på att konsultationer med återkoppling har genomförts med lokalsamhället och brukarna. Även nationella eller lokala grupper ska ha tillfrågats vad gäller exploateringsområdet och omgivningarnas kulturvärden. Området belönas med två poäng om exploatören kan visa att planförslaget har ändrats som en följd av samarbetsprocessen. Här ingår även ev bevarande av byggnader eller miljöer med kulturhistoriskt värde. Tre poäng utdelas om samrådsprocessen omfattar någon ”Charette” och andra workshops för att främja aktivt medborgardeltagande och dialog.

Min kommentar: Klassningssystemet belönar med andra ord sådana inslag som förknippas med modern hållbar samverkansstyrd planering: medborgerlig delaktighet, flerpartssamarbete och aktörssamverkan. I MediaCityUK fanns ingen tidigare bebyggelse på tomten. Mitt intryck efter intervjuerna med Stuart Rimmer och Sheila Wright var att exploatören Peel Holdings enbart hade en aktiv planeringsdialog med kommunen (planeringsenheten och kommunstyrelsen i Salford) och hyresgästerna (BBC och University of Salford).

COM4: Ägarskap – Förvaltning & drift
Aim – To ensure that community facilities are maintained and community has a sense of ownership with them.

Finns beredskap för att förvalta och sköta driften av gemensamma områdesfunktioner som t ex publika platser, lokal dagvattenhantering, gråvattenanläggningar (spillvatten från bad, dusch och tvätt), mötesplatser och odlingslotter?
Poäng: 3 (Best). För att klara högsta nivån krävs en förvaltningsorganisation. Peel Holdings är förvaltare och ägare av hela området, dvs lokaler och allmänna platser.

Fortsättning följer…

Nr 321 med citrusdoft

5 december, 2012
mätning & uppföljning
Lämna en kommentar

Gissa vad? Vatten, mineraliska pigment, fyllnadsmedel, vegetabiliska bindemedel (lin-, ricin-, och solrosstandolja, dammar och kolophonium-glycerinester), metylcellulosa, quellton, borater, rosmarinolja, eukalyptusolja, alkohol, apelsinolja och lecitin.
Var? På alla innerväggar och innertak i Villa Trift 3.0 förutom i våtrummen.

Svar: Tysk naturhartsfärg från AURO nr 321.

Jag älskar att måla med 321:an som stryks vått i vått. Höganäshem (allmännyttan i Höganäs) är också en nöjd användare enligt butiken som säljer AURO-produkter i Kivik. Den är matt och luktar gott men inte för starkt. Annars hade jag inte valt den eftersom jag är känslig för starka dofter. Färgen innehåller lite apelsinolja för att maskera den naturliga kritdoften. Färgen avger mindre än 10 gram/liter färg direkt från burken. Svanens gränsvärde är 15 g/l och EU tillåter max 30 g/l. Några av de lågemitterande inomhusfärger som Astma- och Allergiförbundet rekommenderar innehåller mindre än 30 g/l. Förbundets gränsvärde är 10 mikrogram/m2,h och mätningen görs 2 veckor efter målning. Läs mer om emissionerna från 321:an i tidigare inlägg.

Bild-275
Be alltid om innehållsdeklarationen för en byggvara. Lecitin är fettämne. Vid målning av lättbetong med en hel del byggfukt ska man undvika färger med proteinämnen.

Vi har bott i huset i 2 ½ år. Med helvita väggar i en matt och något känslig färg är det dags att bättringsmåla vissa särskilt utsatta väggar, t ex i hallen. Men även på ställen med småsprickor i väggspacklet, t ex där elledningar dragits i väggen eller vid någon enstaka balk över fönstren. För att spara pengar och färg valde vi bredspacklade och målade ytor inomhus istället för färg på microlitväv. Underlaget är både lättbetong och gipsskivor. Om budgeten för husbygget varit större hade jag övervägt en ytarmering av glasfiberväv.

Nu är alla småsprickor överspacklade och därefter bestrukna med 321:an. En strykning räcker eftersom färgen har hög täckförmåga. Jag är glad att vi valde en obruten vit direkt från färgburken. Det underlättar vid bättringsmålning eftersom skarvarna mellan nymålade och äldre ytor knappt syns. Kulören i burken är ganska neutralt vit. Närmaste nyans är NCS S 0200-N. Den dras lite mer mot de gult efter ett tag uppe på väggen. Men den blir inte aldrig så gul som NCS S 0502-Y. Sprickbildningen i takvinkeln mellan lättbetongväggen och taket på gavlarna har jag inte brytt mig om att laga med spackel eftersom sprickorna med all säkerhet kommer tillbaka pga av rörelser i trätakstolarna. Sådana sprickor får man leva med i ett lättbetonghus. För oss var fogmassa som gulnar med tiden inget alternativ.

Bild-276

När Eric, målaren på ByggSpecialisten, målade Villa Trift 3.0  våren 2010 började han med att spackla en provyta på väggen. Jag visste sedan tidigare målningsprojekt att AUROS väggfärg 321 kan krackelera ovanpå en del spackelfabrikat om man inte har tid att vänta på fullständig härdning innan man stryker på färgen. En förklaring kan vara att dagens spackel oftast innehåller polymerer. Ett småhusbygge på totalentreprenad medger ingen lång väntetid mellan spackling och målning. Erics spackel fungerade i alla fall bra ihop med färgen.

Bild-277

Bindemedlet i 321:an är naturharts. Färgen består helt av förnyelsebara råvaror och innehåller inga kemiska konserveringsmedel. Färgen är dessutom helt diffusionsöppen vilket underlättar uttorkning. Byggfukten i lättbetongen kan alltså ”vandra” genom färgskiktet. 321:an behåller sin öppenhet oavsett antal färglager medan ett målade ytor av plastfärg blir tätare för varje ommålning enligt personalen i Österlenbutiken i Kivik.

MediaCityUK – Place Shaping (24)

4 december, 2012
hållbar stadsutveckling
5 kommentarer

Fortsättning på tidigare inlägg.

Nedanstående kontrollpunkter har uppfyllts i MediaCityUK men de är samtidigt markerade N/A (Not Applicable, dvs ej tillämpbara). Lite förvirrande och här skulle jag behöva tolkningshjälp för att säkert veta om punkterna ingår i helhetsbedömningen eller inte. Det är svårt att kommentera punkterna eftersom kriterier för varje nivå saknas. Man kan fråga sig hur mätbara kontrollpunkterna är. De beskriver snarare fyra viktiga planeringsprinciper som borde vara självklara i modern stadsplanering. Planeringsidealen på 60- och 70-talen är raka motsatsen: Stora brister i kopplingen till omgivningarna och andra stadsdelar, både fysiskt och visuellt. Besökare har genomgående svårt att hitta i 60- och 70-tals områden eftersom höga vegetationsridåer försämrar överblick och orienteringsmöjligheter. Adresseringen är ofta helt ologisk och som besökare klarar man sig inte utan orienteringstavlan vid infarten till området. Grannskap som planerats på 60- och 70-talet kännetecknas dessutom av en långt driven trafikseparering där överdimensionerade ringvägar och matargator inte är avsedda för fotgängare.

I ett Excellent BREEAM Community finns däremot inte 60- och 70-talets planeringsbrister. Som besökare i det bilfria MediaCityUK rör man sig tryggt och säkert. Man tar sig lätt hit med spårvagn och den ena linjen har sin ändhållplats mitt i MediaCityUK vid vattnet.  Det är lätt att orientera sig med hjälp av kanalen och det centrala torget. Men jag saknar blandningen av gammalt och nytt. Jag har sett ett flygfoto över området före exploatering i dokumentet Design Statement för MediaCityUK. Det är svårt att avgöra om det har funnits några gamla industribyggnader eller om tomten tidigare var en upplagsplats för transporterat gods. Alla fyra kontrollpunkter fick 2 poäng i det första planeringsskedet som sedan höjdes till 3 poäng i det slutliga detaljerade planeringsskedet.

PS17: Planform – Sammankopplande struktur
Aim – To achieve visual and physical connectivity that makes it easy to find the development and to navigate around.

Finns det fysiska och visuella kopplingar mellan det planerade området och dess omgivningar? På vilket sätt bidrar kopplingarna till att integrera området?
Poäng: 3 (Best).

PS18: Planform – Förflyttning för fogängare
Aim – To make pedestrian movement attractive and safe, reducing reliance upon private cars for local journeys.

Kommer det planerade gatunätet bidra till allmänna ytor med hög kvalitet och en miljö anpassad för fotgängare?
Poäng: 3 (Best).

PS19: Planform – Grannskapsidentitiet
Aim – To create a place with a clear identity that is easy to understand and navigate.

Kommer området vara lätt att orientera sig i och främjar planeringen en lokal identitet?
Poäng: 3 (Best).

PS20: Planform – Lokal karaktär
Aim – To ensure that the development responds to local character whilst reinforcing its own identity.

Kommer området att vara visuellt anpassat till platsen med hänsyn till lokala kulturvärden samtidigt som området får en egen stark identitet?
Poäng: 3 (Best).

Min kommentar: Place shaping i MediaCityUK är det område som fått lägst poäng i förhållande till antalet möjliga poäng enligt BREEAM Communities. Svagheterna enligt systemet är för stort avstånd till grönområden och brister i  framsidornas utformning. Systemet bedömer åtta obligatoriska områden eller kategorier: Climate and Energy, Place Shaping, Community, Transport, Ecology, Resources, Business, Buildings och (Innovation)

Fortsättning följer och nästa område är Community med tre kontrollpunkter…

PS: Jag har lagt till en kommentar om indikatorn CE9 för vattenhushållning i ett tidigare inlägg.

1:a december i backspegeln

1 december, 2012
miljöanpassat byggande & boende
1 kommentar

Bild-273
1 december 2012 på Skördevägen i Lund: Nysnö på den gula oreganoplantan, en favorit i kryddlandet som fortfarande kan skördas

Bild-272
1 december 2010: Första vintern i Villa Trift 3.0 på Skördevägen i Lund. Gångvägen till huset skottades redan i november!

Bild-274
1 december 2009: Markarbeten på tomten på Skördevägen i Lund inför bygget av Villa Trift 3.0

Tomten där Villa Trift 3.0 står idag var tidigare en vändplats och bestod till större delen av asfalt, dvs B-klassad mark för att anknyta till min genomgång av miljöindikatorerna i BREEAM Communities. Indikatorn eller kontrollpunkten Effektiv markanvändning delar in tomter i olika klasser. B-klassad mark är tidigare exploaterad/anlagd mark som prioriteras framför oexploaterad mark vid nybyggnation. Central mark premieras framför mark utanför staden.

Detaljplanen medgav tyvärr bara en byggnad i ett plan. Ett tvåplanshus är annars mer kostnadseffektivt och energioptimalt att bygga eftersom den omslutande ytterarean (golv, väggar och tak) är mindre i förhållande till uppvärmd golvyta.