arkiv

Etikettarkiv: Vauban

– Det är bara att gratulera Okidoki och Linköping till ett unikt och spännande projekt. Eller vad tycker du om Vallastaden? Det var min öppningsreplik till en planarkitekt på boexpot i Vallastaden som avslutades i helgen.
– Stadsplanemässigt är det en katastrof även om det finns en del fina byggnader. Kommunen skulle ha styrt mer, svarade planarkitekten.
– Men om du jämför med Bo01? undrade jag eftersom det finns flera likheter med bomässan i Malmö.
– Till Bo01 vill man återvända men det tror jag inte att man gör här, svarade han.

Efteråt funderar jag vidare på om jag själv som besökare skulle vilja återvända men även på vad som gör den nya stadsdelen attraktiv för linköpingsbor förutom småskaligheten och den befriande mångfalden i byggnadshöjder, material och formspråk. Vallastaden har trots allt byggts i ett C-läge enligt Linköpingsexpos vd Simon Helmér. Vilka är då de uppenbara attraktionerna i närområdet? Här finns Campushallen för alla som gärna tränar inomhus, odlingslotter i den nyanlagda parken där hälften är tillgängliga för Vallastadens invånare, Vallaskogens naturreservat för rekreation och återhämtning och inte minst universitetet. Numera finns här dessutom 1000 nya bostäder på 8 hektar i nya Vallastaden som utvecklats av 40 byggherrar (ungefär hälften med hyresrätt, till exempel en 3:a på drygt 70 m2 för drygt 10 000 kr/månad, kollektivrum i studentboendet i Vallvåningen för ca 4895 kr/mån, på andra ställen var hyresnivån 1200 kr/m2, år).


Rummet på 14 m2 (exklusive sovloftet) med en rumshöjd på ca 3,40 m och tillgång till 200 m2 gemensamma ytor. Här finns kvoter för studenter från olika fakulteter


Vallavåningen är resultatet av en studenttävling (tävlingsförslaget till vänster och den genomförda planen med samma grundtanke men med mindre gemensam balkong)

Jag tog mig till Linköping från Lund vid höstdagjämningen och besökte mässan fredag och lördag med oavbrutet duggregn och jämngrått molntäcke. Inget vidare väder när man gör en ny bekantskap för första gången. Förutom sinnestämning och kroppsligt tillstånd bidrar ju yttre faktorer till om en plats eller ett område upplevs som positiv eller negativ, dvs den sociala situationen, den fysiska miljön och vilken slags aktivitet man håller på med. Mitt resesällskap, tidigare student i Linköping med bostad i Ryd, tog initiativet till följande resplan från Linköpings centrum till expoområdet ca 4 km utanför centrum (en resrutt som Linköping för övrigt borde lansera som en kulturhistorisk slinga): kliv på buss nr 13 vid Stora Torg i centrala Linköping och hoppa av vid hållplatsen Gamla Linköping, promenera genom friluftsmuseet med byggnader från 1700- och 1800-talet, genom Vallaskogens naturreservat till nya Vallastaden och ta buss nr 4 tillbaka från Nobeltorget).


Friluftsmuseet Gamla Linköping…


… och nya Vallastaden

Fortsättning följer…

Fortsättning från föregående inlägg.

MediaCityUKär en miljöklassad stadsdel med starkt fokus på de ekologiska aspekterna av hållbarhet. Den ideala hållbarhetscertifierade stadsdelen tar lika mycket hänsyn till de sociala och ekonomiska frågorna: social mångfald, integration, möjligheter till lokalt entreprenörskap och lokala arbetsplatser, samverkan på olika plan osv.

Tillfälliga kontorsbyggnader i MediaCityUk för småföretag konstruerade av byggbodar för att hålla nere byggkostnader och hyror

Ett av problemen i nybyggda stadsdelar är både höga lokalhyror och bostadskostnader. Den bästa marken för exploatering är den redan hårdgjorda marken, ofta gammal industrimark eller nedlagda hamnområde som kräver omfattande kostsam marksanering. Men hur ska cykelhandlaren ha råd med lokal? Var hittar kulturarbetare ateljéer eller småföretagare lokaler med överkomliga hyror? Hur uppnår man en social blandning när det inte finns bostäder för mindre betalningsstarka grupper i MediaCityUK i Manchester, Norra Djurgårdsstaden i Stockholm eller i Masthusen i Malmö?

När jag besökte stadsdelen Vauban i södra Freiburg 2006 kom jag för första gången i kontakt med Baugruppen eller byggemenskaper, dvs egnahemsbyggare som slår sig samman och bygger ett flerbostadshus. Vauban ligger i ett tidigare nedlagt kasernområde och är internationellt känd som ett lyckat exempel på en hållbart utvecklad stadsdel (1993–­2006). I en byggemenskap kan byggkostnaderna bli lägre och man får verklig möjlighet att påverka boendets utformning. Ett exempel på deltagande planering på byggnadsnivå som inte bara handlar om att välja inredningsstilen Milano, Köpenhamn, Lissabon eller andra tillvalspaket.

Man kan även fundera på om alla befintliga byggnader i ett omvandlingsområde måste uppgraderas till påkostade lyxlokaler för banker, mäklare och reklambyråer. Låt en del av de gamla byggnaderna stanna vid en basnivå så att hyresnivån blir rimlig för mindre företag. Allmänna byggnader och lokala arrangemang gör en stadsdel tillgänglig för stadens alla invånare. Planerarna kan skapa förutsättningarna men någon måste ta ansvar för verksamheten och driften. Kommunen tar som tur är fortfarande på sig en del samhällsfunktioner men utvecklingen går mer och mer mot samverkansprojekt eller bidragsstödda föreningsinitiativ. I Västra Hamnen finns t ex den allmänna badplatsen och lärarhögskolans bibliotek i Orkanen. Orkanenbiblioteket är öppet för allmänheten till och med på vardagskvällar och lördagar (men tyvärr stängt på söndagar). I MediaCityUK är ambitionen att hålla regelbundna utomhusarrangemang på piazzan.


The Lowry, teater och galleri,  på Salford Quays mittemot MediaCityUK

Fortsättning följer…